av Emmeli | okt 23, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Alltså;
Den här fredagen. Helt sonika fantastiskt bra.
Vi vaknade till fredag, alla tre hemma. Jag var fortfarande varm i hjärtat (och idag ohyyyyggligt trött) efter en pangbra torsdag med första halvan undervisning precis som vanligt och med en eftermiddag och kväll där jag fick vara med, tillsammans med Världens Bästa Kollegor, och lotsa en sisådär 200 11åringar genom en helt makalööst fin Hela-Världen-Konsert. Storband, Vokalensemble och Asylkör fanns också med på scen. Så mäktigt och vackert. Konserten hade sin andemening i att vi ska Hjälpa På Värld. Hela världen.
-`Hjälp vår värld. Att bli en bättre plats. För Dig. Och för Mig. Och för alla på jord. Låt oss skapa trygghet. Bry oss mer om varandra. För en bättre värld, för Dig och för Mig. ´
Fantastisk. Men helt förfärligt att efteråt få reda på det fruktansvärt tragiska som under dagen hade hänt i Trollhättan. Så idag har vi kramat på varandra lite extra.
Vi tog en skön morgon med långfrukost och kaffesörplande. Så kastades alla mattor, kuddar och täcken ut på Verandan för vädring.
Så tvättades det och grejades. Innan vi tog paus från det och gav oss ut på förmiddagspromenad.
Innan vi drog iväg var jag såklart tvungen att gå och se till mina små kvittriga liv. Ny mat fylldes på men jag är nu så sugen på att testa sätta ljuslyktor i dessa någon kväll. (HÄR har ni ju morgonens inlägg där ni kan läsa mer om vår nya kvittriga del av trädgården, tack vare Wildlife Garden).
Helt ljuvligt väder idag. Efter långpromenaden kurrade magarna. Lunch och sen var det fullt bus
Stå på huvudet på kökssoffan. Det är ett partytrick Liten har…. livsfarligt säger mamman och pappan som sitter som på nålar bredvid honom.
Sen la M Liten i vagnen och jag fick feeling och drog filten över mig på kökssoffan. Och somnade!!! Så vaaansinnigt skönt. Bara en powernap så jag fick orken att ta tag i allt det där som väntade på mig; bädda rent och dammtorka och dammsuga och skura golven och sådär. Mannen drog iväg och handlade. Teamwork alltså!
Och när det bara var golvskurning kvar, då körde jag och mannen ett grymt tabatapass tillsammans. Svetten droppade och pulsen var skyhög. Känslan efteråt; skakig och endorfinig.
Sista städningen gick som hejsan och så firade vi med jordgubbssmoothie i ett skinande rent kök när Liten vaknade.
Jag äälskar när det är nystädat och doftar skurmedel och att dessutom veta att vi ikväll får krypa ner i en vädrad bädd med nya lakan. Ooh..
Liten har också var sak på sin plats. Just nu….
Nu är det kväll och vi har pastakoma deluxe. Mannen har precis bjudit mig och Liten på vaaansinnigt god middag. En favorit vi har här hemma. 
Världsgott och Superenkelt;
Fräs hackad persilja, hackad chili och hackad vitlök i redigt mycket olivolja. Fräs med massor av kräftstjärtar i olivoljan, bara typ en halvminut eller så. Koka färsk pasta. Blanda allt sammans, salta och peppra efter tycke och smak. – Och njuuuuut! Vi åt till varmt bröd och doppade i vitlöksröra a´la mannen. Say no more. Mathimlen…
Vissa dagar är bara så himla, himla härliga. Det här har verkligen varit en sån. Nu väntar finsoffan på oss och en skön fredagkväll.
Önskar er en god fredagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | okt 21, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Litens Lekrum, Mammalivet
Vi vaknar i Storsängen, jag och Minimannen.
Och det är onsdag och dimman ligger tät ute på åkern. Solen är som bortblåst och det är riktigt sådär ”charmigt-sur-höstväder”…
Vi kramas lite, puffar till morgonfrillan och ringer sedan och sjunger för en älskad på hennes födelsedag. När vi liks håller på med luren, så ringer vi därefter och hör var pappan är och han är minsann på väg söderut och kommer nog hem när som helst.
