Måndagshälsningen!

Och så är det en ny majmåndag, vårens första riktiga vårregn faller och det doftar så gott. Jag börjar med att blicka lite bakåt, känner in läget och så… innan vi kikar på nya veckans planer. Häng på!

Den första hela majveckan som gick;

Hemmalivets njuteri pågick en masse. Vi spelade spel och lapade sol mot gårdshusväggen.

Och precis som förra året exakt samma tid, kom lillponnyn på att han var sugen att krypa under tråden och ge sig ut på eget litet äventyr kring gården. Inget dramatiskt alls.. han blev ju bara så himmelens sugen på dom där gröna stråna utanför. Vi har ingen ström på vår hästhage, mer än på allra översta tråden.. hästpojkarna vill vara i sitt hem, men den här tiden på året börjar det förstås vara lurigt när det är ”grönare på andra sidan”… tack Ikran för att du så tydligt gnäggade åt mannen så han förstod att han något var på tok.. Ikran visade vägen och glodde åt det håll ponnyn stod.. på andra sidan lillåkern, på Tant G´s parkering. Haha! Häftigt ändå.. Ikran, största hästen, pratade på sitt vis till M.

Våren var fortsatt kall, så kall och björkens knoppar bara knappt gröna. Mina jordiga händer viskar om timtals i odlingsrummet och omskolning av plant… som till siiist blev KLART. Hurra!

En typisk Hemmamorsalunch; kokta ägg på finncrisp. Kokosghurt, frukt och bär. Allt smakar himmelskt!! För ja, jag har smak igen efter nästan fem veckor borta. Helt otroligt gott!!

Jag hade världsgullig hjälp med bestyren i hemmet!

Vi hyrde Lotta på Bråkmakargatan.. spanade på kartongen med tapeter i där bakom tv:n… och slumrade på toppen av allt.

Så blev det fredag och vi drog på fantastisk utflykt med vännerna. Berättar mer om detta utflyktstips en annan dag!

Det gosades hästar, veckan lång. I bild; två polare.

Det blev lördag och vi knatade till Tant G. Plockade in blomster till henne, hjälpte till med lite ditt och datt och så fick vi sådär gofika som man bara kan få hos en gammal, gammal människa. Marängerna smakade som hos Farmor Gertrud. Barndomsminne.

En utav veckans, ÅRETS höjdpunkter; Morpäron är vaccinerade, vi har haft Covid sedan en månad tillbaka och räknar med antikroppar.. ja, nu vågade vi ses och äntligen få fira Mormors födelsedag och LIVET. KRAMAS. Jag grät av synen när alla barnen slängde sig i famnarna på Mormor och Morfar. Det där var livets kväll. Kommer aldrig glömma den. Hemma. Hos Mamma och Pappa.

Veckan avslutades med att vi bakade ljuv blåbärskaka och packade fikakorgen med ditt och datt… uppvaktade Storfamiljens nya medlem. Kära kärtandes.. så liten och så himla söt. Strålande avslut på en härlig vecka!

Jag är så himmelens tacksam för att vi alla nu är igenom covidhärva sedan veckor tillbaka. Jag och M vågar träna på igen. Smak och lukt är åter. Barnen är vårpeppade, ja sommarpeppade också för den delen och vi fantiserar och ser fram emot allt härligt som nu bara rasar över oss i och med naturens fyrverkeri som sakta men säkert strösslas över oss alla. Vad mer kan man önska, liksom!?

….

Önskeplaner för vecka 19:

– Njuta av majdagarna, en i taget. Nu utlovas värme från och med imorn och det känns förträffligt!!

-Rensa ur alla barnens garderober och fylla på med nya storlekar från ”klädlagret”.

-Byta till sommargarderoben för mig och M.

-Hovis kommer och pojkarna får vårfina fötter! .. två av hästarna går året runt barfota men verkas förstås löpande, av M och rejält då och då, av Hovis. Islandshästen skos.

