Det är vårdagjämning. En alldeles ny vår, är på intåg. Vilken ynnest!
Just idag, är det ganska så blyertsgrått här i norr och vi är rätt så trötta, efter en energisk gårdag med odling och bakning. Imorn väntas solsken och flera plusgrader igen, så idag tar vi en varlig mars-onsdag, tillsammans. Vilar upp oss lite extra. Pysslar om djuren i lugnan ro. Gosar in oss i tjock ponnypäls och kämpar ut småcyklarna för att njuta av den sträcka av grusvägen som precis tinat fram. Tvååringen trampar så lyckligt fram bredvid sin storebror. Tänka sig, nu har ännu en lillunge lärt sig cykla… i lagården, medan vinterns djurbestyr gjorts i kring. Vi stannar till vid granngården och småpratar med snälla Lasse som donar med veden. ”Lasse köj tjaktoj”, säger Olof imponerat.
Efter lunchen hämtar vi hem skolbarnen. Lyckliga är småfolket som på egen hand kan ordna sig melliset helt själva nu. ”Ni äär så händiga, barnen! Ni kan så mycket!”, hojtar morsan stolt. Jag-kan-känslan, frihetskänslan hos barnen, är på topp.
Toddlern, som just blivit två år och fem månader, har precis somnat ammandes vid mitt bröst. Jag ligger kvar bredvid honom i finsoffan inne i Salen. Runtomkring oss råder absolut kaos, tänk er renoveringsröra, möbler står härs och tvärs och så alla leksaker som lekts med, genom varje rum, samtidigt. Men det där struntar jag i, röran kan jag ta sedan. Nu råder vilostund, jag lyssnar till Lillminstings snusande och hur trion storasyskon påtar i köket och hur dom med den där kreativa ivern, ni vet? .. plötsligt kommer på, att dom minsann ska gå upp till sina rum och tillsammans starta en pokémonklubb. Jag hör hur dom rusar till pysselskåpet och hämtar fram papper och pennor, en skylt till klubben ska pysslas. Det är magiskt att få uppleva deras tighta syskonrelation, ett gäng bästisar.
Nånstans mitt i allt, är jag. Omsvärmad av ett ögonblick mitt i livet. Som betyder, allt.
Det blir bara häftigare och häftigare, för var dag. Hemmalivet. Tryggheten i att våga lita på min egen mamma-intuition, växer sig bara starkare och starkare. Vettet att njuta, små guldstunder som strösslas, dag för dag, blir större och större. HemmaMammalivet sköljer över mig… det här är så rätt. För oss. Tacksamheten är stor, över att vi vågat tänka långt, långt utanför samhällets ekorrhjulsmodell. Att vi lyckas skapa oss förutsättningarna, för vårt alldeles egna livspussel. Det vi med viss glimt, kallar för Drömgårdslivet. Något som inte skulle vara möjligt, om jag och den skäggige inte var så överens. Om några minuter kommer även han hem, sådär onsdagstidigt. Vi samlar inte på gullpengar, vi samlar på tid, tillsammans.
…
Ni är otroligt många nya här inne hos oss nu, hoppas så innerligt att ni ska trivas! Med nya följare och läsare, kommer också frågorna… jag uppdaterade just texten om ”Hur vårt Drömgårdsliv fungerar”.
Det är måndag och dags för Veckans Drömgårdsrapport. En sådan trevlig marsvecka det där var, fylld med ditt och datt…
Vi tar en liten tillbakablick innan vi funderar över nya veckans önskeplaner!
Veckan som gick, fylldes med;
Måndag och påtande i köket. Påfyllning av Mammabröd och Raw chokladkaka. Frukost och mellisar säkrade, mao.
Tisdag i hönshuset. Och ja, jag har pyntat där. Enda stället som fått sig en liten dutt påskpynt här hemma. Fast den där bonaden ska minsann få hänga där året om!
Onsdagmorgon och en suuuur Emmeli… som trodde att den stinkande surdegen hade gått och dött. Men ni peppade mig och sa; ”Neeej, kör bara kör! mata på den! Den är hungrig, därför stinker den”. Såklart lyssnade jag.
