En sista septemberlördag!

IMG_7116

IMG_7122

Lördag och den allra sista septemberdagen för i år.

Jag har haft flera, flera timmar alldeles själv inne i stora gammköket. Bara tystnaden, levande ljusen och mina köksbestyr. Inte klokt så konstigt. Och faktiskt fasligt mysigt för ett slag. I alla fall! ..så har jag länge varit nyfiken på att göra biskvier.

Min mamma gör alltid till jul. Kommer så ihåg, när jag var liten och mor bakade inför julen. Så sugna vi var på att få smaka, jag och pappsen. Men dom där biskvierna var lite heliga, och skulle minsann sparas på till självaste Dopparedagen. Oh, så goda dom var då. Och är. Med chokladfyllning. Och choklad på toppen.

Nu förstår jag mor. För lite pyssel var det allt! Väldigt trevligt sådant tyckte jag.

Själv valde jag en något syrligare variant. Med lime- och citronfyllning. Ska bli så himla fint att få bjuda mor och en drös andra hjärtenära så småningom. För nixfilipix! Här fick ingen smaka! (…förutom bagaren då, som ”var tvungen att smaka så att smörkrämen blev lagom syrlig och söt”…”och så att botten blev sådär lämpligt seg..”)

Jag har inget exakt recept att ge er, men tänkte försöka knåpa ihop ett i alla fall. Men inte prick nu.

Efter innetimmar med bakande, gav jag och Lillasyster oss ut på löptur. Sen har vi hela familjen spenderat kvällen hos Svärisarna. Nu är det kvällen, barnen har varit uppe superlänge och precis somnat. Liten stunds Finsoffanhäng med den skäggige, innan natten.

En så fin sista septemberdag, alltså.

Lillafrun

Yes!

IMG_7103IMG_7069IMG_7090IMG_7100IMG_7073IMG_7082Yes, freedag! 

Lite extraskönt idag, då den här veckan känts lite haltande från start. Jag har känt och känner mig ganska extra funderig och blir ganska trött av allt tänk. Men idag vaknade vi till peppig fredag och jag ger mig själv ledigt och tar det där sedan.

Så vi har skurat ett hem för helg. Ordnade sedan till oss lite och kvistade till kompisar i byn. S och lilla vännen är inte nya för varandra, men morsorna, vi träffades i våras på Bebbegruppen. Mys att ses en fredag och låta barnen leka och fika tillsammans. Nu i eftermiddag en lugn tur efter vår grusväg. Storebror på cykel medan Lillan slumrade i vagnen, helt slut efter att ha hängt med Storebror och hans kompis på massa lek.

M flexade ut som han brukar försöka göra på fredagarna, och har redan hunnit måla. Det har varit förbenat dåligt torkväder senaste veckorna och nu hotas det om nya apregniga dagar, så vi hurrar för att vi är så löjligt nära nu. Vill bara riva den där himla ställningen och njuta sedan.

Nu har vi just kört fredagsfys. Samma pass som gjorde att vi inte gick normalt på hela förra helgen. Precis ett sånt pass längtade jag efter…. och nu känns det liksom sådär topp. Nu väntar en lugn fredagkväll. Det blir en bra helgstart.

Helgens planer? ..eller önskningar rättare sagt;

Baka något gott. Måla färdigt. En tur till skogen vore också så himla mysigt. Kanske hinner vi börja inne i köket också. Längtar efter att laga gulaschgryta. Och bara mysa tillsammans. Typ så. Inga stordåd i vanlig ordning. För mig låter det perfekt.

Vad har ni för planer?

Ha en god fredagkväll!

 

Lillafrun

Det där med att öppna hjärtat.

IMG_7058 IMG_7060Precis just nu, har jag en stund. Alldeles för mig själv.

