Att göra sitt alldeles egna påskpynt!

Låt mig presentera; Drömgårdens Radarpar!

Den här veckan har vi bland annat roat oss med att påskpyssla här hemma. Typ det mysigaste jag kan tänka mig. Vi ville hitta på något nytt… för oss alltså. Inget nytt under solen, för det här är sannerligen ett klassiskt hemmapyssel.

Vi skulle göra egna Påskskulpturer, som Minimannen sa med precis varendaste bokstav på sin absolut rätta plats som den lilla miniprofessor han liknas vid.

Teamwork!

När barnen snodde ihop sin Trolldeg;

4 dl mjöl. 2 dl salt. 2 dl ljummet vatten. 2 msk rapsolja. 

Vad som hände uunder köksbordet?

Bertilbus! Typ dögullig.

När vi format Påskskulpturer så det stod härliga till, även mamman som är löjligt förtjust i pyssel.

Då tog vi rast, skjutsade in plåten i ugnen, i 100 grader… i nånstans mellan 2-4 timmar.. figurerna ska ha torkat väl.

Sen till det nästan löjligt roliga moment som kittlar dödsskönt i lilla konstnärsnerven!

”Jag ska måla hela världen, lilla mamma!” 

Skulpturer klara!

Redo att pyntas med.

Förstås skulle de hamna i det sådda påskgräset, det var liksom grundplanen…

Juni tingade lilla haren och moroten och strösslade ut tvärgulliga ägg och en blomma.

I fönstersmygen står en större skål som Storebroren pyntade med tre kycklingsyskon och en massa ägg… både deg-ägg och blåsta ägg.

”Ägg ägg, mera ägg! Ät så får du skägg!”… och så vidare. En påsksång som går på repeat här hemma nu. Vi är peppade för påsk som ni ser! Kanske hoppar lite pyssel- och påskiver över till er med. Hoppas så!

 

Och hoppas att ni mår gott och får en god helg! Vi hörs snart igen!

Lillafrun

Vårinspiration!

(Inlägget innehåller vårhärliga reklamlänkar valda från hjärtat av mig!)

Våren inspirerar. I massor. Och nu när den smyger här kring knuten vet nipperheten inte till sig ju!

Fröpåsar på hög där i plåtburken.

Jag ser fram emot helgen, då petar vi nog ner några fler fröer i jorden.

Basilikan har Juniflickan redan sått. Den gror i fönstersmygen. Likaså hennes världsgulliga paprika-sådd.

Hon stod i vanlig ordning med mig vid köksbänken en dag. Hade sin lilla bordskniv som hon skar paprika med och undrade ”va äje hääj, mamma?”, där hon petade bland de små paprikafröna inuti fravoritgrönsaken. Så förklarade jag. Och så beslöt vi att prova odla ny paprika och petade genast ner små frön i en kruka med jord…

..och nu har vi våra små pytteplantor vi ska se vad det blir utav. Resultatet är mindre viktigt, än själva resan.

-Som så, så ofta!

Jag rensar och donar, fejar och grejar.

Vårstädningens start med genomgång av skåp och lådor är på god väg.

En trave strukna kökshanddukar som badar i vårssol. Kan göra undertecknad alldeles salig. 

Jag tar en bit i taget, några lådor i stöten eller så. Så blir det inte så mastigt eller uttröttande, alls.

Bara så himla härligt.

När jag far fram i hemmet bär jag med mig De Fyra S:en.

Spara. Skänka. Slänga. Sälja. 

Är inte så företagssam att jag ids sälja, men rusar till exempel gladeligen på loppis och lämnar av sånt som uppskattas där men inte behöver ta plats här hemma. Kläder skänks till välbehövande.

Så god känsla, hela alltet!

Skafferi-rens. Check!

Något barnen gillar, som ni ser. För ni förstår, då kan man hitta ”gammgodis” som är kvarglömt som får tvärsmakas på innan det i iver hivas och vi återigen konstaterar att småkarameller inte är vår starkaste gren i familjen. Ge oss i såna fall marabou, då kan vi snacka!

Det doftar såpa och raderna är i alla fall ett litet tag tjusiga utan både mjölspill och kladd där emellan.

I fönstersmygarna blommar Saunt paulor. Omplanterade och lyckliga över varje stund av vårsol.

Liksom vi människor.

