I samma veva som snön börjat smälta och marsljuset stannar liite längre för varje dag.
I samma veva, sträcker Fru Björnmor och Herr Skäggig på sig efter en lång vinter med fokus på mycket vintervila.. och känner tydligt att ”nä nu, har vi vilat färdigt”.
Sitter båda på sofflocket med naturens uppvaknande intill och sörplar morgonkaffet… ”jag önskar mig verkligen lite färg här på väggen”, säger hon. Han svarar inget mer än ”då tycker jag att vi tar och kollar vad det är ovanför innertaket också?”.
Sen sätter dom bara igång. Fullt överens. Ingen behöver säga något mer. ”Så typiskt er!”, menar hjärtevännen.. ”Ni får feeling och så kör ni bara!”.
Ja. Så kanske det är?
För att grunda med ännu ett argument så säger jag ” å du.. det här är ju ett utav nedervåningens helaste rum.. meen, det är fel-helt ju? härligare med vacker-trasigt? visst?”. Varpå han flinar med det där finurliga, ”du är knasig men jag älskar dig så”-leendet, som absolut var början till hennes kärlek för honom… för 20 (!) år sedan. Och vad som fortfarande gör mig lika bubblig idag.
Vad vi fann där ovan innertaket?
Titta!!
Ett ljuvligt locktak. Med kroken kvar, där troligtvis en fotogenlampa har suttit. Och tänk en sådan har vi ju också hittat här hemma, så kanske är det just den som har hängt där? Svindlande!! Det äär så roligt att bo på en gammal gård som bär på så mycket historia.
Att leva med någon som är lika smågalen som en själv är också roligt, som när jag säger ”Martin? Det här ÄR kanske det knäppaste vi har gjort i renoveringsväg hittills, RIVA ett helt rum!?” och han svarar, ”Äsch, .. man ska göra det man får inspiration av”.
Och så fortsätter vi strunta i borden och hittepå-måsten och gör något vi tycker är bland det roligaste vi vet; vårda och återskapa vårt hem med försiktiga händer. Barnen virvlar i kring och är lika peppade som vi. Dom skrattar åt att kökssoffan nu står på tvärsen genom Salskammaren. Att man får leta sig fram som i en labyrint. Allt blir kojlek och hemmet får med ens, looken av ett fullständigt kreativt kaos.
Och nej, nej, nej .. det gröna köket ska inte rivas ut, nu. Tanken var bara att vi just som ovan nämnt; river fram det gamla vackra locktaket (kanske inte ens ids göra något mer åt det än att sopa det?) samt ordnar det lite mer färgglatt på väggarna. ”Ett litet mellanprojekt bara”. I en framtid drömmer vi om att återskapa köket såsom det såg ut en gång i tiden.. titta här;
.. jag vet att jag berättat om det förut, men nu drar jag den igen; hela köksdelen som ni ser nu, är en ”ny” tillbyggnad. Ni ser en dörr som skymtar längst vänster i bild? Den leder till vad som varit vårt tvätt- och duschrum framtill i höstas när vårt nybyggda Tvättstugebadrum blev klart. Denna ”Nybyggda” kub gjordes när moderniteter som dusch skulle komma in i hemmet.
Hej hej!
För längesedan var köket så stort att järnspisen stod i vad som nu är gammduschen, förstår ni? Vi önskar alltså riva denna kub, ”så småningom”.. mura upp och där i hörnet sätta tillbaka järnspisen, som till och med finns kvar här på gården.. tänk vilket stort bonnakök det skulle bli då.
Men, vi är inte färdiga med vårt ”sköna gröna” ännu. Mormorsköket ska få vara kvar, vi var bara så hejdlöst sugna på att gå skattjakt och är så lyckliga nu att vi funnit detta vackra locktak. Så det var det. Ett stycke impulsryck! Byggnadsvårdarnas iver tar fart. Ett säkert vårtecken.