Jag tog barnen i vagnen efter morgonbestyren. Vi gick ut i vackra hösten. En långtur. Efter vägen mötte Minimannen sin Bundis, och ville jobba med honom, idag igen. Och det föll sig så precis, att det funkade alldeles utmärkt, fram till lunch. Så jag och liten Juniflicka traskade vidare. J somnade och jag gick bland höstlöven, färgerna, den lite molokna känslan i Mammahjärtat och den så himla vackra naturen. IMG_7063

Jag kikar mest in. För att säga Tack. För att ni, precis som jag gjorde och gör för er, öppnar hjärtat. Delar med er, skickar styrka och är så fina att jag blev alldeles gråtig av era ord som bara trillade igår. Tack, tack, tack. 

Och ha en fin torsdag, alla ni.

Jag går, för tredje veckan i rad typ, och väntar på en längre stund av sol än tre minuter. Tror liksom att det skulle pigga upp och göra dessa sista dagar av september, ännu, ännu vackrare. Och på något vis ge lite hopp och lycklig känsla över hela alltet. Annars kanske det går lika bra att städa ett skafferi, eller så… tills barnen är vakna/hemma igen och solen lyser i sinnet på en gång. Älskade Solstrålar.

Lillafrun

Ett dåligt Mammasjälvförtroende och en sjuhelsickes massa baguetter.

Det var en gång, en onsdag i slutet av kanske livets regnigaste och grådassigaste September….

Dagen började med kattkräka precis utanför sovrumsdörren och på köksmattan. Småttingar serverades frukost och jag kunde nästan känna nervositeten i magen över fortsättningen av morgonen. Ändå också peppen, för att stämningen var mycket god och en helt annan än igår morse. Det svischades iväg till Förskolan. För att se hur en liten cooling till Juniflicka, bara ville stanna och leka med barnen som ser så stora ut runtomkring henne. Och samtidigt konstaterades att någon liten älskad för tredje hösten, har en liten dipp och tycker att ett hejdå till mamman är otänkbart.

Första året, inskolningsåret, då jobbade ju jag, och M som kunde styra tiderna mer, fick ta inskolningen. Det var någon morgon, efter första veckorna ( som gått som en dans), som S tyckte det var jobbigt att säga hejdå. Sen gick det för det mesta bra. Såklart kan även barn ha en dålig dag någon gång ibland. Så tänker jag. Förra hösten, velade jag såå om jag skulle ha honom hemma hela tiden, eller låta honom gå och leka dom där tre små tillfällena. Jag älskar ju att vara hemma med småttingarna, men det finns massa positivt med Föris också och det är ju faktiskt inte så många timmar jag missar av min ena darling. S var pepp, och det fick avgöra. Men så kom en liten dipp och jag minns även då, prick samma tid som nu, att jag återvände hem med honom en höstmorgon.

Jag klarar liksom inte grejen, nu när jag inte behöver åka på jobb till exempel. Att lämna en ledsen Miniman. Det finns inte på världskartan. Så nu kör vi lite såhär. Tar en drös Hemmadagar och vilar upp oss, som han säger. Mysigaste som finns.

Men fy, alltså. Jag går av lite. Tycker att det är så jobbigt och känner mig som världens vekling, samtidigt som jag älskar att jag följer mitt hjärta. Men Mammasjälvförtroendet har blivit si och så efter igår och idag.

Nog om det just nu, så får vi se hur det hela artar sig.

IMG_7013

Vi åkte hemåt.

Drog igång ett bakrace i köket. Hej, vad det gick!

När vi skulle välta ut degen på köksbänken så riktigt stack det i näsan av Trolldegsstank. Helskotta. Jag hade dubblat receptet, men fått fnatt i huvudet med saltet… så det hade blivit fyrdubbelt kom jag på. Vaaaaad i.….äsch.

In med ungarna i bilen. Minimannen i full fräs med egen vagn, strulsnurrade vi oss genom affären. Hem igen, och dundrade ihop ännu en dubbelsats deg (UTAN salt). Som vi sedan bökade ihop med den första…

Så efter en stund hade vi en fyrdubbelsats baguettdeg som låg och jäste. Puh.