Oj, vad vi sträcker på oss nu, visst?

För varje dag.

Känslan är enormt härlig tycker jag, när det känns lätt i kroppen. Att knata ut genom dörren ännu en gång för dagen. Sådär på sena eftermiddagen, när solljuset är lågt, men ändå starkt och så hoppfullt. Marken mjuknar, det doftar geggamoja och barnen hoppar i vattenpölar.

Ni vet att jag alltid i första hand tipsar om att shoppa på loppis eller annat andra-hands-hak. Men här nedan kommer också lite tips på mysig splitterny shopping som känns vårmysig;

Fina förvaringsburken att ställa framme eller ha i skafferiet, finns HÄR

Små kuddar med doft av lavendel att lägga i linneskåpet eller i garderoben, finns HÄR

Kökshanddukar finns verkligen nästan precis alltid att få tag på på loppis, men dessa från Himla var väldigt fina också. Blåvitt kan liksom aldrig bli fel. Finns HÄR.

Okej. De rosa kökshanddukarna kanske jag jätte-föll för också… otippat, va? Prisvärda, i tre-pack. Linnemix. Finns i flera färger, HÄR.

Den ljusblå vasen i stengods gör mig gråtlängtig efter min Farmor. Påminner så om henne. Den hittar ni HÄR. Så himla fin present till en älskad, tänker jag.

Ljusgröna krukan i samma gods och mönster, finns HÄR

Glasvasen är också så otroligt fin, vilken färg, jag blir alldeles kär. Lagom i pris också. Tänk er några första få blomster från trädgården i den. Finns HÄR

Vita bubbelkrukan är väldigt lik den vi har här hemma, så fin med en pellis i. Denna hittar ni HÄR.

 

 

Åh.

Ja. Våren på väg! Älskar att få sätta händerna i jorden, bli skitigare än kattpojkarna som trampat i söliga rabatterna. Att se grönska och liv, gro. Dag för dag. Längtan efter favoritblomster i blom.

Vi njuter här hemma, letar vårtecken, vissa fantiserar om att få ta årets första cykeltur och så checkar vi av bit för bit på älskvärd Vårlista. Donar här inomhus så att vi, när våren helt och hållet är här, kan flytta ut och spendera sådär massor, massor av tid ute på älskad gammal gård.

Tänk. Att vi är på väg att få inviga ännu en vår, tillsammans. Ja vissa, för livets allra första gång.

 Sicken lycksalighet! Hela alltet!

 

Hoppas ni mår gott, alla ni!

 

Lillafrun

Odla ärtskott!

Ett utav senaste veckornas pyssel, har varit att förälska oss i den väldigt enkla lilla odlingen av ärtskott.

Juniflickan är nu ärskottsodlarproffs! Nedan får ni den lilla enkla beskrivningen.

Odla ärtskott!

 

-Blötlägg en näve ekologiska gula ärtor och låt ligga i blöt i 24 timmar

-Välj ut en skål/kruka/glasburk du vill odla i, och fyll den med jord

-Strössla ut ärtorna. Alldeles perfekt syssla för en pysslig tvååring

-Stänk på lite vatten och ställ alltsammans ljust, i en fönstersmyg eller så. För extra växthuseffekt, drar du lite plastfolie ovan odlingen, första dagarna. Glöm inte att picka hål i plasten bara, så syre kan komma in.

-Se till att skvätta på vatten så ärtorna håller sig fuktiga

-Efter några dagar börjar ärtorna få små, små gröna livsnippriga skott

-Efter cirka fjorton dagar har du så söta, krispiga ärtskott att skörda och knapra på. Som en försmak av sommar och dom solvarma sockerärterna.

-Klipp ner ärtskotten så du har några centimeter kvar, då kommer det nya söta ärtskott och du kan skörda i alla fall minst en gång till på samma skörd. 

 

Så himla enkelt. Så ohyggligt trevligt! Dessutom, så gott.

Mina barn sitter där uppe på köksbänken och tuggar i sig ärtskotten som dom är. Också så gott att stoppa i en sallad. Eller kanske lägga på en bit fröknäcke med en skiva god ost och några krispiga ärtskott? HÄR finns mitt recept på Fröknäcke.

 

Odla ärtskott!

-Det är Juniflickans och min uppmaning till er såhär i vårvintertider!

 

 

Lillafrun

Kransar i juletid!

