av Emmeli | maj 21, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år
God morgon från Alfonshaket!
Vi vaknar till torsdag. Träden vajar och det blåser men himlen är blå och solen skiner. Förra året den här dagen var det tydligen 25 grader varmt här, sa dom på radion nyss. Inte klokt. Det är ju svinkallt i jämförelse nu! Men! Nu kommer hon den där (kanske asdryga) optimistjollen fram; hellre åt rätt håll, varmare och varmare alltså. Än som förra året; tokvarmt i maj och svinkallt i juni. I och för sig var ju juli helt och hållet himmelsk. Nåväl. Nooog pratat om vädret!
Nu ska vi kicka igång dagen här efter frukostätning och kaffesörplande och bokläsande (- på Litens vanligaste vis; räserläsning med mest varje sida i ett enda knöl!) och sånt.
Vill bara önska en god torsdag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 20, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Mammalivet
Så åkte vi iväg.
Landade i stan i bra tid. Liten hade dagens att-göra-lista redo i lillhanden. Vi började med att putta in morsan i ett klädhak för att i nästa sekund fastna för en fin klänning. Hann däremot inte prova den, förrän det dags att vandra vidare.
Här ska vi in!
…sa M, när vi stod utanför det där stället. Som när man öppnade dörrarna var fyllt av mjukleende människor med vita rockar och fancypancy frisyrer. Med ytor fyllda av brinnande ljus, en tystnad att ta på, endast avbruten av den svaga, svaga klassiska musiken som spelades.
Varsågod älskling. Vi ses om en timme, sa han.
Min älskade man, med det där finurliga leendet och det största av hjärtan.
Spabehandling. Med avkoppling till max. En stund, bara för mig själv. Med någon som pysslar om mig, från topp till tå. En helkroppsbehandling, med peeling och masker, knådning och bara en massa sånt där lyxigt som jag aldrig skulle få en tanke på att unna mig själv.
Det. Var. Så. Skönt.
Det enda jag var lite orolig för innan behandlingen satte igång, var att jag är så vaansinnigt killig om benen, och så har jag sån träningsvärk idag att det är löjligt. Men inget av det där var något problem. Jag låg bara där och doftade kiwi och vanilj och mango och massa ekologiska krämer i en salig blandning. Tänkte; somna inte! å kääära nån vad skönt. somna inte, Emmeli!
Så plötsligt sa den där lugna rösten, nu är den här stunden färdig, och jag utbrast hånäjj, vad synd! för att sedan möta upp mannen och S igen. Vi möttes lagom till att jag lommade ut från det där rummet som var det lugnaste jag varit i, där jag haft en lyxig spatimme med en övre medelålders kvinna med erfarenhet i knådarhänderna och så len röst att hon gärna får bli min godnattsageläsare livet ut eller så.
Men, alltså. Vilken överraskning!
Sen gick vi på stan, bland rosablommande träd och minimalt med folk. Jag med dimma framför ögonen, med kroppen genomvarm och len som en persika. Lugnandades, sådär med näsan ut och in. Det höll i sig. I säkert 10 minuter…
Då satt vi nämligen och beställde lunch och Liten var på sitt bestämda humör. Vevade ut vattenglas, sörplade mjölk med sugrör på glatta livet, tuggade gurka, gastade Nä-ÄÄÄ!!! samtidigt som han viftade med armarna febrilt i fall att vi inte förstod vad han menade. (kan då meddela att hans Nä-ÄÄÄ! inte är så svårtolkade). Och kastade pannkaka om sig och jag… låt säga; småsvettades lite. Men det var så fint, att få sitta där med mina pojkar. Bara vi. Samlade igen. Lite kaos skadar väl inte, liksom.
Mätta i magarna, glada och ej längre hungerbestämda, drog vi sedan ännu en runda på stan. Med min milslånga lista blev det såklart ohyggligt stressigt eftersom jag inte räknat med att bli inskickad på lyxig spastund och sedan vara lite smågroggy av avslappning. Men det gick ändå bra. Jag shoppade klänning och en massa sånt där att ge bort till älskade och så fiskade jag upp Liten som rymt till leksaksaffären och tagit sig en minikundvagn som han drog runt på där inne och ”handlade på sig” ena leksaken efter den andra i en rasande fart. Enbart iklädd strumplästen (eftersom han suttit i vagnen och jag bara släppte ner honom en två sekunder), med mössan någon annanstans, rödblommiga kinder och ruffs i håret. Typisk vilda-babyn-syn.
Ja, och sen var tiden för dagens utflykt ute och vi var tvungna att susa söderut.
Och nu är det kväll och Liten ska strax sova. Solen skiner sådär kvällsmjukt och han och jag ska ha Morsan-och-Liten-tillsammanstid. Morsan ska motionera och Liten har hoppat i pyjamas och gör nog kväll där i vagnen.