IMG_7027

Diskberg och söl till fördärvat. Tack och lov kom M hem och åt lunch och kunde kramas med ungar och jag kunde snabbt baka ut all deg. Har nog aldrig bakat ut så fort. Baguetter blandat med typ limpor. Hah.. Sen hade vi gräddningsrace när den skäggige pussat oss hejdå igen.IMG_7030Det som kunde trilskas. Gjorde det. Pensel ständigt geggig, mjöl överallt, brandvarnaren som tjöt livet ur oss för att det var något fastbränt i ugnen som typ höll på att börja brinna. Jag brände mig på plåtarna eftersom grytlapparna hade blivit blöta.. och så vidare.

IMG_7040

Vissa tog det hela med ro.

IMG_7054

Ni må tro att det där mellisfikat när precis allt var klart, var gott. Himmelskt, faktiskt.

Därefter gav vi oss ut för friskluft. Och bjöd dom där gulliga arbetarkarlarna på kaffe och nybakt baguette. Barnen tycker såklart att det är helfestligt med traktorer och grävare precis på gården.

Just nu ser den här mamman typ stjärnor av trötthet. Så skönt med kväll. Alla hemma. Barnen leker på rummet och M håller precis på att servera mig en efterlängtad kaffekopp. Är det lov att gå och lägga sig före barnen, tro?

Ha en fin kväll!

 

Lillafrun

Det är ju livet.

IMG_6987Åhå…

Den här dagen började på haltigt vis. Milt sagt. Jobbig morgon för mitt mammahjärta. Men, det hela reddes ut i tanken att barn är faktiskt också människor och kan ha en dålig dag, precis, precis som vi vuxna. Så. Det blev ingen vanlig tisdag. Mitt Mammahjärta fann inte den minsta anledning att kriga för något som kändes helt fel. Så det blev något annat. Fint så. Det är ju livet. Liksom.

Jag och barnen tog oss en spontantur till Mormor och Morfar. Det kunde pigga upp. Och det gjorde det. Lunchlådan hade vi med oss. Kramarna och gulleorden, varma kaffet och så vidare. Det hade dom. Treåringen som frågar konstant hur saker och ting görs. Mamma? Hur gör man pennor? Motorer? Tvål? …Mattor? . Så glad för det sista kunde han få se precis i verkligheten idag…IMG_6998 Väldigt mysig syn. Och just nu riktigt tjatar jag om en grön matta att lägga på köksgolvet. Typ perfekta julklappen. IMG_6989

Torehunden och jag gick iväg på långrunda. Längs kända vägar och branta backar. Dimman och diset var hand i hand med lugnet och den melankoliska känslan. Det passade idag, allt det där. Det var skönt. Att gå. Fundera. I ensamhet.

IMG_7004

När vi rullade in på gården igen stod där två arbetarkarlar och undrade om det var okej om dom grävde rakt över gården, eller?. Jag fick panik (nej, ibland.. vi säger ibland så känns det bättre. Ibland. Så behövs det inte mycket för att undertecknad ska få hopphjärta). Jag ringde mannen. Och han hade koll, såklart. Puh. Fiber. Det är vad det hela handlar om. Och jag tycker att det blir så fruktansvärt fult när dom gräver. Men dom där grävarna var så gulliga och trevliga och förklarade att dom skulle göra så snyggt efter sig så. Då var jag nöjd. Och till på köpet fick jag vad jag tänkt önska mig men nu inte ens behövde börja försöka få tag på; Stora stenar. Att ha i trädgården. IMG_7007Ser ju supertråkiga ut nu, men där under jorden döljer sig något finfint. Sådetså.

Som toppen på den här till-en-början-haltande dagen, har vi haft Världens Myskväll. Barnens älskade kusin, tillika min systerdotter som är precis som en lillasyster till mig, har varit här och ätit middag och busat med barnen och bara liksom spridit lite flärd och tisdagslyx över denna dag.

Nu sover barnen gott och jag ska krypa in i famnen på min M.

Ta hand om er!

Lillafrun