av Emmeli | feb 29, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Mammalivet, Träning
Så har vi haft skottdag idag också!
29e Februari liksom. Lite småfräsigt. Jag har haft en strålande dag på jobbet. Därefter tog jag mig en timmes Egomamatid. Efter noga övervägande. Jag brukar ju alltid hämta Liten på måndagarna, men idag kunde M hämta och det tyckte ju båda pappa och son var mysigt, så. Jag var och simmade en herrans massa längder, tog en tvärbastu och kilade sedan ut från simhallen. Med ny energi och vääärldens rufsigaste hår. Ni vet, när man tar en liten flaska med ett schampoo från 1800 nånting. Bara för att flaskan var liten och smidig. Så glömmer man balsam också. Och hårborste. Sen råkar ju håret ha blivit sådär tvärlångt nu. Men ja, tack och lov hade jag mössa och kunde gömma eländet i. För därefter drog jag på toksnabb shoppingsväng; köpte lite ditt och datt. Med pastelltema!
På bilden;
En låda till Liten, en bråkdel av godiset jag köpte till mina pianokids som ska ha Godisgig! nu innan Sportlovet och servetter till 2-årskalaset och fjädrar att så småningom sätta i Påskriset och ja.. lite ditt och datt. 
Sen brummade jag hemåt och mötte två älskade pojkar. Och ikväll har jag, förutom att pussa på Liten, grejsat med lite allt möjligt. Har haft en fin liten prickig lista som jag betat av, bit för bit. Medan jag grejat har pojkarna lekt och läst saga och sånt. Och jag höll på att smälla av när dom kom ut från badevarelset och hade badat tillsammans. Stor och Liten med varsin handduk om höften. För den ene agerade handduken superlångkjol och jag dog söthetsdöden.
Nu har vi nattat Liten, nybadad och ombäddad i nytvättade lakan. Ajjabo, mamma! Ajjabo, pappa! sa han det sista. Åh, denna unge!
Ombytta roller ikväll också; Mannen har somnat bredvid Liten och jag sitter uppe själv.Låt säga att det är typ lika vanligt som med skottår…
Nu ska jag ringa en vän jag inte pratat med på hundra år!
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | feb 29, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Igår var det verkligen en helt fantastisk dag.
– Det känns så tydligt nu, att det snart är härliga månaden mars. Litens månad. <3 Solen värmer mer och mer. Det droppar från taken, fågelkvitter börjar höras igen. Och igår var det precis en sån dag, när Vårvintern här i Norr, var som allra, allra bäst.
Efter morgonbestyr här inne. Som lite tvättfix och påtande i köket tillsammans med liten hjälpreda, då gick pojkarna ut. Åkte Bop! (bob/snowracer) medan jag tränade ett lagomjobbigt träningspass och sedan ordnade med god bricka att bära ut till vårt härliga hak.
Solsidan!
Där tillbringade vi tiiimmar.
Åt grillade mackor och provsmakade kalaskakorna som gräddats under morgonen. Sörplade kaffe och äppeljuice och bara hade det så himla, himla härligt.
När Liten sov i vagnen så bäddade jag och mannen en skön bädd i snön till oss också. Och där somnade jag.
Obeskrivligt skönt.
Och dom där timmarna, tillsammans med dom finaste pojkarna jag vet, sparar jag i hjärteasken. <3
Lillafrun
av Emmeli | feb 28, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Där;
En Miniman som öppnar dörren, mot en ny dag.
Söndag. Jag vaknade en bra stund före tuppen, umgicks med sprattligt Pyre. Innan pojkarna till slut vaknade och vi nu är vakna alla tre. Solen skiner även denna morgon. Hela familjen är hemma. Och vi har mysigheter på agendan för dagen.
Kan inte önska mig något mer. <3
Och! Liten säger nu plötsligt Ajjavo mamma och Ajjavo pappa!. Hjärtat sprängs liksom. We love youuu, Sisse!!
Ha en fin söndag alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | feb 27, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Älskade Liten. Livet självt. <3
Idag har jag haft en dag med så blandade känslor.
Å ena sidan så tacksam och lycklig. Över min lilla Familj. Mitt lilla gäng. Jag och finaste pojkarna jag vet. Och så Pyret i Magen som sprattlar och hickar och har sig och är så efterlängtad att vi får dåndimpen. Lycklig över hur bra vi har det här på vår Drömgård. Gården som fortfarande är som ännu en saga som blivit sann.
Å andra sidan har jag gråtit hav av tårar och haft så ont, så ont i hjärtat. Känt frustration för att jag inte är någon Superhjälte eller Gud som kan rädda en människa ur något som gör människan så ont och illa. Hur mycket jag än försökt och försöker, så kan inte jag göra mer. Men det är nesligt, som Pettson-hönorna säger. Att jag inte bara kan knäppa med fingarna, skapa älskat liv och lycka även hos denne.
