Åh. 

Det finaste, vackraste, underbaraste, kärleksfullaste. Det mest ansvarsfulla, fantastiska och utmanande. Och det allra, allra mäktigaste här i livet. Det, är. Att få vara Mamma.

För mig; Till Minimannen och Juniflickan. Ja, kära nån. Tänk att jag är tvåbarnsmor. Så stort, så stort. <3

Att dela föräldraskapet och det där vi kallar livet, tillsammans med den skäggige. Min älskade M. Det, är liksom så fint att ögonen fylls med tårar bara jag tänker på det. Dom är livet, dom där tre. För mig; allt-och-lite-till.

Och idag är det Mors dag.

Jag väcktes som ni ser med paket och gullungar och också en fullproppad frukostbricka. Minimannen-pysslat kärlekskort och dessutom också med ja-må-hon-leeeva!! i manskör så söt att jag kolavippade.

Strax därefter knackade det på dörren och där stod jordens sötaste blombud…

Den där pojken. Han som för tre-och-lite-till år sedan, gjorde mig till Mamma E. Han som är så mycket människa i liten kropp, pratar på in- och utandning, fantiserar, bygger, sjunger, förhandlar och pausar mitt i allt med att lite småsuckande säga mamma, jag Ä-älskar dig. Så innerligt att jag kärleks-går-av en smula varje gång.

Efter mysig morgon, hade vi lite olika bestyr här hemma sedan. Jag och mannen tränade ute i gassande värmen och så kalaspiffade vi oss allihopa. Innan vi drog iväg med rymdskeppet. Och landade i Lilla byn.

Med kärlekskort och vacker buskros och massor av pussar och kramar i lager..

Min älskade, älskade Mamma. Barnens Mormor och mannens Svärmor.

(Mamma? Du är fantastisk. Jag älskar dig. Och jag är så innerligt tacksam att få ha dig som min mor. Du är liksom.. bäst. Rätt och slätt. Och helt sonika. Precis, precis så. Sa jag att jag älskar dig? )

Hjärta, hjärta, hjärta.

Förutom att kramas. Åt vi himmelskt god mat.

Och kusinungar sprang härs och tvärs på gräsmattan.Så åt vi tårta och sörplade kaffe och blev prick hur mätta och trötta som helst. Så den där stunden i sköna stolen, bakåtlutad, med blundande ögon mot solen. Den stunden, var himmelsk. Det blev plötsligt en varm, varm sommardag och vi njöt allihopa. Så skönt med värme och jag M kände också att vi slappnade av så gott efter riktigt extra idoga arbetsdagar. En välförtjänt inte-jobba-med-gården-dag, mao.

Så kramade vi älskade Storanfamiljen, MammaMormor och PappaMorfar hejdå innan vi åkte vidare hemåt igen. Mellanlandade lite hemma innan vi traskade lilla vägen för att sedan fira ännu en älskad moder. M´s mamma, min Svärmor och barnens Farmor. Och när vi sedan gick hemåt, efter en god kväll, var ljuset helt och hållet magiskt och det nästan bubblade över i kroppen, av livskärlek.

Älskade barn. Livet, alltså.

Vi var ute en stund. Strosade runt på vår Drömgård, kikade på nya fönsterna som satts i helgen. Doftade nyutslagna häggen och kramades lite till. Att hänga ut tvätten i ljumma kvällen, medan pappan badade barn där inne som sedan bäddades ner och somnade gott. Ljuvligt.

Vilket avslut på denna långa, långa, så uppskattade helg. Morsdag. Vilken ynnest. Att få vara mamma.

Och till er alla mammor som läser det här; Grattis till er! Ni är fantastiska hela bunten. 

Lillafrun