..vi hade ganska nyss fött vårt fjärde barn, som 11 veckor gammal fått RS och liten, liten unge och mor hade nu just kommit hem från sjukhuset… då, tyckte vi att det var ”ett ypperligt tillfälle” att börja förvandla det där lillrummet, till vad som skulle bli
B A D R U M S T V Ä T T S T U G A N…..
.. I detta projekt, i rummet där det aldrig funnits vatten som skulle förvandlas till våtrum, skulle också borrning av bergvärme, skapande av pannrum, insättning av bergvärmepump, byte av värmesystem, halvrenovering av hallen (då nya avloppet från badrumstvättstugan behöver drar via hallen och till köket) med rivning av ”lilltoa” och gamla trappuppgången upp till våning två, ingå….. äääsch, nu tar vi den här resan, så förstår ni bättre!
Här är vi i smällkalla vintern, 2022, vi har tömt rummet och M har nu öppnat upp golvet, tömt ur allt spån och gräver sedan för hand, ner till grund och botten, för att kunna förbereda för bergvärme och inkommande vatten. Marken var ju frusen, så vi lånade ett aggregat, för att kunna tina den frusna marken.. kändes smått tokigt hela alltet.
Ovan mark. Nyreglat. Cellulosaisoleringen på väg ner..
Minns den här stunden.. när vi hjälptes åt och ändå knappt höll på att orka dra den tjuriga slangen genom golvreglarna.. slangen som drog in till Salen, där det ska kopplas in ”nya” (gamla, återbrukade förstås) vattenburna radiatorer.
Livet bjuder små sjok av bygg-il. Nu har det hunnit bli vår..
Lilla Pannrummet blir till och får ett tjusigt golv. Sen stannar bygget av..
Sensommaren tycks vilja skjutsa på rummet lite igen, duschens form är klar och det riggas för golvvärme..
Och höstens härligaste dans, tog vi efter att vi teamat oss igenom flytspackling för första gången i livet.
Sen kom ”Räddningstjänsten” och grejade tätskikt..
Följt av ”Röris”, han med blå kepsen ni vet? (för det är väl bara byta keps så byter man profession….) .. tiiiiiimmar utav lödande nu. Kopplingar, kopplingar, kopplingar…
Det är nu lucia.. och vad som känns som hela gården, grävs upp. Nu ska äntligen inkommande vatten dras om. ”Ååå så trevligt att i minus tjugo grader stå utan vatten i ett dygn… ”, sa vi INTE.. (dom gamla avloppsrören var så sköra så dom gick sönder av bara vibrationerna från grävaren…)
”Rörmockaren” var konsentrerad till fullo. Såklart! ”Hoppas alla lödningar är ok nu då.. och indragandet av vattnet gå som det är tänkt”…. så var fallet. Och en djup lättnadssuck drogs. Dygnet senare hade vi vatten igen också…. och alla var vi en erfarenhet rikare, aldrig har barnen uppskattat att gå på varm ”vattentoalett” som efter det ..( efter att ha fått kuta ut till lagårn under ett kallt vinterdygn för toabesöken alltså, haha!)
Luciadagen 2022, kommer vi minnas tror jag.
Sen knackade livet, jullov och en känsla av väldig matthet på dörren. Nödbroms drogs.
Nytt år. 2023.
Så sakteligen började energin komma åter och vi orkade, med allt annat vi tar hand om här i livet, också med att renovera. Äntligen hade klinkret kommit, efter månader av leveransväntan… vi började vela, hit och dit; ”ska vi kanske lägga ihop ett par-tre plattor för att visualisera en större klinkerplatta?…”…
Vi lyckades bestämma oss och efter någon vecka till, så var golvet på plats.
Nu spikades det pärlspont för fullt, schellackades.. och vi började söka efter ”Den perfekta sköna gröna färgen”.. Här startade jag med vad jag tror var en 80% grönjord. Alldeles för mörk.