Få roligt besök från en tjej jag bara känner via instagram, vi har skrivit massor med varandra och äntligen ska i ses på riktigt!

-Hjälpa Tant G med lite trädgårdsfix.

-Hyra golvslip och slipa matrumsgolv!

-Gotta oss i lång, Kristihimmelsfärdshelg. Ett pärlband av dagar som känns så gott att ha framför oss.

…..

Nya veckan. Jag tror du blir fin. Jag önskar er och oss goda majdagar, där vi tillåter oss att stanna upp gång efter annan… att få vara med om ännu en vår och blomningstid känns så otroligt härligt och inget någon av oss kan ta för givet.
Ta hand om er. Allt ni bara kan. Så hoppas jag att vi hörs under veckan!



Emmeli

Måndagshälsningen!

April blev maj.. trots covidhärva lämnar vi en vacker månad bakom oss, fylld med mycket gott… vi gjorde vad vi kunde, utifrån förmåga, helt enkelt. Det är ju alltid ett gott recept, eller hur? Och ännu en vecka, fylldes av livet… veckan som gick;

Krokusen blommade och vi tog tag i vårstädningen av permanenthagen. Ett tungt jobb trots traktor och fyrhjulingar.. men fy tusan så trevligt vi hade. Firade med korvgrillning till middag efter avslutat arbetspass. ”Så mycket göra”, säger den ena… som inte alls är intresserad av detta typ av liv. ”UNDERBART!” säger vi, som valt detta gårdsliv med ungar och djur huller om buller. <3

HemmaMammalivet pågick. Det går inte en dag utan att jag tänker på hur lyxigt det är att jag får leva här hemma med våra barn. Min vardag, deras barndom.

Varje dag var lite utav ett marathon, särskilt för oss päron. Så är det dom veckor det är brandisjour och uppdrag på flera fronter. Men det ingår och vi tankar oss med braigt. Gott att äta, frisk luft, motion.. och gärna så mycket sömn det går men denna vecka var den en hel hög med nattlarm för brandismannen. Puh. Tur att barnen är så vana vid att larmet går, att dom inte vaknar det minsta.

När Juni var på Rävgruppen på Förskolan, hade jag ändå dom timmarna ett så gulligt sällskap här hemma. Bertilen hjälpar mamma med vattning och vi resonerar om livet och degar oss en ny trolldeg. ”Mamma, faktiskt.. du e… bästa min vän”. Ord, som är dyrbarare än alla pengar i världen, tillsammans.

Det var aprilväder en masse och snöade på tvären… men vi struntade i det och drog från gården och iväg på lekdate med ett gäng bästisar. Själagott för både mammor och barn.

Det närmade sig helg. Torsdagsstädning revs av och hemmet blev sådär härligt.. och på toppen av härliga torsdagskänslan blev vi en till i Storfamiljen. Så himla mysigt, ännu en liten kusin i gänget har anlänt. Vi firade med glass i lekparken!

April blev maj och vi firade Valborg på det härligaste sättet jag kunde tänka mig. Hemma på vår gård, med egen liten brasa i högt älskat litet sällskap. <3

Den första majhelgen fylldes med ditt och datt. Mängder av omskolning. Roligt hästande ute på lägdan och massa lek, förstås. Gå balansgång, köra liten fyrhjuling och lära sig vissla… några utav fyraårings bestyr.

Under söndagen kämpade vi vidare, bit för bit och nu är hagen så förträffligt fin. Det känns gott i hjärtat. Snart dags att skicka in bajsbollar och analysera om den stora blodmasken är kvar hos våra pojkar eller ej… håll tummarna, snälla. (Du som är intresserad kan läsa mer om det här gycklet HÄR)

Veckan avslutades med finfrämmande. Mormor och Morfar kom med vitsippor och vi fikade bullar tillsammans. Typiskt bra helgavslut. Tidig kväll på det, tacksamhet stor och vi laddade för en ny vecka..

…typiskt bara att det hann gå ännu ett larm under söndagnatten och ännu en halv nattsömn försvann för den ena, blev knackig för den andra.. men hey!