Surdegen matades, katten snusade, timmarna gick…
Efter att ha stått varmt på tvättstugans golv, möttes jag till onsdagseftermiddagen av detta. Heliga makaroner, bara att sätta fart!
Jag snodde ihop livets första surdeg och degen fick jäsa och jag vek och vek och vek den där himla degen. Barnen bara skrattade åt sin mor, som rände mellan matande av barn, höns, hästar, katter… ammande.. och så fort jag försökte slå mig ner för en vila; ”NU RINGER SURDEGEN MAMMA!”. Ja, för var trettionde minut, skulle degen vikas. Men jag hade så kul! ÄNTLIGEN, vågade jag ta tag i att prova baka med surdeg. Lika hurtig i tonen var jag kanske inte när klockan var 01 och jag ännu inte gjort sista vikningen…
På torsdag morgon var jag ett vrak. Men ett lyckligt sådant. För vi kunde minsann äta vårt livs första egna surdegsbröd. Det var lite för salt, hade inte jäst så bra, surdegen är ju ännu så ung.. men alltså, det äär ju ett surdegsbröd!! Nu är det bara att fortsätta nöta på…. komma på något sätt så jag slipper stå och vika 01 på natten, till exempel..
Torsdag innebär ofta städdag här hemma, ni vet. Men det sket vi fullständigt i denna torsdag. Bara myste, vilade och lekte på köksgolvet. Inte hitta på några måsten som inte finns. Städningen kunde vi ta en annan dag, sådetså.
Det här gjorde mig alldeles nipprig. Sol och redigt takdroppande från lagårn… gjorde ett ryck och tog bort allt granris från bron, det fick hästarna nu i stället. Och efter lite sopande sedan så blev jag himla sugen att göra det lite påskfint.. men så långt kom jag inte, satte mig i gungstolen och småslumrade istället medan Lillminsting slumrade i vagnen bredvid. Surdegsbagerskan var redigt sliten.
Fredag och all kålsådd blev snövattnad där ute i lilla växthuset. Hemmet kammades till och sängkläder tvättades och nu var energin åter igen, ja! Kroppar tankade med massor av sömn och så redo för helg.
Medan pappan var och övade med barnkören, där dom tre storasyskonen är med, så var jag och Lillminsting hemma och gjorde alla djurbestyr tillsammans. Vi hade skittrevligt! Minus att vi fann en (visserligen förskräckligt söt) mus i ena fodersäcken och jag fullkomligt trodde att mitt hjärta skulle hoppa ur kroppen. Hujedamig! Lill-Olof var betydligt coolare än sin mor då.
Men ser ni! Lite barbacke har vi fått här i norr, till och med!!
Lördagmorgon och ännu en gång, nybakt Mammabröd till frukost. När sista plåten var gräddad, stoppade jag in dom tre minsta barnen i storbilen och drog iväg till grannbyn, där redan den skäggige och Storebror var.
Hockeylördag väntade. Så himla roligt! Heja älskade lilla målisen och hela goa laget! <3
Lördagsgodis och lugnan ro sedan, resten av kvällen. Eller? … Ja, eller var det så att päronen lät ungarna mysa själva inne i salen med filmmys, medan vi bara var tvuuugna att fortsätta skattjakten inne i köket? Ja, ja så var det nog. Fortsättning följer.
Söndag i syn! Sötaste barnkören jag vet, sjöng i det gulligaste bönhuset jag vet. Heja Pappa M som kompade och Farmor, som ledde hela alltet. Lilla O höll pappsen sällskap vid gitarren titt som tätt. Våfflor och korvgrillning, massa härligt surr, barnalek och skoteråkning därefter. ”Bräckedagen” är ett så härligt vårvinterhappening i vår by.
En löptur på både framtinad grusväg och fantastisk skare när vi kom hem, satte än mer guldkant på veckans sista dag.
Tacksamhet, över hela alltet!