Mars 2023.. Pärlspont på plats och nu gav livet ett renoveringsflow och ”vips var vi med nykaklad dusch”.
Det blev påsk och vi tog sats, från tårna och också hjälp av alla våra föräldrar. Svärföräldrarna backade upp här hemma i byn, med extrahänder vid hallrivning och ompysslande av dag-och-natt-arbetande son.. medan frugan och barnen dragit sin kos till MammaMormor och PappaMorfar några dagar.
Efter tre dygn borta. Möttes vi av en ny hall. Kära nån, som han hade slitit när vi var borta. Den ljusturkosa dörren, tog oss numera in till nya toaletten… men handfat, det fick man uppsöka, i annat rum.. och duschen, fick fortsätta användas i gamla duschrummet.
Inte superpraktiskt, inte alls, men exakt så det kan vara i ett renoveringsliv.
Nu är det vår.. och precis tusen miljarder saker vi har på vår att-göra-lista.
”Vårbruket”… med allt från djurfix, till odling, till resan till Moffe och Astrid i Norge… men mitt i allt, hann den skäggige börja bygga tvättstugemöbeln…
Det var midsommar. Bygget stod helt helt stilla. I många, många veckor, ännu en gång.
Nu är det augusti. Byggmästaren bygger handfatskommod.
Det ”linoljefriteras” lister… ”nu äär det nära!”, sa vi och undrade om vi inte skulle hinna tidsplanen; ”Färdigt augusti 2023”, ändå?
Men icke! ALLT. TAR. SÅN. TID.
… eller rättare sagt, så är det ont om tid för bygge och renovering i vårt liv just nu.. med fyra barn, livet och alla dess nyanser och ingredienser, ”hoppsan vi skaffade oss höns och byggde visst en hönsgård i ett nafs”, hästar, stor odling, en hoper jobb-bollar i vår luft och så vidare.. Och! .. så vill vi ju helt sonika, att LIVET ska få ta sin plats. Vi vill hinna NJUTA. Alla-tillsammans-vara. Vi kommer ALDRIG någonsin bli dom där som låter renoveringen ta över hela livet, som stressar sig igenom projekt.. näe, det får ta sin tid, det här har blivit en livsstil, som faktiskt hela familjen tycker om.
Vi vägrar slarva. Vill vara noggranna. Som här, bilden ovan, där vi nördade ner oss i vilket skåplås den nya kommoden skulle ha och jag annonserade efter ett liknande det på bilden, på instagram.. vi fick supernapp och ett drömmigt skåplås skickat till oss.
Den känslan, DETALJER, är så ofantligt rolig. Och gör tusan hela skillnaden..
Det hann bli början av oktober… men nu ”plötsligt” kunde vi kalla detta rum, klart.
Bergvärmepumpen jobbar på. Önskar fler rum med radiatorer insatta, men förser oss med varmt golv i badrummet och varmvatten som det är nu.
”Alltså.. huur snabbt kan pappa bygga ett badrum egentligen!? det tog ju bara SEXTON ÅR!?”, sa ena lillungen heelt seriöst, så peppig och jag kände bara för att skratta.. och typ gråta.. samtidigt. Haha!
Nu går vi in!
… in i vår sköna, gröna, golvvärmande Badrumstvättstuga!!
Med smårutigt golv precis som vi i början tänkt, med pärlspont så mycket det bara går, med handsnickrade möbler och bänkskivor, återbrukat gammtak och smådetaljer…
Denna kommod har M byggt efter en vacker förlaga vi funnit här på gården.
Efter att ha målat i vad jag nu knappt minns men tror, tre, eller fyra?, olika nyanser av grön.. så landade vi till sist rätt. Linoljefärgen är som smör, så vacker.
Platsbyggd sittbänk med förvaring.
Dusch!
-”I saaamma rum som toaletten!?”, kan man ens ha det.. undrar Hedenhösungarna…
Vitt kakel med fasade kanter. Redig taklist. Kopparrör som blev till gardinstång, med duschdrapperi som liknar en linnegardin.