Det är måndag. Vi har en hel ljuv majvecka, ja majmånad, framför oss. Förra veckans pusslande är över för den här gången. Det är inte varmt, inte alls… men solen skiner och jag känner peppen inför den här veckan, så mycket. Och! Jag känner tussilagodoft i massor, fler och fler dofter hela tiden och just precis, verkar smaken ha vaknat till liv.. det känns så himla härligt. Någon kommer vara än mer ”hög på livet” och våren och sommarens dofter i år än tidigare.

Om morgnarna fullkomligt bubblar det av fågelsång när vi öppnar dörren och kvällarna är ljusa till närmare 22. Helt underbart.

Önskeplaner för vecka 18!

-Njuta MAJDAGAR! … och försöka få tiden att gå lååångsamt.. det kommer nog i vanlig ordning att gå sådär, för hej och hå vilken ivrig tid det här är. ÄLSKAR! … men vi ska bjussa oss själva på många härliga stunder i trägungan där ute på gården, dofta, lyssna på fåglarna.. och känna vårens framfart.

-Tanka energi! Sömn, ja. Och så planerar vi träningsveckan och både jag och M har våra träningspass inbokade redan nu, jag mer flexibel än han som är iväg på arbete, förstås.

-Skriva text och redigera bilder till ett samarbete.

-Fortsätta mitt lilla ”never ending”-projekt… att skola om plant. Oboy… det knakar i ryggen efter timmar av knasig hållning och petande av små bäbisplantor i små krukor.. men jag mår så gott där.. ja förutom hurvet över att husmössen fått nys om mitt odlingshak..

-Åka på mysiga utflykter! .. efter Brandispappans jourvecka är det så härligt att få ge sig ut alla tillsammans.

-Fylla majhelgen med massa mysiga påhitt, längtar!

Önskar er alla en god, god vecka. Ta hand om er allt ni kan. Så hörs vi snart igen!


Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej nya veckan och hej alla goda ni här inne! Veckans första dag är här och jag blickar i vanlig ordning bakåt för ett slag, landar, pustar ut..innan lurandet av nya önskningar för den sista aprilveckan!

Aprilveckan som gick;

Vi var som kor utsläppta på grönbete, efter karantäntid och ingen motionsork hos föräldrarna, så fanns nu både lust och ork att ge oss ut på långtur.. och himmel vad alla njöt. Måndagen var varm och god och prick hela familjen var med.

Det blev flera turer och vi konstaterade att ”byaån är en vårflod och nu är det bara yttepytte med snö kvar, där, längs nere i lägdkanten..”

Medan storebror var färdig i sin karantän (efter bekräftad covid -19 ) och åter fick börja på sin älskade skola igen, så levde jag och minstingarna vidare hemmalivet.. nya frön hamnade i jorden, i en egenpåhittad såjord.. hoppas det gror.

Jag hade namnsdag och firades av älskad man som överraskade med en bunt så söta nejlikor som stod på köksbordet till morgonen. Det bakades Mammabröd och firades med!

Jag donade med en massa härligt, som att skola om plant, tvätta vintermunderingar och stuva ut i klädförrådet och kratta klart gården.

Korvmackor och Sylviakakor, ljuuvliga tiders mellis om ni frågar småttingarna. Mor håller med dom! Ute i vackert aprilväder, dessutom. Livet på en pinne!

Tack vare en av er gulliga läsare så har jag tipsats om att klicka hem en sån här noserigrej.. precis en sån som Farmor Gertrud hade när jag var liten. Otrolig nostalgi. Och den hjälper faktiskt till i lukttränandet.. jag känner några små lukter nu. Lyckligare har jag nog aldrig varit över tussilagodoft. Smaken verkar dock tjurigare och är fortfarande 100 % borta sedan tre veckor.

