av Emmeli | aug 13, 2015 | Emmeli funderar, Köket, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården
Så vaknar vi till torsdag här hemma på Gården.
Och inte bara torsdag och första morgonen efter att ha varit på vift. Vi vaknar till en sista Sommarlovsmorgon. Det är så himla lyxigt med dessa långa somrar tillsammans med familjen. Jag fullkomligt älskar det. Men såhär kan man ju inte hålla på året runt, med oceaner av ledigtid! Sommaren är världslyxig att få ha såhär, men nu längtar jag faktiskt efter hösten, att få börja jobba och vara inne i vardagsrutiner igen. Längta till helg, det är mysigt! Jag älskar vardag och jag älskar rutiner, skriva listor och fylla i almanackan.
Sen känner jag hur lyckan bara växer och växer. Vi ska ju ingenstans! Vi ska bo, precis här.
Jag steg upp strax efter tuppen i morse. Slog på ugnen, klickade ut degen jag satte på jäsning i natt innan jag la mig, och sen gick jag ut. Vandrade över den daggblöta gräsmattan. Hängde en tvätt och funderade lite. Konstaterade att det faktiskt är höst i luften idag och att det inte kändes det minsta deppigt eftersom vi haft så härliga, varma sommardagar på Gotland. Det känns bara mysigt och jag ser fram emot en höst med min Lilla Familj. Ta på sig tjocktröjan, gå ut i skogen och plocka bär, koka soppa och äta till nybakt bröd. Tända en massa ljus och kura under en filt i finsoffan. Läsa böcker för Liten framför den varma kakelugnen…
Det där med att romantisera vardagen, är inga probs för undertecknad….Lätt glöms pissiga regnskurar, kalla ishavsvindar och brunleriga skor bort.
Efter att jag klickat ut degen, läst några varv av Litens favoritbok (Så mysigt nu att han börjat tycka om att läsa lite längre böcker. Sitter stilla och lyssnar, pekar och resonerar på sitt vis). Efter det, så tog mannen vid och passade ett par plåtar under gräddning och jag stack ut på en springrunda. Frukosten smakade inte dåligt när jag kom hem. Om jag säger så.
Så idag är det torsdag. Liten är som ett kvitter och vi alla har sovit så himla, himla gott i det där fina sovrummet. Vi har en sista Sommarlovsmorgon här hemma. Bakar bröd, tvättar och springer. Njuter av att vara hemma. Och strax ska vi iväg på utflykt som jag längtat efter!
Ha en fin dag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | aug 12, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Där;
den vita kalkvägen som leder ner till den lilla, stora stranden. Stranden, där vi tillbringat en hel drös av timmar dom senaste dagarna. Där syns fotspår. Fotspår efter någon jag älskar så och som fullkomligt älskat dessa dagar av ö-liv.
Små, små snabba fotsteg.
Jag är så himla, himla glad att vi fått dessa dagar tillsammans. Tillsammanstid med min älskade Lilla familj och fina Svärfamilj. En ynnest, helt sonika.
Och nu åker vi hemåt.
Efter dagar av vila, en massa sol och bad. Sommar, sommar, sommar! God mat. En herrans massa löpturer. Sköna sömntimmar, till och med två kvartar sömn på stranden. Lek med en lycklig Miniman. En datenight med min stora man. Mysiga promenader. Visbyturer. Vackra solnedgångar. Vallmoblom. Salmbärsblått runt liten mun. Borttappade glajjor. Hittade glajjor (hela och utan repor trots att dom låg där vid vägkanten..). Tid att fundera. Tid att bara vara. Tid att samla kraft. Tid med dom två finaste människorna jag vet.
Dagar jag stoppar i hjärteasken.
Tack och hejdå älskade Sommarhus och Vacker-Ö. Vi ses snart igen. <3
Lillafrun
av Emmeli | aug 11, 2015 | Lilla familjen, Liten ett år
Så idag har vi en sista, sista dag här på älsklingsön. Det känns i hjärtat men vi ska njuta så att tårna krullar sig på oss, in i det sista.
Lillafrun
av Emmeli | aug 10, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Titta dä!
Iiiihihih!
Så har solen gått ner och det är mörkt, mörkt. Hästarna har letts in i stallet och här gäspas det stort. Vi har haft en skön kväll efter en lång och härlig stranddag.
Mannen-grillade hemma-hamburgare, rostade rotsaker och tzatsziki till middag.
M´s faster hade gjort en så god efterrätt. Som chokladmousse fast utan en minsta gnutta socker. Omåttligt gott!
Minimannen har visat sin tröja cirkus femtiotre gånger. Brum-brum! säger han, och pekar på traktorn. Lillvännen, som är helt galen i traktorer.
Och nu sover den där traktorfantasten och jag sitter här i mörkret och funderar.