Tvättstugedelen, där vi kunnat återanvända den ho som fanns i gamla tvättrummet.
Golvet är i granitkeramik och Byggmästaren har lagt det på frihand (!)… för att vi ville få en levande känsla i golvet, det skulle inte bli perfektperfekt och vi ville heller inte ha några grova fogar, utan i det närmsta ingen fog alls..
..jag tycker till och med att smutstvätten är vacker här inne, då anar ni euforin.
Suddig, vidvinklig, mobilbild…
..för att få med så mycket som möjligt att rummet i en bild. Och nu ser ni också, det lilla hörnet ovan tvättstugedelen.. det fattas en bit taklist av en anledning. Vi får väl se när det, överskåpet, blir till..
Väggen till höger om handfatskommoden, är en portabel lönnvägg.. som går att plockas bort, säg ifall vi till exempel behöver lyfta ut bergvärmepumpen av någon anledning. Inbyggnaden av trappen är så vackert gjord.
Kära hjärtanes, här är vår färdiga Badrumstvättstuga! .. med några smådetaljer som väntar på att fixas, förstås.
..Rummet, som vi tycker så mycket om, att det inte är klokt. Här vill hela familjen vara nu. Häromkvällen premiärduschade vi allihopa.. på rad kunde småfolket sätta sig på sittbänken och vila sig torra. Tvättmaskinerna surrar. Lillminsting jobbar på att nå till kranen själv, men får nog vänta ett tag till.
Som vi njuter nu. Pustar ut. Oj, som vi teamat, hela familjen. Medan pappan snickrat och skapat.. har vi andra, ”gjort allt det andra”, ni vet? Tagit hand om djuren, hittat på små utflykter tillsammans, handlat, lagat, diskat, tvättat, städat… levt tålmodigt i renoveringsröra. Jag har varit behjälplig vid några moment, som att flytspackla, greja med pärlsponten, måla en del… men M har verkligen varit helt otrolig i detta, jag och barnen bugar och bockar… och det finaste är, att han gör samma sak tillbaka.
Nämen alltså, jag tror att det håller på att hända nu?
Det där otroooooligt långdragna renoverings- och byggprojektet, Badrumstvättstugan, håller på att nå mållinjen.
Pga många för-att-så-är-gårds- och småttinglivet-pauser.. har det här blivit ett så väldigt utdraget bestyr… så pass att jag för några dagar sedan sa (förmodligen för att jag anar mållinjen och släppte ut tålamodets prövningar)
– ”NÄMN inte ordet Tvättstuga eller Badrum. Jag kräks”. Och, det är LYX-”problem”, JAG VET. Men! Det hjälpte inte mig där och då. Jag blev bara kräkless i alla fall. När lillplutten för miljonte gången drog i dörren dit in och ville gå till renoverande pappan och HJÄLPA till, medan jag stod och spisade och alla bara önskade att det där himla rummet skulle vara klart någon himla gång… så vi kan sätta tänderna i nästa projekt! 😉
Det har varit ett kruxigt bestyr det här rummet, så många moment, så utmanande att få till. Puh. Huuu, också. Men nu är det nära.
Nära som i att golvsockeln ska målas två varv till, på vissa ställen bara ett. Dörrkarm och fönstersmyg, ännu omålade. Behöver målas tre varv.
Sen tusan!!
Igår kväll gjorde vi oss toalettlösa.. och hade en kväll där rörmockarn (han som liknar den Skäggige så fasligt mycket, bara men en annan keps, liksom? han) var här och ordnade så att den nya, så vackra (kan en toalettstol vara vacker!? – JA) hamnade på plats. Det var också ett moment som skulle göras. Check på den! Så, nu har vi höstpyntad bro med ni vet, zinkhinkarna med tjusig ljung, röda äpplen osv…. och så en gammal avdankad toalettstol intill. Typiskt oss att låta den stå där ett bra tag också… haha
Sådärja. Det var det. Ett stycke snabb och intensiv Sneakpeak och Lägesrapport, av Badrumstvättstugan.