Det varnades om kyligare väder så vi bunkrade med utetimmar till fullo. Grillmiddag en vanlig onsdag mitt i livet. Himmel, så trevligt! .. lycka också, när han som vanligtvis alltid äter så bra (lilla B) började äta riktigt igen efter ett par dagar med covidsymtom och ingen matlust.

Ovärderlig hjälp i torsdagsstädningen.

Och så blev det fredag. Med oräkneligt många omgångar ”Vem där?”-spel och mysstunder med liten kissemisse.

Helgen fylldes med bland annat vårens första fotbollsträning för Storebroren och då (eftersom jag ändå inte fick vara inne i hallen och titta på lillvännen) passade jag på att ge mig ut på elljusspåret och tjava. Bitvis var det så torrt och härligt.. men mestadels både djupt, djupt med snö och många träd som behövdes kravlas igenom. Kan inte minnas någon vinter det varit så många stormsvängar…?

Pojkarna har jobbat på i matrummet. Här mäts det ut för nya pardörren som är näst på tur att sättas in. Ni må tro att det går som hejsan med den där lillen till hjälp! .. häftigt också med alla gamla tapeter som finns.. tidningar från 1886 osv..

Och så har vi hästat förstås! Hela familjen och söndagsturen var dessutom med sällis av Farmor, så charmigt hela alltet tycker jag!!

Tack livet för en fin aprilvecka, allt som allt.

Idag är det sista måndagen i april och jag vaknade till denna syn. Smygblått där emellan äppelträdsgrenarna och väldans många luktärter på g. Vilken lycka! Och ÄLSKADE MAMMA fyller år idag också, hurra för mina världsfina mor… vi räknar ner dagarna nu tills vi ses, sådär med kramar och på riktigt.. blir alldeles gråtig av tanken, ska det blir verklighet igen!?

Jag har en god känsla i magen inför veckan..

Önskeplaner för v.17!

-Omfamna dom sista aprildagarna allt vi kan! .. och välkomna ännu en fantastisk månad, maj!

-Jag behöver fortsätta med omskolningen av planten! Astrar, solrosor och frösådda dahlior är vad som står näst på tur.

-Mocka! tack och lov så har vi ju sedan snart ett år tillbaka egen traktor och har kunnat hålla efter bra i permanenthagen under vintern.. men en hel del hästskit behöver förhand-skottas och hela familjen är taggade på det.. det brukar liksom vara trevliga stunder, alla hjälper till, barnen styr runt sin fyrhjuling med vagn och päronen sitt ekipage.. alla njuter av att göra gott för dom där djuren vi älskar så.. ja, så enkelt är det.

-Ta reda på ett träd som fallit längs ner på gården… det blir nog en lagom rishög till sista april..

-Bolla HemmaMammaliv, Skriv- och fotouppdrag, Småttingfamiljeliv, Brandisjourvecka, och så vidare, på ett gott sätt. .. vi pusslar och tar en dag i taget, Team Drömgården. Utan mitt och M´s pusslande, vore det liksom inte möjligt att ge barnen denna för oss alla så njutbara långhärliga start i livet..och det är så värt det, trots att det hopar sig med uppdrag och pusslande vissa veckor för mig och M.

-Kastrera lillkatten Stickan!

-Fira Valborg!

-Njuta majhelg!

Önskar er alla goda, goda sista aprildagar och en fin start på majmånaden. Nu tar vi oss ann, en dag i taget. Fångar den allt vi kan, utifrån livsläge… lyssna inåt och göra inga hitte-på-måsten-borden, bara för att. Livet är för kort för sånt. Andas djupt, känn vårens dofter och värmen från solen mot kinden. Ta hand om er. Allt ni bara kan! <3

Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej på er!

Åhå så skönt med ny vecka och känslan av att ”nu blir det bara bättre och bättre för var dag”. För en vecka sedan var det depp i luckan, nu är hopp om livet en masse. Vi kikar lite på veckan som gick..

