Finaste Septemberavslutet.

30092016-img_7117 Vi väntade och väntade.

Och till slut kom han hem. 30092016-img_7143Mannen. Efter det obligatoriska puss- och kramkalaset i hallen, klädde vi på varsin unge.

Den enen hade det svettigare än den andre. Min kompanjon var på bushumör deluxe…
30092016-img_7149 Men till slut så hade vi kläder på oss allihopa. Såna där som tålde vinden fasligt bra. Morsan drog på sig luva, hon med.30092016-img_7150 Höstigt!

På hallgolvet låg hon som är så söt och förnöjsam att det inte är klokt. Lillasyster, som bara hänger med på alla äventyr vi hittar på. 30092016-img_7157 ”Nu har jag legat här och väntat ett tag. Ska vi inte gå snart, eller vad det nu är vi ska göra?… fast, jag kan vänta lite till . Det går bra!”

Pojkarna och Lillan bangar ytterst sällan på morsans ideér. Idag kom jag på att det ju var stentråkigt att laga lunch hemma, och ville istället packa barn i vagn och knata ner på byn. Köpa med oss varm mat från fräscha macken som är lite som ett mini-mat-hak efter upprustande. Och så skulle vi picknicka i lekparken.

30092016-img_7159Förslaget köptes rakt av, som ni ser.

Och ni kan tro att Minimannen blev så taggad att han höll på att kolavippa. Det var näst intill en plåga innan vi var framme vid den där himla lekparken.

Men till slut, så var vi framme. Åt oss mätta och lekte sedan järnet, hela högen. 30092016-img_7177Förutom Juniflickan, som bara sov och sov. 30092016-img_7163Fasligt vackert var det där. Och roligt hade vi.
30092016-img_7169Jag blir som barn på nytt och är sådär aslöjlig och vill att mannen ska ”putta”, för mera fart. Tur att jag kan mantla mig med den där lilla pojken som såklart tycker det är döroligt när hans mamma tjuter av skratt i den där storgungan.
30092016-img_7182
30092016-img_7181

Livet på en pinne!

Alla var mycket nöjda och glada… och skulle bara, en gång till och en gång till…

30092016-img_7188Till slut gav vi oss vidare. Till gulliga blomsteraffären. Köpte lite höstigt vi kan piffa bron med. 30092016-img_7190 Och sen vandrade vi vår runda. 30092016-img_720030092016-img_7199Nu sov båda två. Båda, med mössorna ner på näsorna. Gullbarn.

Mannen och jag turades om att putta vår dyrbara last framåt. Samtidigt som vi mumlade tvåbarnsföräldrar. Tvåbarnsföräldrar!? vad hände där!? 




30092016-img_7201

Vi vandrade längs grusvägar, förbi brinnande lönnträd. Genom stormbyar och med solen som värmde så mycket den orkade. 30092016-img_7216

En sån där familjetur, vi tycker så mycket om.

Den blev det finaste Septemberavslutet vi kunnat tänka oss.

Lillafrun

Friiiiiiyay!!!

30092016-img_7072
Fredag. 

30092016-img_708530092016-img_7112

”Åh, hon gillar mina fötter mamma!”30092016-img_7111Att vakna bredvid dom där två, alltså. Bästa.

Och dom är så sköna att titta och lyssna på, dom där två. Har liksom redan sin egna lilla relation. Syskon. Storebror och Lillasyster. Helt underbart.

30092016-img_7105Åh, vad är det som händer!? Jordbävning!?, undrar Juni. 

30092016-img_7106”..nämen han, han känner jag igen!”
30092016-img_7108

”Det var ju Bjossan! Han är joooolig! ”

Och nu är fredagen igång på riktigt. Frukosten är i magen, tvättmaskinen jobbar på. Lillan sover sin första långlur för dagen och morsan sörplar kaffe och ser ut som ett skatbo uppe på knoppen. Minimannen har bränt några par kallingar redan. Kört några lyckade missar mot att bli Storpojke, alltså…(Nä, inte misslyckande. Varför kalla något lärorikt för ett misslyckande? Lyckad miss, heter det.. så mycket bättre!) Skurtrasan har hunnit varit framme och såpan likaså, med andra ord. Och nu degas det för fullt här vid köksbordet. Jag googlade fram en bild på ett jordklot åt S nyss, så han förstod hur vansinnigt lik ett jordklot han gjort sina degar…. det vill säga, en herrans massa färger är i en och samma klump nu. Äh!

Ute blåser full storm. Det är den allra sista septemberdagen för året. Och det är fredag. Fy tusan vad härligt!

Friiiiiyay!

Lillafrun

Septembertorsdag.

Milda Matilda, vilken flitig dag det här blev!

I förmiddags, efter att Minimannen lämnats på Förskolan, så var jag och mannen  med Juniflickan på BVC. M hade planerat så att han skulle kunna vara med på besöket just idag. Det vankades nämligen två sprutor i småbenen och sånt där är jag så vek för så det finns inga ord. Så, han fanns där. Vid sina flickors sida. Den där Vackerpappan.

Besöket gick bra. BVC-sköterskan är världsgullig och så gillar jag när hon säger gumman sådär hjärtevarmt. Om min unge, alltså. Hon är på riktigt, liksom. Den där E. Och Juniflickan? Hon tog såklart allt, ja förutom dom där sprutorna då, med ro. Ökar i vikt och längd så det står härliga till. Lycka! Tänk att jag med mina två, i vanliga fall jädrigt sketna, typ osynliga, mjölkkantiner. Kan föda vår unge,amma, göra henne mätt. Det är ju inte klokt vad coolt.