…
Önskeplaner för vecka 12
-Njuta vårvinter! .. nu är norrlands femte årstid här med besked och det är helt, helt underbart. Minus halkan som uppstått, då. Men skaren, den bärande snön, är otrolig!
-Kallså spenat i lilla Pettsonväxthuset! .. det här får bli ett lagom tisdagspåhitt med småpojkarna.
-Fortsätta köksresan vi påbörjat…och ännu inte har något svar för hur den ska ”sluta”… så väldigt spännande, vi tar det varligt och låter ”processen tala”, och huuuset förstås berätta, hur vi ska fortsätta…
-Preppa för äventyr! går det enligt plan, blir helgen av väldigt annorlunda sort…
…
Å puh, fjärilarna i magen denna måndag… enormt svärmiga! Men alltså! ..ibland behöver man tacka ja till saker utanför bekvämlighetsbubblan, ni vet? Det är ju sånt vi växer utav, inifrån och ut. Och när det handlar om att få chansen att sprida ett budskap om något jag/vi verkligen brinner för, så fanns det bara ett svar på frågan… ”ja!”. Känslan just nu, inför, känns precis som innan man ska spela solo på en större konsert… lite skräckblandad förtjusning nu inför och under .., men känslan efteråt, att vi vågade, kommer betyda så mycket och förhoppningsvis har vi berört någon/några på vägen… och det är det viktigaste. Förlåt för min flummighet, jag kan snart berätta!
Ok. Nu kör vi, vecka 12! Önskar er en god vecka, så hörs vi snart igen!
Vi leever! Vi tog oss bara ett så himmelens härligt sportlov och checkade ut från allt omvärldsbrus och rådde om oss i vår egna lilla bubbla. Just precis vad vi alla behövde. Ladda om!
Här kommet ett gäng glimtar med vad vi donat med sedan sist vi hördes!
Sportlovsveckan 2024;
Började med ett redigt surväder, men med bra fart utför lobryggan!
Mamman njöt av att ha alla barnen hemma på heltid… blundade mot ponnyryggen och lyssnade till tjoade ungskock.
Jag försökte också starta livets första surdeg… å kära nån, vad jag har matat och donat och grejat med denna deg….. som efter 8 dagar inte är igång ännu.. hej och hå, fortsättning följer.. ”sådär kan du ju inte säga, tänk på vad du brukar säga till barnen!”, sa den skäggige när jag en dag vrålade ”Nä nu SKITER jag i den här himla surdegen, det är inget för mig!!”.. vilket ju av mig egentligen bara var ett försvar till att snabbt få ge upp och glömma alltihopa. Men jag just det, så var det det där med att kämpa på… inte ge sig… osv, vilket var vad M syftade på. Sååå, ännu har jag inte gett mig..förstås!
Tisdageftermiddagen ägnade vi i odlingsrummet. Så förbenat trevligt hade vi det! Sådde både tomater av olika slag.. och gurka!
Mitt i veckan mötte vi upp hjärtevänner och hade en riktig vårvinterdag tillsammans, där vi osade rök, hade äppelröda kinder och glada själar när vi kom hem igen.
Jag tjavade promenad dag för dag. Vårvinterhimmel i skymningstid… vad säger man?
Andra sportlovsaktiviteter. … chilla i Salskammaren och dona med diverse. Och kuta på loppis! Olof fann småprylar han ej fick köpa, medan jag fann en klassisk träsop med tillhörande skyffel som fick följa med hem, för några få kronor (kostar vääldigt mycket mer nytt och detta set såg helt oanvänt ut).
Ljuvlig dag hemma hos MammaMormor och PappaMorfar. Skidåkning, promenerande och korvgrillande. Mormor och Morfar drog ”lilla fyran”, i samma vagn som nu använts i prick tio år… för, ja..tänk;
.. vår älskade Sixten är nu 10 år!!
Så evigt tacksam för denna lilla människa med det stora hjärtat, han som gjorde mig och den skäggige till päron, för första gången. Så, så mäktigt!