Början av veckan var det tvunget till luuuugnt tempo. Ork fanns ej hos mor och andningen var tät, så obehagligt.. van att springa med två barn i springvagnen, men dessa dagar var det tungt med en tur längs vår egen lillväg. Vi satt mycket kring köksbordet och knåpade kollage och klistrade i album.. timtals fördrevs och det var väldigt mysigt mitt i allt. Skönt att ha ännu ett år av foton i familjealbumet.. bara typ senaste två åren kvar… puh.

Tussilagoturer gjorde oss alla gott!

Pyntad ponny bar alla tre barnen tryggt fram. Och titta där då! En Storebror som red alldeles själv. Så modigt, va! Han sitter som gjuten… morsan blir nästan avis på hans avslappnade sits…

I mitten på veckan började lust och lite ork finnas och vädret hjälpte massor .. vi beslöt oss för att göra fint i Lekstugan efter vinterförvarandet av alla sandlådeleksaker och tidigvårens allt geggigt lekande.. det tog timmar att gno rent..putsa små fönster och skura golv, men se så fint det blev;

Söta söta lilla lekstugan!

Hästarnas lerhage började förvandlas till en torrare variant. Hurra! Det putsades bort vinterpälsar och tog svettiga turer ute på åkrarna.

Så vaknade vi till fredag och precis en vecka efter att mannen börjat känna sig sådär betydligt piggare, började nu jag också att göra det. SÅ SKÖNT! Överlycklig över att orka baka och greja med barnen och känna doften av nybakt sockerkaka, om än svagt, svagt. Brofikat vet ni att vi njöt av..

Helgen firades också in med att jag överraskade Juni med en ny (begagnad förstås) cykel… då jag ju backade på hennes lilla gröna precis när hon lärt sig cykla för några veckor sedan. Pappan överraskade ungarna med att göra nya gungor. Och som det cyklats och gungats under helgen!

.. och grillats luncher och middagar. Och glasspremiär tog vi oss också där i trähammocken, hela gänget.

.. och hej vilket flow vi haft med skapandes av Köksträdgård och Blomsterland. Så himla fräsigt det känns. Jag ska berätta mer om detta, hur vi gjort osv. Hittills har inget kostat en krona, bara arbetskraft av oss själva! Peeerfekt! Att vara helt slut till kvällen efter skottande av hästskit, det är kanske den bästa tröttheten tycker jag.

Veckan avslutades hjärtevarmt. Vi gick till postlådan och fann det sötaste av paket.. alltså jag får ont i kroppen av detta. Så fint gjort. Lyckans oss med världens finaste Storfamilj.

Söndagmiddagen blev rest-potatis-och-purjolökssoppa, hårdbrödmackor, korv och makaroner i en salig blandning. Ute på bron, i vad som nästan kändes som smygsommarvarmt. Helt helt underbart, denna helg var precis vad vi alla behövde. Så tacksamma. Och redo för en ny vecka!

Hoppas så att ni också haft det gott och kunnat njuta. <3

Nu har vi firat måndag och friska kroppar med en långtur till fots/i vagn/på cykel, med hela familjen.. helt obeskrivligt härligt att få röra på kroppen igen med armarna farandes!

Den här veckan har både måste-tråk-grejer på agendan och mycket härligt.

Önskeplaner vecka 16!

-Ta en dag i taget, bland gullungar och en vår som blir vårigare för var dag. Gråtlycklig, kan jag bli för mindre.

– Känna in ork och försööka att inte tuffa på för fort ur denna covid-härva.. kroppen känns tung och snabbt flåsig, små små steg tillbaka är tanken..

-Trädgårdspåta! – vi är i full gång där ute och sånär som på topplager jord, staket och spaljéer, är Köksträdgård/Blomsterlandet klart för sommaren.. så bra, nu får bäddarna ligga till sig framtills direktsådd och förkultiverade småplanten hamnar där. Bara lite krattande kvar också, sen är hela gården gjord… jag drar ut på det sista in i det längsta, jag råkar nämligen älska att kratta, hehe..

-Göra ett kampanjjobb jag är hjärtinnerligt stolt över. Och med det kommer goda recept som ni får ta del av! Håll utkik!