29092016-img_7052

Så svischade jag och Lillan hemåt och mannen iväg på uppdrag. Jag höll Lillan lite extra i famnen efteråt, då jag tyckte så himla synd om henne efter sprutorna. Hon hade förstås glömt det för längesedan, men inte morsan.

Och sen?

Ptja. Då har jag bara gått ann som en jagvetintevad. Tvättat. Hängt tvätt. Bäddat rent alla sängar.29092016-img_7057Bytt gardiner och putsat fönster i sovrum och kök. Igen. Ja, det stämmer. Men dom blir så jädra skitiga, fort. Och gardinerna jag ganska-nyligt hängt dit, var inte dom ”rätta”. Men nu, så.

Sen hämtade jag och J hem en efterlängtad Bjossa från Förskolan och så följde sånt där mysigt eftermiddagshäng. Med mellis och pusselbygge och sånt.

29092016-img_7060Minimannen gjorde helg med stil och drog till med dusch och myspyjamas, fastän det bara var eftermiddag. Han föreslog själv att han skulle gå och lägga sig typ då, men vi hade ju lite middag och sånt kvar innan dess. Så, det blev med andra ord en lugn eftermiddag för honom. Mys framför barnkanalen och så serverade han morsan en massa kaffe och knepiga maträtter medan jag gnetade vidare.

29092016-img_7062

Himlen fick ett konstigt sken. Som tog sin in i huset. Det tog en stund innan jag förstod. Att det var solen. Den som inte synts på hela dagen. Utan varit utbytt mot mörka, grå, sååå regntunga moln. Och himlen har varit öppen. Mest hela dagen.

Eftersom jag var på sjukan för en vecka sedan, så var det liksom noll prio att inför-helgen-städa, när vi väl kom hem. Vi var lyckliga över att bara vara hemma tillsammans, hyfsat hela och välmående. Så det plockades in lite blommor, sopades skräp under mattorna och levdes vidare. Typ så. Och sen har jag ju bakat och grejat på med massa saker i veckan, så idag var det en del att ta rätt på i städväg. Och jag älskar ju det! Knäpp som jag är. 29092016-img_7064

Och nu sitter jag här, i tysta, tysta köket. Lite impad över mig själv att jag inte somnade tidigare, när jag nattade barnen. Utan klev upp och gjorde klart. Men jag hade den här stunden som målbild;

Att sitta här i kökssoffan, bredvid nyputsade fönstret med dom nystrukna gardinerna som hänger så fint. Bara andas för en stund och njuta av att ha allt klart. Med ljusen tända och doften av linsåpa och ajax i en salig blandning. Nyskurade golv, var sak på sin plats.

Målbilden nåddes och den gick och går inte av för hackor. Ikväll kommer jag somna ovaggad mellan mina två stjärnor.

Lillafrun

Dom små stunderna.

28092016-img_7033Det där är från igår.

När jag precis kommit hem från en så skön långpromenad tillsammans med världsbra sällis. Hade burit bort saker från bron som inte ska vara där nu när det är höst och till sist höstfixat lite vid det gamla Gårdshuset. Där satte jag mig. Och bara andades och kände mig så himla toklycklig. 
28092016-img_7037 28092016-img_7038
På eftermiddagen mötte jag och Juniflickan upp pojkarna som varit iväg på varsina håll. Vi åkte, hela familjen, upp till stan. För ärenden och bara en mysig stund på café. Alla fick välja precis vad dom önskade. Hallonsmoothie och kaka. Det vill jag ha. Gääärna!”, sa Minimannen. Såklart han fick.

Det handlades mat och annat och till sist avslutade vi med att ta den lilla picknickhandling vi hade köpt med oss, och stannade till vid vackert ställe på vägen hem. Istället för att äta middag vid köksbordet. Åt vi den på en brygga, med solnedgång och vackerheter runtomkring. Storebror var så till sig i picknickmiddagen att han stod och dansade samtidigt som han åt.

Livets små guldstunder, alltså.

28092016-img_7035

Vi kom hem ganska sent, så det var bara nattning på direkten då. Och där nattade tydligen en morsa sig själv också. Så idag är det torsdag och fullt städpådrag då precis ingen städning hanns med igår!

Lillafrun

Bullmamma.

27092016-img_7019 27092016-img_7020 27092016-img_7022 Igår bakade jag vaniljbullar. I massor, typ.

Och så hivades kuddfodral och mattor och överkast och gudvetvad. I tvättmaskinen. Kändes så bra. Allting.
Ni vet, när man varit svag och känner att kraften återvänder? Den känslan.

27092016-img_7029 Minimannen fick rätt gott mellis, samtidigt som han hade nån utläggning om vad det nu var. En riktig filur. Det är vad han är.27092016-img_7030 27092016-img_7031

Bullbak och tvättrace. Innan Minimannen hämtades från rolig Förskoledag. Eftermiddagsmys, middagslagning och kvällsbestyr. Sen var det en grusig morsa som klev upp från nattandet av Liten och rullade en massa chokladbollar som sista fix på dagen. Men, en så himla mysig dag! Och sköna saker gjorda på fixarlistan.

 

Och idag är det onsdag. Pojkarna är iväg på sina håll några timmar, och jag funderar på om jag och Lillan ska ta och klä på oss för en långpromenad. Idag känner jag mig redo för precis den alldeles vanliga långisen. Jo, så får det bli. Sen tänkte jag börja med operation hej-vi-har-inte-städat-på-typ-hundra-år-men-nu-ska-här-bli-ordning-igen. Viss överdrift med åren… men nog är det ohyggligt mycket längre än vanligt. Gick ju fint det med. Absolut. Men nu längtar jag till rent och fräscht, renbäddat och såpadoft.

Alltså, ååh vad jag älskar att vara mammaledig. Lätt det mysigaste påfundet på jorden!

På återseende!

Lillafrun