av Emmeli | mar 29, 2015 | Dagens outfit, Familj och Vänner, Liten ett år, Litens dagens outfit, Lyan, Mammalivet, Träning
Först toksnöig och blaskig. Då jag var ute och sprang. Men det gjorde ingenting, jag var så himla lycklig av att se för första gången på länge, länge, när jag är ute och motionerar. Jag premiärsprang med lösögon (linser). Vilken succé! Tills jag kom hem och det efter en stund bara stacks och skavde och jag såklart blev as-arg i ett nafs och slet ut dom där jädra lösögonen.
När mannen åkt på uppdrag, jag och Minimannen gjort oss redo för att ha finlördag tillsammans, då kom plötsligt finvädret tillbaka. Det droppade från taken i raketfart och solen sken. Riktig vår!
Vi gav oss ut såklart. Men först…
…var ”vi” bara tvungna att checka så att finlampan absolut inte stod som den skulle.. och..
..att absolut inte antennsladden var i. När ”vi” checkat det, då gav vi oss ut..
Vi slog två flugor i en smäll. Promenerade och fick solsken i fejjan, och tog dessutom svängen förbi affären för att handla några pinaler innan vårt finfrämmande skulle komma. 
Så blev det till sist plinga-på-dörren-tid och där stod ett gulligt par. Och vi hade en så himla mysig kväll tillsammans. Liten fick så fina födelsedagspresenter som vi lekte med. 
Så dansade vi disco på vardagsrumsgolvet och åt himlagod middag, 
Så föll mörkret utanför och det började bli kväll för två små. Men först efterrätt! Pojkarna var i heaven när dom fick äta fruktsallad, själva, ur varsin skål. 
Lycka för två minimän!
När det var tid för mammorna att få sig en lugn stund med en varm kaffekopp i handen, med vitchokladgratinerade hallon och vaniljglass till. Då gick pojkarna på bio..
Minimannen tog sin snusksnuttesjal om sig, lånade ut sack´n seaten till kompisen och så slog han på sin favorit- Pettson. Alltså, hur gulliga får man vara!
Så avslutade vi, när köket var helt upp-och-ner av alla leksaker, småpojkarna fått pyjamas (inte Liten, för han ”skulle bara vara nakenfis en stund, han brukar inte kissa…”), slurpat välling och det enda som var kvar var att kramas hejdå och godnatt.. då hör vi hur någon står och plaskar (jag överdriver inte!) i köket. Barnaken och överlycklig…. inte ett dugg brydd.
Jo, jo.
Vi kramades hejdå, vinkade genom fönstret och sedan släckte vi ner för Earth Hour. Jag nattade Liten i storsängen och somnade själv såklart (standard med storsängsnattning). Men blev väckt av mannen när han kom hem. Klev upp som en yrhöna och gjorde lyan fräsch igen. Sen stupade jag i säng. Varm i hjärtat efter en lördag med allt möjligt gott, för både kropp och själ. Lite plask på toppen gjorde ju bara att jag fick skura köksgolvet en gång till…
Och idag vaknar vi till söndag och jag har fått en lagomlång sovmorgon. Nähä, lurad! Det är ju sommartid idag..inte konstigt det känns grusigt. Och! Det här är inte vilken söndag som helst på annat sätt heller, för vi väntar storfrämmande!
Må så gott!
Lillafrun
av Emmeli | mar 28, 2015 | Hem och Inredning, Lilla familjen, Lyan, Träning
Lördag!
Vi vaknar i en enda efter-natten-varm röra i storsängen. Bland täcken och kuddar och med en Miniman som gör allt för att väcka sina trötta päron. Han har ju sovit jättejättelänge, ju! menar han. Medan jag och mannen försöker gnugga sömnen ur ögonen och blinka bort gruset. Vi kanske inte gick och la oss bäbistidigt, precis. Eller… någon somnade i soffan, såklart. Efter att ha ätit firarmiddag och avrundat med massa favoritglass; dajmglass.
Vi myser och busar och fixar frukost och gäspar och lyssnar på kaffebryggaren och suckar lättat, aaah.
Mannen drar iväg på uppdrag om en stund. Så vi ska ha mysig lördagsfrukost tillsammans och sedan ska jag sticka ut i snöfallet (Neej, inte snö nuu!) på en löptur, innan vi vinkar honom hejdå. Sedan väntar världsmysigt besök för mig och Minimannen. Både hjärtevän för mamman och liten hjärtevän för Liten. Jag ser fram emot synen av dom där två busiga småpojkarna som går helt bananas tillsammans. Knatar på, leker, kramas och prompt ska ha varandras leksaker. Älskade barn!
Ja. Det blir vår lördag. Och det låter som att den kommer bli finfin.
Må så gott idag, ni med!
-och TACK för alla hejjarop och grattis, både här och på instagram (@lillafrunsdagbok) och i verkligheten och överallt. Det värmer så!! <3
Lillafrun.
av Emmeli | mar 27, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Musik, Träning
Åh.