(Inlägget innehåller Reklam för Klockestrands Såg&Hyvleri)
Hej från vår hall som här var mitt i utrensning av varendaste pinal i hela rummet. Här, fotat i vidvinkel, men jag lovar er.. denna hall är tråång.. och helt, helt utan förvaring. Turkosa dörren går till nya Badrumstvättstugan och direkt till höger har vi köket. Alldeles rakt fram, kommer man in till Salen.
Tömt!
Jag står i nya trappuppgången här. Dörren med alla täckningar går till husets enda och väldigt lilla toa. Och andra dörren av ”kuben” , går till trappuppgången som ju är igenbyggd då vi satt in en ny trappa på ett bättre ställe.
Byggmålet vi jobbat mot dessa första veckor av året;
-”Att kunna koppla ihop det nya avloppet i Badrumstvättstugan, med det gamla avloppet inifrån köket..”
Står som en punkt på att göra-listan, som vilken annan punkt som helst… men den här visste vi skulle innebära ett litet större ”å-hej!”. Golvet i hallen behövdes nämligen rivas upp och utan toa skulle vi också bli under dessa dagar.. det här behövde bli en snabb och intensiv procedur.
Vi hade nu bett både mina och mannens föräldrar om hjälp på olika vis. Tre dygn, Fyra arbetsdagar, skulle uppdraget pågå..
–”Vecka 15! Påsklovets början. Då, tusan!” Påsklovsäventyr för Mor och barn och bygginferno för Byggmästaren”.
Måndagmorgon. Dag 1!
Jag och barnen packade in oss med alla pinaler en barnfamilj kan tänkas behöva för en tripp borta i några dygn. Hemma på gården, lämnade vi älskade Pappan som nu skulle genomföra det där delmålet.
Till sin hjälp; SuperPappaFarfar, så mycket han bara hade möjlighet!
Hela dag ett, skulle gå åt till att riva den där så kallade ”kuben” i hallen.
Medan jag och barnen levde påsklovs-life hemma hos älskade MammaMormor och PappaMorfar, pågick idogt arbete där hemma. Spånigt!!
Till kvällen facetimade vi och då såg det ut såhär; hej nya känslan av vår nya hall.
Ja, för till på köpet av detta avloppsfix, skulle ju också hallen helt förändras. Ser ni det vackra gamla lock-taket som plockats fram? Och det pålitliga timret..
Dag 2.
Byggmästare M jobbade nu på själv med avloppet och vi jublade högt när det vi varit lite oroliga för, nämligen att nya avloppet inte skulle hamna i bra nivå gentemot det gamla, men se, det gjoorde det!
Den skäggige kämpade på och Svärfar anslöt efter jobb så fort han kunde.
..Koppla ihop avloppen=
Då kan vi starta igång nygrävda bervärmen och bergvärmepumpen. Börja släpa in dom där gamla radiatorerna vi andrahandsshoppat härs och tvärs, som ska sitta i hela huset och därmed byta ut den förbannade direktverkande elen som är den enda, enda uppvärmningskällan till detta stora hem. Och förstås! – börja använda nybyggda Badrummet/Tvättstugan.
Dag 3!
Nu skulle det nya golvet börja läggas in. Och ser ni, där på väggen in mot köket? Ser ni att det ser ut som om dörröppningen varit på två andra ställen tidigare?
Något vi kommer lyssna på och alltså flytta köksöppningen lite, så småningom.
En radiator ska hamna alldeles till höger om köksdörren, så det blir perfekt med lite mer plats där. Tänk, va! Så häftig känsla när vi redan funderat på om inte köksöppningen ska flyttas, och så HAR den redan varit flyttad tidigare… YEAH, ylar byggnadsvårdsnördarna!