Som ni förstår är det här något jag inte vill skriva mer ingående om, men något jag ändå vill ska få låtas komma ut i känsliga ord här i min dagbok. Livet alltså, inte alltid helt lätt att förstå.
Nåväl. Bland lycka och sorg hade vi innemorgon här hemma denna lördag. Svassade runt i pyjamas, sörplade jordgubbssmoothie och lekte på Litens rum. 
Sen gick vi ut på långpromenad.
Både jag mannen kände oss väldigt trötta i kropparna. Dels träningsvärk från gårdagen men också lite smygkrypande febervärk, typ. Liten somnade i vagnen, trots förmiddagstid och verkade även han lite loj. Jag och M lunchade tillsammans medan lillvännen sov vidare ute på bron, i den snöby som då drog över oss.
Så det har varit lugn hemmalördag idag.
Skönt att, efter helger av glammiga bortaäventyr, få en hemmahelg. Jag har skrotat runt i mitt rosa, alldeles för randiga underställ som jag älskar. Tvättat. Vilat på storsängen och pratat med efterlängtad Syster som varit i Thailand på äventyr men som nu kommit hem till Huvudstaden, och snart även hit, hemhem. Älskar att det vankas sportlov och familjehäng i massor inom kort.
Och solen kom tillbaka i eftermiddags också!
Och här har rullats en herrans massa chokladbollar och tänkts på Litens ena kusse som är helt galen i dessa. På Litens 2-årskalas tänker jag att även lillvännen ska få bli varse om att hans morsas chokladbollar faktiskt är himla goda.
Jag väckte Liten efter tre-fyra timmars sömn och serverade honom för en stund sedan hemmahamburgare till någon slags senlunch/tidigmiddag. Nam nam! tyckte han och verkar ha sovit ruset av sig. Skönt. Jag känner mig faktiskt också piggare efter en dag i lugnt tempo.
Nu ska jag och Sisse strax försöka kamma till frisyrerna lite och sedan traska lilla vägen till Farmor&Farfar. Dom pysslar om oss ikväll med middag och det är vi så tacksamma för.
Ha en skön lördagkväll alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | feb 27, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret i magen, Träning
Med solen som skiner in och med en lillunge som tog sin lilla arm om sin mamma och lät henne ligga i hans famn… fastän hans lilla arm knappt räckte till. Mjuka klappar och lenaste heeeij mamma! . ”Mamma inte sova!” …Och såklart precis samma sak med pappan. Finare och mysigare väckning får vi leta efter.
Lördag alltså.
Och jag sitter här med ögonen som blinkar långsamt och lite grusigt och tänker på fina gårdagen.
Såhär såg det ut när vi lämnade Drömgården under morgonen.
Vi landade sedan i Lilla byn. Liten fick äntligen träffa Offa, Foffa och or-or (Morfar, Torehunden och Mormor). M gav sig ut på strålande vacker vinterlöptur medan hans fru cyklade sig droppsvettig i hardcoregymmet. Sen väntade det där efterlängtade stadsbesöket för mig och M; dels åt vi lunch bara han och jag, shoppade lite födelsedagspresenter till Liten och så till det bästa bästa, att få se på Världens bästa bio! som mannen sa. Att få träffa Pyret i Magen… som gäspade och hickade och vinkade till päronen. Åh, jag hade en ständig tår på ögat. Skönt också att allt såg ut precis som man önskar. Nu var bebben dessutom lite större än väntat så nu är jag helt yr på vad som är vårt BF… jag tror helt sonika vi litar på vår egen uträkning, precis som med Liten. Det funkade ju strålande liksom.
Så återvände jag och M under eftermiddagen. Blev bjudna på god middag och svischade sedan hem i månskenet med sovande unge i bil. Jag dök ner under filten i soffan då jag plötsligt fått tväront i halsen och kände mig smått klubbad. På vis hamnade jag till slut i storsängen och mirakulöst vaknar jag i dag och är efter x antal gurglingar i saltvatten mycket, mycket bättre i halsen. Typ bra, faktiskt. Så himla skönt. Nu är det bara huvudet som känns som en stor klump, men det kan nog lite kaffe råda bot på.
Det är lördag och solen skiner in i sovrummet och mannen är hemma halva dagen med mig och Liten, för att sedan åka iväg på sent uppdrag. Jag och S har lite kalasbakning framför oss och såklart ska vi ge oss ut i vackervädret också.
Ta hand om er!
Lillafrun
Senaste kommentarer