God morgon säger Bertilen och luftar småtårna ut genom dörrspringan!

Solen gassar in i sovrummet och det är höjden av välbehag att öppna sovrumsdörren lite på glänt och släppa in friska luften, det är vi överens om hela hopen små och stora människor som slumrar här inne.

Det är sommarfint i sovrummet… rummet som vi tänker att vi nu sover i för allra, allra sista sommaren.

Sängkappan var så skitig att ni inte anar, men nu är den kritvit och välstruken igen… tills kattpojkarna springer från jordiga uteleken och raka spåret in i sovrummet för att mysa med oss…. nåja.

 Att vakna till Kristihimmelhelg bland sommartäcken, gullungar, friskluft och äppelblom i skyn. Det är hjärtegott. På toppen av allt, en väldans massa slamrande från övervåningen från idog Snickarpappa.

Ett trassel av ljuvlig doft av äppelblom!

Äppelträdet doftar så mycket att jag vill spara några doftande andetag i en ask och plocka fram i november. Men det går ju inte. Så istället försöker jag andas djupt, varje dag och insupa det som är precis nu.

Jag klättrade upp för rangliga stegen och upp på övervåningen, och tittade ut genom fönstren där. Sån utsikt. Och så häftigt att se gamla äppelträdets toppar. Så fascinerad över att det knotiga, härs-och-tvärs-vuxna, gamla äppelträdet blommar så rikligt från år till år, fortfarande.

Önskar er en god Kristihimmelhelg!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4