Precis som tidigare, så använder vi oss av denna fantastiska Cellulosaisolering från iCell.
Att vi har möjlighet att få skapa vårt hem. Och ett ryck som det här, där vi behövde uppbackning, och fick det dubbelt upp. Så fullt uppbackade av våra älskade föräldrar. Hjälp i bygget, Svärmorslagad middag till trötta arbetare. Morfars som med öppna famnar tog emot ungskock och dotter för några så mysiga dagar. Grannarna! Som stöttar och peppar. Ja, kära hjärtanes, vi känner oss så enormt bortskämda!!
Dygn 3, Dag 4.
M lägger golv in i det sista. Vi andra kommer hem, tråcklar oss in via Salskammardörren, gör sedan ett redigt byggstäd och landar i Nya Hallen.. med det vackra trägolvet från Klockestrands Såg & Hyvleri och utrymme så gudomligt härligt. Och innanför turkosa dörren, spolas det i toaletten som om det aldrig gjorts annat…
Före och Efter.
Helt helt helt slut har vi varit efter detta ryck, förstås. Intensiva dagar för oss alla. Men så hejdlöst härligt! Efter att dessa bilder togs, har Snickarpappan hunnit bygga lite provisorisk hallförvaring också, så nu är hallen i fullt bruk. Det är ju nämligen så, att hallen inte alls är på prio ännu, men just detta moment blev ju ett måste, för att vi skulle komma åt avloppet. Men innan vi dundrar på med mer pärlspont här, lappar ihop taket och bygger dom där platsbyggda garderoberna.. ja, då ska vi först bli klara med Badrumstvättstugan. Okej, golvet i hallen ska bli ett skurgolv som dom andra golven, så linoljesåpan ska få jobba på här inne kommande veckor.. men i övrigt;
-En sak i taget.
Snyft. Så vackert! Vilka bor ens där!?
Så, så gick det till när gamla Drömgården blev med nytt avlopp och vattentoalett i den vrå vi önskat och till på köpet blev med Stor Hall.
B a d r u m s t v ä t t s t u g e f u n d e r i n g a r
Ja. Låt oss nu prata om Badrumstvättstugan. Och den där så himla härliga klinkerplattan som vi har väntat på i månader..
..ja inte för att vi pausat bygget för det, nej här finns alltid något att sätta tänderna i och som ni vet jobbar vi parallellt med byte av värmesystem.. något som känns hejdlöst aktuellt med tanke på den för jäkliga elräkningen som damp ner i brevlådan häromdagen. Nåväl, parentes. Nu pratar vi om något roligare, nämligen att vi nu faktiskt kan börja lägga golvet i Badrumstvättstugan..
Vi har valt en platta i granitkeramik i dom finaste färger vi kan tänka oss. Jordiga och lugna. Tanken är att lägga golvet med minimalt med fog.
Veckan som gått, har det lurats på olika plattläggningar.. ”en och en…? nääeh det blir för grilligt.. rummet är ändå ganska stort.. breder ut sig både åt höger och vänster vilket man inte ser i bild..”.. ”två gånger två då? det känns perfekt!….” …” men bara för kul, ska vi inte testa att lägga ut tre gånger tre också?” …”åh, tusan! det var ju också jättefint”..
Som ni märker.. blev det väldans svårt att bestämma sig för oss. Vi frågade er inne på instagram om råd, storfamiljerna har tyckt till osv.. vi får väl se vad det blir till sist… har en önskeplan om att börja lägga golvet den här veckan..
Tanken med detta rum, den känsla vi önskar skapa, är att det är ett ”arbetsrum”. Vill inte ha det för tjusigt, liksom. Där väcktes också idén om att förvandla den lilla plattan, till en till synes större platta… sådär som man gjorde ”gammalt tillbaka”; tog enklare material och skapade något som såg mer exklusivt ut.