Födelsedagsmorgon med sång och paket… sen fortsatte vi födelsedagsfrukosten nere i gammköket. Päronen skålade i kaffe, för liivet! Det var fredag och alla myste hemma dagen lång.
Lillungen var så otroligt glad över alla presenter.. bland annat några hundra pokemónkort, att sätta in i nya pärmen och plastfickorna.. och förstås, hade jag fyndat på tradera. 450 andrahandsfyndade pokémonkort för 248 kr. Tackarrr, säger mamman, plånboken, miljön och WOW, hojtade 10-åringen fullständigt överlycklig!
Småvänner som firade med kalasfika! Lycka, är att ha hjärtevänner. Vi umgicks både päron och småttingar, dagen lång. Helt underbart!
Det blev lördag…. och jag och M hade visst fått varsin idé. Båda gick med på varandras idéer. Vi började en liten skattjakt i köket, kan man säga. Drog av några förebilder. Bland annat den här.
Till två-kaffet såg hela hemmet ut som ett redigt kreativt kaos och vi NJÖT, hela högen. ”Härligt att dra på sig snickarbrallorna igen”, sa den skäggige. ”Äntligen lite riktigt stök!”, hörde jag mig själv säga. ”Vilken härlig stämning!”, sa ena lillungen. ”Idag är mamma och pappa verkligen byggsugna!”, skrattade en annan. Jo-jo, nu har vi haft några månaders paus på bygg- och renovering, det har varit alldeles på sin plats. Nu är vi himla ivriga att greja igen. Fint också, att våra renoverings-ungar inte är helt vaccinerade mot våra projekt.. dom är hejdlöst vana men verkar också tycka att det är trevligt på riktigt, vi grejar utefter livet, i den takt det passar.. vilket kanske är nyckeln?
Söndag! Och ännu mera kalas, denna gång för en älskad kusin. När vi kom hem till eftermiddagen, mötte vi Pelle-traktorn och proppfulla tippvagnen med spåren av lördagens påhitt. Känner mig så rysligt tacksam som får fylla dagarna med liv på denna gård, tillsammans med min flock.
Hela sportlovet ligger nu inkapslat varmt i Hjärteasken och det väntar en ny vecka på oss! Ja, nu har ju snart hela måndagen gått.. vi har haft fullt upp med djurbestyr, tavelmålande, vilande i gungstolen ute på bron i solen.. handlande, brödbakande och middagslagande. En springtur innan solen gick ner, likaså. Mycket fin måndagsstart, nu tutar vi vidare… en dag, i sänder..
Önskeplaner för vecka 11!
-Omfamna varendaste marsdag! .. nu har det börjat bubbla inombords av energi och vinterns björnhona håller på att segla ur bild. Men energibubbel, möts upp med vila, med jämna mellanrum. Förstås!
– ”Grejsa vid datorn”! ..Finula på några texter, trassla mig igenom en mail med oreda.. samt samla ett gäng bilder, ”som gestaltar drömgårdslivet”.. vilka ska användas snart, snart.
-Tuffa vidare med helgens impulspåhitt i köket! .. jag ska absolut berätta mer, kanske hinner jag redan under den här veckan.
-Möta upp för styrelsemöte inom Byns Föräldraförening!
-Ha marshelg med både hockey och gudstjänstsjungande!
…
Önskar er en fin marsvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Det där var veckan när februari blev mars.. några glimtar kommer här!
En solig måndagmorgon. Vilken underbar start på veckan! Att få slå mig ner en stund i ro, efter att ha gett alla fyra småttingar frulle samt skolskjutsat.. ooh, en helig stund!
… förstås med sånt här i golvhöjd medan. Så himla lyxigt att få vara med om alla hans utvecklingssteg, vill inte missa en sekund. <3
Blanda foder till hönsen, gosa ponny..