-Skola om småplant! … så mycket jag hinner. Det går både bra och dåligt där uppe i odlingsrummet, tycker jag… vill ni ha en kik inom kort snart, kanske?

-Ha helgdag tillsammans med alla barnen., utan pappan. Inte synd om mig/oss här hemma. Men tråk för pappan som ska iväg heldag och brandöva. Och tråk för oss som inte får vara med honom. Hjälten M<3

-Avsluta veckan med vad-vi-nu-önskar. LYX!

Önskar er alla en god vecka. Ta hand om er, allt ni bara kan. Så hörs vi under veckan!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej kompisar!

Vilken vecka det blev.. högt och lågt. Vi gör en återblick… och försöker ladda om.. Påsklovsveckan som gick, fylldes med;

Många stunder i odlingsvrån. Vi har så himmelens roligt där. Ruffsiga, skitungar som har fullt upp med att älska vad dom gör.. helt underbart. Nu är alla dahlior i jorden. Jag var lite smygdeppig över att jag förfrusit mina knölar alldeles, från tidigare år och inte hade jag varit på hugget där i januari och beställt nya.. nätet gapade tvärtomt.. men jag är så lycklig för dom jag lyckats få tag på nu.. bland annat en butik lååångt nere i landet som varit snälla och skickat.

En vardagsmiddag. Ugnsbakad torskrygg, med kokta gröna ärter, kokt potatis och godaste enkla romsåsen; några klickar creme fraishe och/eller gräddfil, lite citronsaft, salt, peppar, dill och några teskedar stenbitsrom som vi råkade ha hemma sedan ägghalvorna under påskhelgen. Mums!

Kattpojkarna turades om att ta hand om varandra.

Pappans feber drog äntligen sin kos och vi var ute i ljuvliga tidigvårkvällar. Mätte upp en liten plan.. som vi får se om den blir av eller ej..

Vi var fyra av fem som var fulla av energi och en dag hade vi sånt flow i vårt trädgårdsarbete att vi lyckades kratta hela norrsidan fri från för tjocka lövtäcken, ris, fallna grenar och ännu mera ris från trädfällningen i vintras.. ni ser ju vilka tre hjälpredor jag hade, som körde lass efter lass med lilla fyrhjulingen.

Vi brofikade. Och pappan som kämpade på med hemifrån-jobbandet tog mysiga pauser med oss påsklovsfirare. Guldstunder.

Jag kände livet i mig. Vi plockade vårens första tussilago, njöt med slutna ögon mot solen… och som jag är glad, att jag drog det där djupa andetaget i söta soliga blomman.. kände doften…och vårpirret i kroppen..

Det blev fredag. Och vi hade fått sötaste pepp-posten av vännerna, med pyssel och kakor till barnen och det där hjärtestödet som är det dyrbaraste som finns. Snön föll … och det där jag hade anat i ett dygn eller så, blev nu bekräftat. Efter ett andra test för mig, var vi nu plötsligt Makarna Corona.

Fasiken. Som vi försökt skydda oss hela året. Men när det hamnar inom väggarna på arbetsplats, då förstod vi att det var kört. ”Men håller det sig såhär, så får vi vara lyckliga”, konstaterade både jag och M. Jag, som hela veckan sagt ”neej.. jag har inte covid..jag känner mig pigg, har nog bara en vanlig förkylning”.. M har haft mer feber.. men annars också ganska mild variant, när man nu vet hur illa det kan bli. Vi beslöt oss för att ta en stund i taget, inte hispa upp oss.. (mig… M sjåsar aldrig upp sig..)..

Tacksamheten för den där läkande typen ute i hästhagen.. ENORM. Både tacksamhet och häst, alltså. Stora, fina Ikran..

Vi skolade om tomaterna… och ungarna sa att det doftade så mycket tomat…. åhåå, jag lever NOLL för materiella ting, jag lever till fullo för att känna liiivet i mig… dofta på ungar, hästar, blommor, friskluften… jag är livrädd att lukt/smak ska vara borta länge, länge..