Här nere. Här ska vara ett enkelt rum, med god förvaring, mjuka, jordiga färgval. Väggarna kommer kläs i pärlspont. Har provmålat en dutt, ser ni? Bilder längst till höger. Målad med linoljefärgen 100 % grön jord.. men det blir nog lite väl mörkt, man ser ju knappt i detta norr-rum att det är grönt på pärlspont-biten, eller hur?
Så. Grön jord blir det, men inte 100%, utan med lite vitt i. Det blir förstås kakel i duschen. Men enbart där. Pärlspont i resten av rummet. En vacker golvsockel som möter upp. Vackra lister kring fönster. Redan fyndad andrahands-shoppad skomakarlampa i fönstret. Platsbyggd förvaring, klädd i pärlspont. Rejäl bänkskiva att stå och greja med tvätten vid.. Mhmm…
Det här var natten mot luciadagen.. spänningen var oliiidlig. Skulle nu senaste tidens allt kopplande och lödande av alla kopplingar, kunna förklaras klara eller skulle det läka vatten någonstans?
En liten glimt av alla rör där i den där himla teknikskrubben. Rörigt (!) där är,…. minst sagt. Den skäggige har aldrig någonsin gjort något dylikt tidigare, men i vanlig ordning är han modig och bara gör… hejdlöst noga.. förstås, läkte det inte någonstans, vattnet kom där det skulle.
Vilket hallelujah moment!
Nu hade vi allt förberett.. puh,
-Imorn kommer grävaren…
Det blev luciamorgon.
Alla var hemma. Spänning i luften, pling-pling från änglaspelet, något random luciatåg som skränade ur högtalarna medan vi försökte skapa oss en så luuuugn och gemytlig lussemorgon det gick, innan skolbarnen skulle skjutsas till skolan och dagens bestyr dra igång…
Lill-Olof parkerade sig med utsikt genom köksfönstret, full sikt över grävmaskinen.
Nu skulle det äntligen grävas för inkommande vatten, till nya badrummet. Samt grävas in från bergvärmehålet och in till huset. Hej och hå.. ”vaarför har ni inte gjort det här tidigare, utan gör det nu, mitt i vintern!?”.
Det kan man fråga sig. Det finns bara ett svar på det; vi har jobbat så hårt och snabbt vi kunnat, Team Drömgården. Två vuxna och fyra barn. Varenda handtag som görs, är gjorda av oss. Drömscenariot hade varit att vi hunnit gräva det här, senast för typ en månad sedan.. men vi lyckades ej med det.
Allt flöt så väl. Men efter några timmar, stötte vi på patrull… och vad som visade sig skulle bli vår alldeles egna lilla ”minikris” och prövning… ett problem vi ej räknat med.
Dom gamla, gamla avloppsledningarna, i betong, var så sköra att antingen var avloppet redan trasigt men har hållit sig i schack under mark, eller så trasades rören av grävmaskinens vibrationer.. vi kan ju välja att se det som ”tur i oturen att det upptäcktes nu då”… men orden ”ok, avloppet är trasigt och vi kommer inte att ha vatten på ett tag”, kanske inte passade sådär ypperligt när temperaturen låg på femton minusgrader och tjurigt sjönk… när man har fyra små barn, som blir kissnödiga, bajsnödiga, behöver byta blöja, blir hungriga, behöver tvätta händerna.. när man behöver laga mat, diska.. osv. Som tur var, hade vi tappat upp en hel del vatten innan, så nog skulle vi klara oss..
Där inne var husmodern glad över att ha lagat storkok till morgonen, innan vattnet nöps helt. Att vi hade frysen fylld med både limpor och gofika att plocka fram, så vi tillsammans med MammaMormor och PappaMorfar och snälla grävar-M kunde lussefika till eftermiddagen.
Och ni ser lillungen med rosa slingor där? För mitt i allt hade vi bokat in hemfrisering av familjens två största pojkar också, Juni var lycklig över att få busfärga, klippandes av hennes hår sköter hennes morsa.. men ja, mitt i allt hade vi frisersalong i köket, haha!