Sällis hade vi i början av veckan av en småförkyld StoraLillasyster. Skidvecka på skolan kändes inte optimalt då så hon fick vila sig i form hemma. Vilka bonusdagar, tillsammans. Och jag tänkte mer än en gång ”fiiinns det VANLIGA sjukor fortfarande, alltså!?”. Sedan pandemin har det varit så otäcka varianter bara, febersjukor i tio dagar, magvirus som är utöver det vanliga osv. ”Äntligen”, en vanlig bonnaförkylning där kurerandet kunde bli mysigt till och med. Som här, där vi gjorde ett redigt klädröj i Gårdshuset. Diverse sommarleksaker hamnade också ute på backen…
Vi fick några helt fantastiska vårvinterdagar. Mellis ute i olika former…blåbärssmoothie till några, ”Pupp” till en litenliten.
Sen försvann solen och i samma veva drog ett high chaparrall-moln in över gården, sådär lite mer än vanligt. Onsdagen var en cirkusdag, från början till slut. Skolskjutsmunderingen nådde nog nya nivåer tror jag?
Började torsdagen med återhämtning. Piano spelar jag ”dagarna i ända”, så lätt att tvärsätta sig en stund när andan faller på.. fiolen får se sitt ljus desto mer sällan, men det är så gott när stunden ges. …. så plötsligt hörde jag hur det stampade på bron, halvkonstigt starkt liksom?
..”jaaahaaa, ja men ser man pååå, så ni kommer och hälsar på, nämen så trevligt, så trevligt”….. sa jag INTE!! — PANIK. ”VAAAD GÖR NII HÄR!?”, hör jag mig halvt vråla till detta gäng, som till svar började tjava uppför trappen (!) och sannerligen undra ”vaar är fikat?”. Nåväl. Nyfikne Fjödur, flockledaren, hade nu kommit på att hagen var utan ström och visat pojkarna ut genom öppningen så fint och sedan tagit den otroooligt busiga turen… ända till bron. Haha! Allt ordnade sig väl.
Tittade sedan på vår entré och kände bara att, det HÄR måste jag fota. Vilken OTROOOOLIG inspo!?
För en piffig vårvinterstil;
foderhinkar
spadar
skidor
jordsäckar
brädor
trasiga diskmaskinen syntes tyvärr inte från denna vinkel, men bara tänk dig in, känslan..
kuddar och mattor och annat på vädring
urlakade enar
barrande granris på räcket
..glöm ej morotsströssel alldeles intill brostegen, tuggade och slemmiga av rymmande hästar.
Tips, tips…
Den här däremot, Morotskakan du gör i långpanna, DEN är ett tips på riktigt. Och en del i vad som var vårt kalasbakande under veckan.
Februari blev mars. Otroligt färgglad och peppig start på mars. Fast tvärtom.
Efter en rivig vecka, med förstås långt fler bestyr än ovan nämnda, så var vi väldigt trötta när fredageftermiddagen kom. Så gott, att få ta helg tillsammans då.
Lördagen var en riktig hockeylördag, med matcher från morgon till eftermiddag. Lillebror hjälpte sin Stora Storebror av med alla gremeljer efteråt, för då var lilla målis trött, så trött. Så himla mysigt att få landa hemma hos sin Farmor och Farfar då, på ännu mera hockeyhäng och spontanmiddag tillsammans med kusinerna. Typisk rikedom!
Medan övriga gänget hängde hos Farfars och kikade hockey, donade jag på för fullt hemma och strök dukar, dukade, bakade..
..för veckan avslutades med en så kalasig söndag.
Tack livet, för en härligt rivig vecka.. sju dagar på rad, fyllda till bredden, med liv.
…
Önskeplaner för vecka 10!
-Sportlova oss,för hela hela slanten!
…
Önskar er alla en fin marsvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Å, öppnar datorn och möts av så mycket värme. –TACK. <3
Ni vet, efter alla dessa år i lilla mediabruset så har jag absolut vant mig vid att (än om jag är otroooligt förskonad) få känna på småstormar av tråk. För det mesta, oavsett om människor tycker si eller så, positivt eller negativt, om våra val osv.. så ”bryr jag mig inte ”. ”Missförstå mig rätt”. Jag menar; vi gör som vi vill. Oavsett vad någon tycker eller tänker. Men ibland, är det svårt att värja sig. Den här gången var uppenbarligen en sån gång för mig..