Allt gott till Er!
Lillafrun
av Emmeli | maj 20, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen
Onsdag, va?
Japp.
Vi slår upp våra blå efter en god natts sömn. Solen skiner inte där utanför, himlen är inte blå och den här dagen ser jag fram emot, tror jag i alla fall. Vi ska till stan, jag och min Lilla familj. För lite shopping och fix och en god lunch på stan och bara en mysig utflykt, liksom. Men det är någonting som är lurt. Mannen är oerhört finurlig och har varit oerhört tydlig med att vi prompt måste vara på plats i stan, senast tio i elva. Ahapp? Jag är alldeles pirrig i magen och hysteriskt nyfiken.
Vad har han nu hittat på?
Har du sett vilket blomhav jag och Liten fann igår under vår upptäcksfärd? Jag tror att det är ett blommande fält av harsyra. Vad än, så tycker jag det där vita täcket är väldigt vackert. Vi kanske går dit igen, han och jag. Hand i hand, precis som igår. Förutom upptäcksfärd så hann vi bland annat också med ett tabatapass, kaffesörplande i solen, en promenad och att hjälpa Storan med lite grejs. En bra tisdag. Och idag satsar vi på en braig onsdag!
Näpp. Nu ska vi äta frukost och piffa till oss inför dagen! Idag är en spännande dag.
Önskar er en fin onsdag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 18, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen
Ja. Idag har det varit en redig fixardag.
Såna är bra och sköna. Älskar att sätta check på saker. Jag är galen i listor och skriver hellre 22 stycken än ingen. Idag hade jag, och mina två pojkar, faktiskt bara en. Men den var lång.
Det har mailats och ringts och postats brev på sånt där vanligt hederligt vis. Så har vi fixat med massa annat ditt och datt. Och i samband med en utav Minimannens sovstunder så drog vi ut på hurtpromenad också. Känns nymodigt att gå barnvagnspromenad tillsammans med både bäbis och man igen. Tänka sig, så lättlurad hjärnan är. Det är ju väldans mysigt, men att det känns nymodigt, är ju nästan fashinerande.
Så har vi såklart varit ute och lekt. Och i gräset blommar Pär i backen för allt vad han bara orkar. Vindarna är svala med gräset är grönt och fullt av blomster. Fint så.
Nu är jag trött i både kropp och knopp och ser fram emot en lugn kväll. Jag och M har så mycket att prata om efter tre veckor ifrån, så vi pratar och pratar och pussas och pratar. Den enda lediga dagen han hade under VM-perioden, då drog han över till Polen och Auschwitz. Att bara få det återberättat för mig, hur besöket där var och om allt som guiden där berättade och visade, får mig att rysa. Hujeda mig så bra vi har det, hörrni!
Lillafrun
av Emmeli | maj 18, 2015 | Lilla familjen, Liten ett år
God morgon på er denna majmåndag!
Och just det, det är jag! Liten!
Idag är det fixarmåndag. Det ska fixas med allt möjligt. Ringas några samtal, hållas tummar (gör det ni med, snälla) . Jag har massor att kratta och så är det massa annat att tänka på också. Jag har hjälpt mamma i vanlig ordning, med att skriva en lista alltså. När huvudet kokar över är listor mer än bra!
Vi är här hemmahemma i cirkus en vecka till, innan vi åker till Norrnorr igen. Det är nämligen så att pappan är tokledig den här veckan och vi kan bara vara-vara och njuta av att ha hela familjen samlad igen. Till helgen är det konfirmationsfirande och taikonsfamiljenkalas. Det ska bli hur mysigt som helst! Men att åka hem till Norrnorr för att sedan åka ner igen till helgen, det skippar vi. Så nu njuter vi här i vackra Höga kusten, för att sedan åka norrut ett gäng dagar innan morsans examen. Väldigt fancypancy ska det bli! Med examen alltså. Nä, inte för att jag vet vad examen är. Men det kvittar. Det låter ju fint.
Näpp. Nu ska vi dra igång dagen här.
Ha en god måndag allesammans!
Liten
av Emmeli | maj 17, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
God morgon!
Morsan fick sovmorgon. Pappan var överlycklig över att få kliva upp och servera grötfrukost till sin son. Liten åt för glatta livet och hjälpte även sin Pappamorfar med elden. Mammamormor dukade fram hotellfrukost.
Finare söndagsstart får man leta efter. Jag känner mig bortskämd och lika tacksam som min morgonfrilla är ostyrig. Nu ser ju inte ni den, men ändå.
Två utav männen i mitt liv. Kärleken dom emellan är så underbar att se.
Lillafrun
Senaste kommentarer