Idag har vi varit på stranden igen. Jag hoppade av på vägen dit och sprang sista sju kilometrarna. Det var förskräckligt varmt och alldeles underbart att doppa sig i havet vid mål.
Å nej, jag vill inte åka hem! tänker jag i en millisekund där jag ligger på stranden och lyssnar på vågskvalpet. Liten sover i timmar i vagnen, dagarna tuffar på i semesterfart och inte en tillstymmelse till bekymmer syns till. Jag älskar att vara här.
Så i nästa sekund, tänker jag jo men just det ja, -Drömgården! Åhåå vad jag längtar efter den!
Tills den dagen vi åker hem, tänker jag fortsätta att njuta av varje sekund här på ön. Och som ett kvitto på att vi klarat vårt mål; komma ner i varv, ha semester på riktigt, bara-vara-vara… så är jag toktrött tidigt om kvällen och funderar inte ens, utan går och lägger mig. Precis då. Precis nu.
Minimannen älskar att bli skjutsad på pappsens gamla lastbilsflak!
(Och! Vad himla roligt att ni uppskattar tävlingen! <3)
Lillafrun
av Emmeli | aug 8, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år
Idag tog den klarblå himlen lite paus.
Fortfarande varma, varma grader. Bara en lite lugnare blå och med solen något ombäddad av moln. Faktiskt just, vad vi behövde. En dag att bara-vara-vara, utan att åka iväg någonstans. Bara vara hemma på gården och blåsa såpbubblor och sparka boll. Så gjorde vi också ett äventyr till fots under några timmar.
Där;
Morsan och Liten, som somnade på direkten där vi vandrade längs dom smala, slingriga småvägarna.
På armen hade jag något jag bara älskar. En fin, fin klocka jag fick av mannen i examenspresent. Jag fullkomligt älskar den.
Vi gick och gick.
Med åkrar på båda sidor om oss.
Vallmo längs med vägkanterna.
Och Cikoria. Som jag tror att den där blomman heter.
Till slut var vi framme
Nere vid lilla hamnen. Där åt mannen och jag god lunch medan lillvännen sov i vagnen. Så vaknade han lagom till kaffet och sörplade lite med sin föräldrar. Knasiga unge som gillar kaffe..
Och sen gick vi hemåt igen.
Med solen som bestämt sig för att nu göra oss sällskap. Vi vandrade i den takt vi kände för, precis i stunden.
Ibland tvärstannade vi. Det fanns ju så många myror att titta på.
Det är slingriga vägar och små och stora gårdar, här och tvärs. Det doftar varmt land, är kvavt och så, så varmt. Syrsorna låter högt och här känns så exotiskt. Och precis här. Kan jag känna ett lugn jag inte känner på samma sätt nån annanstans.
Uppefter stenhusen växer rosor högt och lågt.
Vi vandrade vidare.
Och plötsligt hittade vi något gott. Liten blev överförtjust.
Salmbär. Eller blåhallon, som det också kallas. Ett Gotlandsbär. Som en blandning av blåbär och hallon. Gott som sylt till saffranspannkakan och gräddklicken. Men också farligt gott i morgonfilen eller till tunna pannkakan.
Och när vi stod där.
Vid dikeskanten. Alla tre, tillsammans. Plockade salmbär, med var våra händer. Vissa blåare om händer och kläder än andra.
Då, och där. Njöt jag så det nästan värkte lite i kroppen. Dom där små, små stunderna som innehåller så mycket. Ni vet..
Livet!
Lillafrun
av Emmeli | aug 8, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Det här är dagar vi kommer minnas. Alltid, alltid.
Än fast vi ju var här alla tre förra sommaren också, så känns det så mycket mer i år. Liten är inte en pyttebäbis nu liksom, som bara äter och sover. Nog för att det var så mysigt att jag får dåndimpen av bara tanken. Nu är han en Minimänniska som springer över stranden, med armarna utsträckta och vinden i lockarna. Han njuter där han badar, det syns. Det är fantastiskt att få uppleva dessa dagar tillsammans med honom. Vår stora, lilla pojke. Som kan se lika fundersam ut och som är lika klok som sin far. Lika gapskrattig, kramig och älskande till livet som sin mor.
Det är så häftigt;
en halva-halva utav mannen och mig.
Tillsammanstid på älskad ö.
Vi äter och sover och jag och mannen springer på väg till stranden och längsmed vår Röda Runda i skogen. Vi bygger sandslott, äter köttbullemackor på stranden, badar och lapar sol så mycket vi bara orkar. Och så igår fick jag och mannen chans att bara vara E och M för en kväll. Vandra på kullerstenarna, längs smågatorna i den där lilla, lilla staden. Med händerna flätade och bara ögonen för varandra.
Det här är dagar vi kommer minnas. Alltid, alltid.
Lillafrun
Senaste kommentarer