Veckan som gick, var delvis tung, men oj som det bjöds på guldstunder mitt i februaritröttheten och smådeppet… och helgen sedan, …
Äsch, vi tar det från början. Senaste veckans liv här på gården;
Måndagmorgon. Med nybakt bröd till frukosten. För varje gång jag bakar bröd, känner jag sådan yeah-känsla. Det äär ju så gott. Himla trevligt. Och underbart att slippa lägga kronor på köpesbröd, som vi absolut köper ibland, men som sällan blir uppätet.. och då är det verkligen slös på kronor.
Att få hänga med detta gäng, är det bästa jag vet. Vi hade en väldans teamworkig måndag. Djurfix och ärenden på byn, som att sopsortera och handla. Samt panta! Som vanligt; pantpengen delar barnen på, sparar eller funderar ut vad dom kan handla för den. Det samarbetas, räknas och grejas. Trevlig och lärorik grej. Och nytta får vi gjort till på köpet!
Glimtar från en alldeles vanlig tisdag mitt i hemmalivet.
När känslan var lite låg, opepp och skör för ett slag.. så var det så hejdlöst gott, med synen av samlad ungskock efter skolhämt och att till kvällen få tjava ner till Pinglan-grannen och bli bortskämd. Guldstunder.
Ett ratigt ”odlingsrum”… som vi ordnade lite reda i och framförallt fick äntligen alla pelargoner och övriga krukväxter, gott omhändertagande. Vi hade absolut jord i vad som kändes som hela hemmet innan vi var klara, jag och mina hjälpredor.. men till sist var vi tusan i mål. Himla skönt. Tråkgörat gjort!
Gofika tillsammans med barnen och deras Mormor och Morfar. Det är så värdefullt att kunna ses såhär och så värdefullt att kunna få en snutt hjälp mitt i vardagen.. som här, där vi efter fikat drog iväg på utvecklingssamtal med ena barnet, vi hade förstås inte behövt vara med båda två men tycker att det är himla trevligt, om det är möjligt liksom. Så värdefullt, att ha både Morfars och Farfars nära.
Förresten, rulltårta gjord på skrädmjöl.. var ett experiment vi behövde göra när allt vetemjöl vad slut. Lite svårt att få rullen att hålla ihop men det blev himla gott!
Skitig morsa i städartagen. Det var torsdag, mao. Och till lunch, ”lite allt möjligt”.. men nånstans där i högen av mat, var det stekt vitkål. Kära vänner, steeeek vitkål!! I en liten klick smör och strö lite salt på. Ät till.. jamen, typ allt? Det. Är. Så. Gott. Min stora craving just nu.
Fredag och extremt suddiga bestyr. Nåväl. Skotta tö-vatten ur ligghallen pågick medan februariregnet öste ner… att få ta fredag och helg var extra gott den där dagen.
Och helgen sedan… kära hjärtanes, vilket härligt väder. Efter den gråaste veckan i mannaminne, solade det upp och vi fick en helt fantastisk lördag. Vi gjorde allt möjligt, tog hand om djuren i lugnan ro, sörplade kaffe sittandes på varsin spark i solgasset, tjavade promenad, serverade ett gäng småkompisar bullfika mellan deras lekar och till kvällen drog vi till familjen B på lördagsmys, hockey och bastukväll. Va, va, va.. vilken höjdardag alltså! Så mycket energin in.
Veckans sista dag, söndag och gulligaste Lilla Vasaloppet nere på byn. Så fint arrangemang, som barnen var med på ännu ett år. I år, även lilla B. Gullbarn som stod pirriga på startlinjen och sedan kämpade järnet. Högra bilden, PappaMorfar som stod med Storebror innan start och peppade inför hans lite längre strecka, såsom han gjorde med mig när jag var liten. Så himla fint att se. Hela alltet! Jag och M tittade på varandra och bara; ”vilka är dom där tre små skidåkarna!? är dom VÅRA!?”. Så stort. Så stort.