Det är så himla, himla svårt att beskriva den här dagen…
Den började med att jag vaknade, full av förväntan. Hade en skön morgon hemma, myste med Minimannen och tränade ett sjuhelsickes träningspass när han somnat. Gick sedan upp på högskolan, alldeles pirrig i magen. Nu är jag ett par skrivna sidor från att vara helthelthelthelthelt klar, tänkte jag.
Jag och kompanjonen möttes och skrev som galningar. Färdiga blev vi. Skickade in arbetet, high-fivade med varandra. Tjöt av glädje. I samma stund får jag småkryptiska sms av mannen. Såna som fick mig galen och ringde upp honom på en gång. Ett samtal som också fick mig att tjuta av glädje, ännu mer..
Sen gick vi ner på stan. Jag, kompanjonen och ännu en hjärtevän. Jag firade med att köpa mig en ljusrosa blus med fjärilar på. Mötte sedan upp mina pojkar och en megaefterlängtad vän som vi inte träffat på länge. Vi är så glada att vara i mål allihopa, på var våra vis. Det är väldigt känslosamt just nu. Och dagen i juni kommer vara lycklig men också olycklig. Vi har redan nu börjat spridas åt olika håll.. så kanske är det som jobbigast nu. Att ha fått såna här underbara vänner, faktiskt levt tillsammans om än i olika lyor, i fem år… är så himla fint.
Vi åt jättegod lunch tillsammans, pratade och livet i stort och smått och sen följde jag pojkarna på stor-ica. Drog en fredagshandling, fnissade över att det såldes palt på lösvikt i charken och mötte sedan upp vännerna igen. Pojkarna åkte hem och jag och vännerna traskade iväg och har nu varit på ännu en väns, helt fantastiska, konsert. Alltså musik… och i det läget jag är i nu, när det lika nära till skratt som till tårar… håhåjaja..
Förra fredagen var vi i mål. Allt pusslande var över och ingenting kunde längre skita sig, liksom. Så kom den här veckan, som jag blundat lite för och inte riktigt räknat med men som ändå behövde göras. Blundat har jag gjort, antagligen för att orka. Sista krystning-veckan. Men nu, är moderkakan ute. Allt är klart.
Jag är fri som fjärilen…
-Svindlande.
Lillafrun.
av Emmeli | mar 27, 2015 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Liten ett år, Lyan
Minimannen med sin obligatoriska morgonläsning innan han går på projekt väckning. Bilden är från igår morse, men det såg sig likt ut idag. Bara det att lyan idag doftar nystädad och boken bytts ut mot pappans fixartidningar (finns filmsnutt på instagram, @lillafrunsdagbok , där jag tydligen blivit instagramtokig det senaste).
God morgon fredag!
-idag känner jag mig alldeles pirrig i magen..
Ta han om er, så hoppas jag på en finfredag för oss alla.
Lillafrun
av Emmeli | mar 26, 2015 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Lyan, Musik
Jag stack iväg i morse..
..och hade en sån där timme av ren och skär musikglädje. Hade pianolektion i min jag-unnar-mig-kurs som är en kurs som jag egentligen inte alls behöver läsa, men som jag valt att läsa som en present till mig själv. Sen mötte jag upp kompanjonen och vi började på vår rapport. Drog hem till pojkarna efter ett par timmars skrivande.
Liten sov, så jag passade på att öva både fiol och piano. När han sedan vaknade hakade han på, såklart. Att plinka på pianot är bland det bästa han vet.
Jag har i typ halva hans liv försökt lära honom att klappa händerna. Alla andra cirkuskonster har han tagit till sig, men klappa händerna har han spolat totalt. Han klappar på bordet och sådär istället, precis som pappa. Men så häromdagen, när jag spelade något svängigt på pianot, då ställde han sig bredvid och böjde på knäna i en väldans fart och klappade sina småhänder samtidigt.Och nu kör han stenhårt med det där. Aah, så gulligt!
I eftermiddag körde vi ett skrivarpass till, och är nu så jädrans nära moderkakans touchdown (läs HÄR om du inte förstår vad jag yrar om ..) att det är löjligt.
Så när min hjärna kändes mer som en urvriden disktrasa än något annat, där i sena eftermiddagen efter rapportskrivandet avslutats, då drog jag och Liten ut med vagnen. Det stormade ishavsvindar vid vattnet, men det var precis vad jag behövde, den där rundan tillsammans med Minimannen.
Nu håller vi på att piffa lyan; dammsuger och torkar och skurar och vädrar och sånt. En del är gjord och nu är bara resten kvar…
Jag har en liten Miniman med mig. En typ av minimarodör skulle man kunna säga. Gör allt han kan för att välta ut skurhinken och använder den knäskurande morsan som klätterställning. Alltsammans med en enda fett gapskratt!
Och lyan, den har minsann blivit lite minipåskpimpad. Med videkissar vi plockade häromdagen, som nu fått komma in från baltanen och istället pryder vårt lilla köksbord och viskar om påsk och vår.
Lillafrun.
Senaste kommentarer