(Inlägget innehåller två pyssliga reklamlänkar)Något som hör till juletiden för mig, är att binda oss en julig krans.

Att bara slå sig ner. Bland ris och blomstertråd, en halmstomme och tid. Tid för påtande och kreativitet. Som att landa i det skönaste hav av puffiga vintertäcken, tycker jag.

Enris. Eller gran- och tallris, som kransarna från förra årets julmarknad, som ni ser ovan.Lingonris. Så himla vackert.

Där har jag bara haft en lite kraftigare ståltråd som jag format till ett hjärta och sedan bundit lingonris kring. Men också så himmelens fint att ha en riktig halmstomme och göra en lite kraftigare lingonriskrans!Enris. Med blåa bär. Det är en favorit. Sticksigt. Men så vackert.

Jag kommer ihåg förra året, hur jag hade Juniflickan i kånken på ryggen, och Minimannen i min hand. Hur vi kämpade oss till skogen genom snöyran. Var så lyckliga där vi fann enris, under snön som fallit överraskande tidigt. Såå trött gäng innan vi var hemma, och så saligt nöjda över att vi lyckades;

I år, kom min älsklingspappa och överraskade med säckar av pappa-knipsat enris. Gulligt så det förslår. Och liiite mindre svettigt än förra året, heheMosskrans. Alltid lika fint. 

För att inte tala om lummerkransar!

-Som nu hänger där på vackerskåpet inne i Salen. Lummer är fridlyst, men får plockas för eget bruk. Sådetså. Lite slingrig att jobba med, men så så fint!

HÄR finner ni mitt ”recept” för Lummerkrans!

Årets krans som får hänga ute, band jag och Minsting tillsammans…

han var sådär lagom road och låg och blinkade långsamt med storögonen där på ullfilten och undrade vad mamman pysslade med egentligen…

Sådärja! Årets Julekrans. Med röda bär och juleröd rosett med guldig kant!

HÄR finns halmstomme och HÄR finns bästa sortens tråd, dock finner jag den inte i grönt som jag har. Men kika i närmaste pysselbutik eller i blomsteraffär, förstås!

Tipsigt från mig alltså, för skön landastund och tid för kreativitet; -Bind din egen krans!

 

Må så gott alla ni!

 

Lillafrun

Julens tid är här!

Å.

Första December.

Julens tid är här!

Ni må tro att synen var alldeles ljuvlig (och glädjetjutet lite för högt) när storasyskonen klev upp i morse, knatade ut i hallen och såg den paketdignande adventskalendern. Himmel, alltså. Jag bara njuter av allt adventspåtande.

Barnens Adventskalender 2018.

”Å taack mamma, för att du har fixat det här till oss”, sa han med glittriga ögon.

Ni förstår ju själva. Värmen. I mammahjärtat. Saliga var dom, över sina fyra (!) guldpengar var, i första-december-lördags-luckan. Älsklingar.

Nu råder adventsmys i varje hörn här hemma.

Första adventshelgen är ju något alldeles särskilt, eller hur? Sån härlig myspirrig förväntan. Jag dyker in i barnens värld och det är fantastiskt att få uppleva, precis allt, tillsammans med dom och deras syn.

Igår morse frågade jag (när jag i tystnad precis konstaterat att ”fyy vad grått det är idag!”) vilka färger dom såg när dom kikade ut genom fönstret… ”ääh… grönt! blått! gult!… inte vitt!…fast jo, vi har ju vitt hus så då ser vi vitt också!” …. dom nämnde förstås inte ens grått. För vad är det att lägga fokus vid liksom…?

Idag har vi äntligen samlad familj, bästa som finns.

Är så stolt över min tusenkonstnär som susar från husritande, till tv-sändande, till att landa hemma och vara världens bästa pappa och man… alltid med en puss eller kram på lut till oss alla. Rätt som det är kanske han susar iväg och räddar någons liv också, brandismannen. Själv skulle jag bli alldeles yr av att arbeta som han gör, med så många olika saker. Och han säger detsamma om mitt arbete, som HemmaMammaFru. Beundrar mig, lika mycket som jag beundrar honom. För jo, nog är det ett arbete alltid, här hemma också. Nummer ett är att ta hand om tre små barn på mitt allra bästa sätt. Ett ganska så slitsamt arbete stundvis, men mest livets lyx, tycker jag. Sen kommer hemmet med allt vad det innebär. Men jag känner mig som en prinsessa här idag. Alla uppskattar så allt mys och piff och det gör mig så lycklig. Vi är ett familjeteam, helt enkelt.