Vi avrundande veckan med ännu fler utetimmar, korvgrillning och fika.
… och så gjorde vi ett litet mini-röj inne i Gårdshus-hallen som exakt alla vintrar, denna inget undantag, har blivit någon slags smärre soptipp och det näst intill är omöjligt att komma in där till sist. Det brukar bli ett utav dom första vårvintertecknena, när vi ids ta tag i stöket. Det blev igår. Och jag känner precis så, hopp om vår! På flera vis.
Nu blickar vi framåt tycker jag! Här i Höga kusten har alltså vårvintern nu kommit till fullo, vår femte årstid där det finns så mycket att njuta utav… i eftermiddags ammade jag lille toddlern i gungstolen, ute på bron.. det droppade för fullt från taket och solen värmde otroligt gott. Ja, hopp om vår! Jag vet att alla inte har lätt att vara ute långa stunder om dagen, men om det så bara handlar om tio minuter under eftermiddagsrasten… ta chansen, till dagsljus och frisk luft <3
Ny vecka nu. Önskeplanerna?
Önskeplaner för vecka 9
-Omfamna sista februaridagarna.. och välkomna marsmånaden! Vi har startat veckan med en dutt vabruari, två stjärnor med småvarma pannor. Otroligt förskonade har vi varit hittills, knäpper händerna för en mild liten förkylning nu.
-Träna! Springa och promenera med i alla fall en del av turen, på skoterleden… det är helt fantastiskt härligt denna tid.
-Förbereda ett roligt jobbuppdrag inför våren!
-Ooom jag hinner; börja ett större kläd-rens ute i gula huset! .. Barnkläder. Men främst bäääbiskläder.. hu, hu, hu… troligt hinner jag inte alls börja med det här.. men har det som långsiktigt under-våren-göra.
-Baka sötbröd!.. vi har mycket att stå i på bagerifronten. Kalasbakande ock hockey-kiosk-bakande. Tur att jag har många små hjälpredor.
-Möta SPORTLOV! ..hurra!!
-Kalasa för familjens Stora Storebror!
…
Önskar er alla en fin avslutning på februarimånaden och en god start på årets tredje månad. Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi i vanlig ordning här inne och på instagram under veckan! Hur mycket, ja det får livet utvisa! Så glad för varje en av er, som hänger här med oss!
Vi startar veckan i alldeles vanlig ordning. Med en liten rapport från senaste veckans liv här på gården.
Veckan som gick, fylldes med;
Måndagsbestyr, som handling efter skolskjuts. Ett otroligt ljus uppenbarade sig också. Och jag var mer än pirrig i magen efter ett så spännande telefonmöte. Ett ärofyllt uppdrag har vi fått, jag och M, smått overkligt också. Ni kommer att få veta mer om allt, så småningom.
Snöyrig tisdag med semmelkalas på toppen.
Alla härtans-puss!
Vi är så välsignade med goda människor kring oss, som alltid stöttar och peppar och strösslar kärlek över oss. En utav dessa människor är vår fantastiska Pinglan-granne. Här hade hon just kommit och gett oss av hennes otroliga energi och dessutom gett småfolket små rara presenter.
Springande och prommande rundor. Eftermiddagsturerna börjar nu vara så ljusa.
Torsdagsbestyr! ”I en familj, hjälps man åt”. Inga konstigheter.
Fredag med ännu mera snö. Leka snöbageri med byttor och slevar inifrån köket. Ett så urbota enkelt och lika roligt påhitt.
Tack mamma och pappa för det barndomsminnet, som jag nu kan låta mina egna små njuta utav.
En stor snögubbe rullade vi tillsammans också, av ypperlig ”snögubbesnö”.