Vi sov ruset av oss och vaknade till helgdag. Vi hade en toppenlördag. Ruffsiga, apförkylda och helt utan lukt och smak.. men ändå med god energi. Medan barnen byggde koja i hela Salen med filtar och kuddar från hela hemmet.. var vi andra Team Spackling i matrummet.. M putsade färdigt murstocken som han plockat fram under en massa lager tapet också.

Veckans sista dag.. och jag kände mig så himmelens låg, konstig och deppig. Inte ångest. Bara som i en bubbla där huvudet både värkte och kändes ”borta”. Hänga ute i vackra vädret och grädda våfflor att äta på soliga lilltrappan.. det kändes som en ypperlig idé för att bota depp. Lyckliga barn, är lyckliga päron!

Fjödur bar mig på en fartig ridtur också. Helt slut blev jag av att rida.. men det var det ändå värt. Själen jublade!

En påsklovsvecka.. med mycket härligt och lite besvärligt. Livet, livet, livet. Tacksam är jag, som får uppleva hela alltet!

Jag är också tacksam för varje dag som går och inte mina päron blivit sjuka, det måste ju snart betyda att vi inte smittade dom på utefikat under skärtorsdagen? Men som för att späda på denna skitcorona- oro så är det också andra saker för mina älskade, näranära, som tynger. Vill bara att alla ska få må bra. Nu. Möta varmvår tillsammans. Få kramas igen.. andas in, djupt… utan detta motstånd som idag har uppdagat sig hos undertecknad.. å puh..

Önskeplaner för vecka 15 i karantän!

-Ta en stund i taget här i vår Coronabubbla! Evigt tacksamma är vi för att barnen mår bra, sånär som på lite snuva..

-Så luktärter med älskade små trädgårdsodlare! Tack livet för trädgårdsbestyr. Vi struntar i att snön idog faller idag. Snart är den borta och jorden är varm..

-Sända er hälsningar! … lite blomster, ett härligt samarbete, ett favoritrecept..

-Stöka bort påsken..

-Hoppas på en god och friskare helg!

Idag krävs en stor skopa peppiga tankar för att inte sucka alltför djupt. Vi haar det bra. Det hade kunnat vara såå mycket värre. Men nä, jag skulle ljuga om jag sa att allt känns ok nu. Livet bjuder på motvind, helt enkelt.. på flera vis. Hoppas på ljummare vindar snart..

Ta hand om er. Allt ni bara kan! Så hörs vi imorn igen. <3

Emmeli

Påsklovshälsningen!

Hej från två nöjda odlare! Vi älskar att hänga här.

Men hej och hå. Den där påskhelgen blev ju inte alls som vi högst önskat, men den blev himla fin i alla fall. Vi tar det från början så förstår ni var jag menar sedan. Påskveckan som gick..

Den startade med töväder och vi var ute på långtur och letade (och fann!) videkissar. ”Det är så härligt att vara ute mamma! och få friskluft.. spejellt, om man är tillsammans”. Sa mitt lillhjärta till dotter mitt i allt.

Livets viktigaste. Tiden med mina älskade.

Det började dofta vår och var plusgrader och storm, dag efter annan. Snön smälte i en rasande fart och nu känns det som att nästan allt är borta här kring Drömgården.. garanterat fortfarande mycket kvar uppe på berget där vi brukar rida när snön inte är för djup.. men snart, snart tar vi nog oss dit. För den uppmärksamme ser ni en liiiten gul prick i denna bild… vårens första tussilago såg vi! På väg till finvännerna och värdsmysig eftermiddag med dom. <3

Lilla buskissen klättrade i äppelträdet och det råkade jag visa i stories på instagram och min inkorg svämmade över… jag fick lugna er alla med en bild på den där busen efteråt, då snusandes på sofflocket efter äventyret.