Nu är ugnen på i köket och alldeles strax redo att grädda ett par limpor. Jag tror nog vi tar och kokar lite karameller idag också. Och som toppen av den här dagen, ska vi senare få träffa hela storfamiljen. Det blir mer än fint, att ha alla storasystrarna samlade hemma hos mor och far.

Jag känner sån evig tacksamhet. För jag vet, vet, vet att ingenting av någonting ovan, är någon självklarhet ett endaste dugg.

Och ni!

-Ta hand om er. Tack för att ni kikar in här och gör lillafrunsdagbok till en så snäll plats att kika in på. Alltid bara goda, varma ord. Precis som jag önskar. Jag önskar att ni ska må bra när ni kikar in här, att ni bara suger åt er av vad som passar er och skiter fullständigt, i det ni inte hakar på. God energi. Och en mjuk känsla i magen. Det är det, jag vill ge er när ni kikar in här hos mig. Stor kram från mig till er.

 

Lillafrun

Årets Höstkrans!

Först satt jag där och kunde absolut inte bestämma mig för om den skulle bli vit- eller grönmossig.

Årets Höstkrans, alltså!

Så jag tänkte” Äh. Det är okej Emmeli att vara supervelig om världsliga saker ibland också”. Så jag tog helt enkelt både vit och grön mossa och tänkte bääära eller brista.. håhå, så spännande, visst!

Grön blomstertråd är så himmelens bra att jobba med.

Använder den till alla slags kransar, året om. Själva stommen kommer från blomsteraffären här i vår by, för flera år sedan. Men är alltså något som går att få tag på i blomsteraffärer och som håller i flera år sedan bara man är lite försiktig.

Jag gör små mosskransar. På den gröna mossas drar jag bort det bruna skruffset, för att få så mycket grönt som möjligt.

Först tyckte jag bu om hela alltet.. det är väl typsikt, med den där okrispiga känslan jag hade förra veckan.. då tycker man själv att man ser risig, känner sig risig, det man gör ser risigt ut och allt känns risigt. Känner ni igen er, när man helt sonika går runt med ett eget regnmoln över sig? Så är det ibland.  Livets nyanser. Ibland förklarliga. Ibland inte. Det bara är så. Allt är okej.

Men alltså, titta där då!

-En stund senare, efter att ha öst på med kärlek, i form av mossar, kottar och lingonris och under tiden fått så härligt utlopp för min pyssliga, kreativa sida. Jaa, då blev den ju så skogstjusig att det förslog, ju!

Och nu är ju dessutom regnmolnet borta så nu äälskar jag den, heheGjorde en liten öglad av tråden för att kunna hänga den på tre år gamla spiken. Tänk, att vi bott här i tre år nu. Inte mer ändå? Känns ju liksom på ett sätt som att det här varat i all evighet. Så tacksam för vår gamla gård.

Min plats på jorden.

Det finns förstås många olika stilar på en höstig krans. Julia har gjort en helt annan variant, men så himla vacker den med. Kika in hos henne för att se, vetja!

Ute på verandan ligger fint enris som pappsen knipsade åt mig när vi var i skogen tillsammans förra söndagen. Så typiskt honom att hitta sånt där fint, med bär och allt.

Tänker mig att jag ska göra vinterfint med det framöver… 

..Men tills dess, har vi Höstig skrud och nu dessutom med Årets Höstkrans upphängd. Pyssla en ni med!

Önskar er en god tisdagkväll! Igår klarade jag ej nattningen av Tripp, Trapp, Trull som vaken, utan klubbades tillsammans med dom. Brandismannen väckte mig när han kom hem sent till kvällen efter sin Brandisövning.. mest bara för att jag skulle hoppa ur långkallingen, och i nattlinnet, borsta en tand och sen återvända till kudden igen. Men ikväll! ..ikväll skaaaa jaaag håållla mig vaken. Ok? -Ok. 

…Allas sängar är renbäddade vilket kan vara något som gör en salig och sömnig för mindre.. men man kan ju alltid hoppas. Så skönt med lite vila för mamman, innan natten.

Lillafrun