Efter frukost och lite kaffesörplande pågår nu lek i Lekrummet. Jo, jo. Vi har ju ledig-onsdag idag, jag och min Miniman. Och så fort pappan är hemma, så har han också ledig-onsdag. Fasligt fint.
Det känns alltid som lite mini-fredag, där på tisdag eftermiddag när jag checkar ut från jobbet. Jag slutar så sent på tisdagarna, så det är alltid M som hämtar då. Men som igår var han inte hemma, och då var det Farfar som hämtade på Förskolan. Hur fint? Liten älskar det. Att som tröttMorsa få ramla innanför Svärisarnas dörr och bli bjuden på tisdagmiddag, det är så lyxigt att det inte är klokt. Och efter en mysig kväll hos Farmor&Farfar, så vandrade vi hemåt hand i hand. Min lillvän och jag. Och somnade tätt, tätt intill varandra.
Att flytta hem till vårt älskade Höga Kusten, var ett så himla, himla bra beslut.
Så idag är det paus från jobb och Förskola. Vi låter oss ha tempot lite lägre; tassa runt extralänge i nattsärk och morgonrock och sådär. Läser böcker, sörplar kaffe och väntar på att en älskad ska rulla in på gården.
Min fina unge, i nattsärk, ståendes på tå. Jag är så kär i honom.
Ledig-onsdag, alltså. Åh.
Lillafrun
av Emmeli | okt 19, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Hej och hallå.
Jag fick mig en riktig bonusstund här i eftermiddags när jag rullade in på gården lite, lite tidigare än vanligt efter jobbet. Passade på att lämna bilen på gården, byta om och sedan traska mot Förskolan. Jag hade en halvtimme att spela på, så jag tog mig en rejäl omväg, gåendes och springandes (det gåår ju inte att hålla sig i detta vackerväder!) och sedan hämtade jag hem Liten till fots. Så otroligt konstigt det är att vara ute och gå själv med armarna svängandes och inte hållandes i en vagn. Jag föredrar såklart Litenpromenad, som jag ju också fick på vägen hem från Föris, men det var väldigt skönt att gå alldeles för mig själv också för en gångs skull (kanske den första soloprommisen sedan S föddes!).
Så landade vi hemma på gården igen.
Då väntade en stunds utehäng och lite ”hjälp” till snickarpappan, 
..innan jag och S drog in och lagade middag, drog på en tvättmaskin, badade en tokskitig liten unge och sedan bjöd pappan på middag.
Pappan som bara varit in och ätit och sörplat lite kaffe för att sedan gå ut igen och jobba vidare trots att mörkret nu lagt sig.
Ja, för cirkusrandigt hus kan vi ju inte ha, säger han.
Jag tycker det ser lite festligt ut jag. Men det är klart att det kommer bli strålande när den nya panelen kommit upp. Den som legat inne och målats två varv och sedan väntat på det rätta tillfället (att M överhuvudtaget ska ha en dag hemma i denna mastodontjobbperiod) att spikas upp. Nu så!
Jag och min lilla Tiger softar en stund framför Bolibompa på stordatorn. Raketbränslet för dagen har tagit slut för oss båda två, helt sonika.
Näpp, nu tar min lilla Tiger min hand och vill att vi går in på hans rum. Där kommer vi nog både sitta i kojan och läsa böcker och jag kommer garanterat också att bli serverad både en och två koppar kaffe. Kaffe som hälls upp med effektljud gjort av minimun. Och om mamman möjligtvis kommer att göra sig illa.. så veet jag att jag har en Miniman som kommer blåsa på mig där det gör ont… Alltså… kära nån vad denna unge lär sig nya saker, varje, varje dag nu.
Hoppas att ni haft en bra måndag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 18, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Söndagmorgon.
Långpromenad.
Vackerhöst.
Gula och röda löv.
Lekparkshäng.