Och så blev det Skärtorsdag och vi överraskade MammaMormor och PappaMorfar och påskade för dom. Det var så fint och påskigt hos mor och far!

Och ute på altanen fick vi så gott påskfika! Mamma och pappa satt på en änden altanen och vi, storlilla familjen på den andra. Det kändes nog läskigt… tänk så vana vi blivit att inte ses inne, nära, kramas, osv…bara, bara ute med långa avstånd. Himla skitvirus.

Långfredagen var lugn och fin. Med påskfika tillsammans med Tant G.

.. sen till kvällen, snorar två av tre ungar plötsligt och jag får tväront i halsen.

Det blir påskafton. Och även pappan vaknar med ond hals. Ahapp.. dom härliga planerna tillsammans med Storfamiljen, på både min och M´s sida, får ställas in helgen igenom. Men vi knåpar ihop den årliga äggjakten till gullungarna, i alla fall. Småttingarna bara snorade och var i övrigt full fart på..

Teamwork mellan syskonen gjorde att dom tog sig till ena ledtråden efter den andra.. och till sist..

.. framme vid skatten; det stora ägget som innehöll tre påskägg. Fyllda med karameller. Ooohej sockerkick! Och väldans nöjda barn!

.. vi som skulle fira med Storan och gänget i deras vackra hus vid havet. Vi tog oss i alla fall turen, hojtade glad påsk till älskade utefirare och drog vidare.. vi fick en liten utflykt och andas havets lugn. Det mådde vi alla gott av.

Påskdagen, riktiga GLAD PÅSK-dagen! Fylldes med hemmahäng av härligt slag. Mitt halsont var putsveck, barnen styrde runt med fyrhjulingen och jag hästade. Utnyttjade dom små snöduttar som är kvar på lägdan, till att både ge Fjädern motion och dessutom få rena hovar. För fy vale, vad det är lerigt hos hästarna nu. Blåst är inte roligt, men just nu är jag faktiskt glad för att den är så ihärdig..då torkar det upp så bra!

Så, ett piggt gäng… till 80 %. Men stackars pappsen blev bara sämre och sämre. Ej van att se honom slumra dagtid. Då vet man att något är på tok. Väldigt mysigt, att slumra bredvid Bertan.. det råder det ingen tvekan om…

Vi avslutade påskhelgen med en tur över höga kusten-bron och vidare till södra staden för att covid-testa oss…

Ännu en god middag avnjöts. Grillade hemmahamburgare och till efterrätt kokade vi hallonsylt till vaniljglassen.. trots en småkrasslig papps, så blev det ett fint avslut på påskhelgen.

Idag är det tisdag.. som känns lite som en måndag. Men alla är hemma. Och vi väntar på provsvar.. M är som piggast idag, tycker han själv… och prick nu (!), i skrivande stund, får vi provsvar. Jag negativ. M positiv. Ahapp… vad otäckt det känns. Det nöp oss till sist, det förbaskade viruset. Och ångesten nu, över om vi kanske råkat smitta min mamma och pappa, som vi ändå var på samma altan som, i torsdags.. uuäh. Då, inget ont ananade.. Ok. En stund i taget nu. Knäppa händerna hårt, för att allt ska gå bra..

Önskningar för denna påsklovsvecka;

-Ta hand om varandra och få må så bra vi kan i coronabubblan…

-Att inga fler vi mött senaste dagarna, ska insjukna. (Åh, jag är så ledsen nu så ni anar inte. Jag har detta året, som en galning, försökt skydda mina föräldrar… och så får vi skiten i familjen och kanske hunnit strössla den till dom… ÅNGEST nu)

-Försöka orka göra lite mysiga påsklovsdagar för barnen! Det klarar jag. Dom älskar att vara ute. Det stora i det lilla. Köra förhjuling, gosa hästar, kratta gården tillsammans, brofika.. allt sånt är fest för oss alla.

Så nu vet ni läget här hos oss. Inte det roligaste. Inte alls. Men allt ska bli bra. Sådetså.

Ta hand om er, ni med!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4