Det fikades och medan himlen färgades rosa sjönk temperaturen ytterligare. M och M fortsatte att arbeta tillsammans och jag försökte att sköta hushållet.. med vatten enbart ur en tappdunk…. KRÅNGLET… lilla ”minikris”-känslan. TUSAN! Sååå nyttigt!!
Ett äventyr det var, att till exempel bara gå och kissa nere i lagårn, i svinkylan….
”å mamma, jag ska mmmmmjuuta av att kunna gå på toa, när den fungerar igen”, sa ena lillungen. En annan lillunge bannade detta badrumsprojekt…
Hjälte M i bild.
Nånstans här var det sen kväll. Vi hade ätit middag hos oss tillsammans med grävar- M. Och bästa svärisarna, som kikade in och kollade läget ( jag hade ju ändå storkoket färdigt, så ”kom in på middag ni också!”, sa jag och kände mig som min Moster G som alltid varit så härligt inbjudande till alla som spontankikar in.. så vill jag också vara!).
Svärfar stannade sedan kvar och var hjälte tillsammans med övriga arbetare. Timme efter timme ute i kylan.
Moment. Igen. Och här i bild, målet med dagen. Att dra slang för inkommande vatten.
Gamla, lilla drömgården undrade nog vad som hände, tänker jag…
Å hej och hå… ”vi kommer behöva gräva lite över infarten bara”. Ungefär dom orden jag hade fått innan detta grävande drog igång… säger en del om den skäggiges avslappnade inställning till saker och ting.
VI HAR JU GRÄVT UPP HALVA GÅRDEN!! , menade en annan….
Gullbarnen pysslades om där inne, scoutlägerfeeling på både kvällstvätt och tandborstande. Tätt, tätt, bäddades småttingarna om i storsängen.. ”mamma, jag älskar våran familj.. även när det krånglar ibland”, sa en lillvän.
Barnen somnade. Grävmaskinen tystnade. Jag och M hjälptes åt att ”släcka ena branden” efter den andra här inne. Någon säkring som gick, en diskmaskin som lyste felkod plötsligt och behövdes dras fram, skruvas isär… en varmvattenberedare som det plötsligt läktes vatten ur..
Om vi somnade gott när vi väl kunde lägga oss till natten? .. när diskmaskinen brummade då vi i alla fall fått tillbaka vattnet i kranarna? – JA.
Idag. Tjugo minusgrader. Djupa diket är så när som ett minne blott..
Ni anar jublet när vi efter ett och ett halvt dygn fick tillbaka lyxmackapären, TOALETT. VARM! Med rinnande vatten.
Här blir mitt senaste julpynt-tips; en hög med stora stenar mitt på infarten. Så inbjudande ju!
Äääsch.. snart är dom borta därifrån och kommer förmodligen få förlänga stenmuren neröver gården.
Nu får mer grävande väntas med till våren… som att reda till infarten och lägga tillbaka kantstenar osv.
Idag har Herr och Fru L varit bortom trötta.
Men är så tacksamma för proffsig grävning. För Svärfars inryckning. För snabb hjälp från kommunen som kom med prylar till trasiga avloppet så tidigt det gick i morse, så den skäggige kunde krypa ner i gropen och laga det. Tacksam, för att detta projekt som vi faktiskt bävat inför, nu är (typ) över och vi kan börja ägna oss åt lite roligare moment där inne nu…
Jag satt och småsov en stund i lagården i eftermiddags.. det var inte jag som tog hand om djuren igår så det kändes som en evighet sedan.. senaste två dygnen har varit innehållsrika helt enkelt. Och efter att ha suttit där och suckat och pustat lite, mötte jag Ikran i hagen, som tittade på mig och sa ”ryck upp dig nu, det här var ju bara en hittepå-kris.. ni är bara trötta idag, imorn är en starkare dag och detta lyxprojekt kommer kännas härligare igen”.
Senaste kommentarer