Så fort skolbarnen tagit helg, lämnade vi över en vagnsovandes liten Lillminsting med sin matsäck, till farmor och farfar. Lilla O hade packat allt gott han kunde komma på. Som raw chokladkaka by Bertilen (recept HÄR) och köttfärssås och spagetti. Undertecknad hade absolut lite knip i hjärtat, första gången ifrån varandra sådär en hop timmar..men det gick hur bra som helst och vi övriga hade det också fantastiskt trevligt tillsammans med familjen B. Äventyrsbad i timmar, så mycket bus följt av vad som i barnens ögon inte kan bli lyxigare; middag på ”hamburgerestaurangen” (MAX). Det blev en otroligt uppskattad upplevelse-julklapp!
Och jag kan tro, att det är fler än vi som njutit av det fantastiska vårvintervädret som bara öste på oss i helgen? Solen sken in ifrån morgonen, så gott. Wow, nu tusan ska vi njuta vårvinter.
Medan den skäggige och Storebror drog iväg på hockeymatch-dag, gjorde jag och dom tre minsta lördag för hela slanten, här hemma. Utelek, sparkåkande och en mysig byatur med både loppis och lördagsgodis-shopping. Jag gjorde tre små fina fynd. Klippte bara av fransarna som jag tyckte var lite för långa på den vävda duken, men sen fick den ta plats på bruna ”pysselbänken” framför köksfönstret, perfekt. Och ramar, ja det är alltid bra att ha, menar foto-tokan, som gärna i present eller julklapp ger bort inramade foton.
.. och ni vet hur det kan vara.. här skulle ja bara lägga ner dom där två ramarna bland alla andra ramar i kökssoffan.. när jag plötsligt hittade mig bland allt detta. Ett infall att reda ut vad i hela friden som fanns där under sofflocket. Just så. Skönt nu, med utrensat, ordning och reda.
Söndagmorgon. Med Pysselskåpet på vid gavel och flödande kreativitet hos dom små liven. Fantastiskt! Storebror satt vid köksbordet också.. och målade med porslinspennor på den vita mugg som vi hade loppat åt honom dagen innan, för en femkrona. Ett trevligt tips alltså; inhandla porslinspennor och köp urbilligt vitt porslin på loppis, att pynta precis som ni vill. Nu har alla tre storasyskonen här hemma varsina egendesignade muggar. (Tack Mormoster K som väckte denna idé för oss!)
Söndagsbestyr! Städa hönshus. Helsicke vad dom skiter, alltså!! Älskade hönapönorna och Tuppen Ture!
”Ack-ack-ack-ack så trevligt det blev här hemma nu!”, kacklade gänget sedan.. tror jag?
Vi avrundade veckan med kaffekopp i snödriva, hästande och också kalas för barnens Farmor. Somnade helt slut till kvällen. Trött. Och tacksam. Över att få dela livet med min älskade flock, älskade M och barnen. Min största rikedom på jorden.
….
En ny vecka är här nu,
Önskeplaner för vecka 8
-Vara tacksam varendaste dag, över att jag har möjligheten att vara här hemma med våra barn. Inget jag/vi tar för givet. Inget som heller bara blivit, av sig självt. Stolt, ödmjuk och tacksam, över att vi är där vi mest av allt önskar vara just nu i livet, eller rättare sagt, att BARNEN är där vi mest av allt önskar. Den som tror att vi vuxna lutar oss tillbaka, åker med på något slags bananskal… ni är ute på lång cykeltur. Ett litet ryt ifrån.. ej riktat till alla.
-Njuta vårvinter! .. tror tusan själen vaknat till nu, ”ööös på ba, ljuset, jag är vaken och redo nu!”.
-Utvecklingssamtal för båda skolbarnen! .. Morfars kommer och myser med småbrollor och vi päron kan därmed gå båda två på samtalen, mycket värt.
-Pyssla om pelargonerna! … nu har jag inga ursäkter för detta tråk. Jord är inköpt och nu är det bara att sätta igång, Bertil har lovat att hjälpa mig.
-Kalasplanera! .. inför 10-årskalas. Det känns både självklart och helt galet, på samma gång.
-Möta sista helgen i februari!
…
Önskar er alla en god, god februarivecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi, i vanlig ordning både här inne och inne på Instagram, under veckan!
Senaste kommentarer