En snyggpappa och en oerhört viljestark Miniman som just där och då gjort sina föräldrar småsvettiga på affären… Den där Minimänniskan med vilja röjde nämligen runt där inne på mataffären, fast bestämd om vad han skulle shoppa. Gröna sega råttor och surströmming och sånt… Och när hans päron avbröt, tog han till det där som han uppfunnit senaste tiden; Jag-får-inte-som-jag-vill-avgrundsvrålet, som får trumhinnorna att bukta och gör en upplyst om hur en vildhäst låter vid sitt mest decibelliga gnägg.
Väl hemma, efter sista biten där någon absoluuut skulle gå själv; Korvgrillning. Tillsammans med Mormor och Morfar och Torehunden som kom och hälsade på.
Och en riktigt bra söndag, innehåller kaffesörplande ur finaste kopparna vi har.
Ett kakfat fullt av kalasgott fanns också.
Och utöver en drös timmar ute i höstluften, så har jag också framkallat lite bilder och gjort senaste uppsamlingen av Liten-bilder. Så jag har suttit och gottat mig i juni-och-ända-fram-till-nu-bilder. Mysigt men jag känner mig fasligt vimmelkantig efter allt sorterande. 
Nu är det söndagkväll.
Wok-middagen ligger i magen, Fröken Azalea har fått sitt lilla bad och nu väntar kväll; lite fix inför veckan som kommer, småplock i hemmet och sen hoppas jag att vi kanske hinner få upp TV:n ur kartongen så att mannen och jag kan ha date framför Solsidan ikväll när Liten somnat.
En HöstSöndag med La Familia. Så fint att det inte är klokt. Jag är stormförtjust i den här hösten.
Ha en skön kväll alla ni.
Lillafrun
av Emmeli | okt 18, 2015 | Lilla familjen, Liten ett år
”Mäh, titta! Pappa! ”
Ja, älskade lillvän. Pappa är hemma. Helt, crazybananashärligt.
Önskar er en fin oktobersöndag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 17, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten ett år, Mammalivet, Träning
När man är liten behöver man inte så mycket för att äventyret ska vara fasligt festligt.
Och faktum är, att jag är lite likadan. Vi kompar rätt bra alltså, min Miniman och jag. Den här lördagen har innehållit flera äventyr för stora och små.
Efter morgonbestyren inne så klädde vi på oss och gick ut. Vandrade lilla biten till Farmor och Farfar och ungefär där, behöver S inte mer för att lyckan ska vara total. Att få ”hjälpa” Farfar att skruva i bilar och hänga i garaget är bland det coolaste som finns. 
Dom är en fröjd att se på, dom där två.
Sen slet vi oss från bilmekandet och gick hem för lunch. Och som för att späda på dagens lycka, så packade vi in oss i den återigen-lånade Farfarsbilen och åkte iväg till Litens Mormor och Morfar. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen;
Det är så fantastiskt att bo nära vår Familj såhär.
Att bara över dagen kunna åka till min hemby och få MammaMormor-bakad pizza och kaka och sörpla kaffe. 
Spela på pianot och hjälpa Morfar att göra upp eld i kaminen. Se Liten bli skitglad över att få träffa vov-vov (Torehunden) och bara känna att vi är på en liten lagom utflykt, helt enkelt.
Och när Liten sov i vagnen passade jag på att sticka ut på en långrunda i vacker-hösten. Jag var otroligt speedad i början, hade nämligen för ovanlighetens skull musik i öronen och sprang som en ko på grönbete. Så, när jag hade sprungit några kilometer var jag så slut att jag funderade på att lägga mig i diket och sova en stund, typ. För då dog dessutom telefonen….Men, jag kände ändå att kroppen orkade mer än vad knoppen trodde. Det är en bättre känsla, än tvärtom. Så, jag bet enkelt i och fortsatte springa på så snabbt jag bara orkade. Lite komiskt var att när jag sista kilometern var så trött att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, då började telefonen att leva igen? Vilket resulterade i en galenrunda på 7-8 kilometer med maxpuls sista delen och småvitt ansikte vid mål. 
Nu njuter vi kvällen här i lill byn. Elden jobbar på i den nya och vackra täljstenskaminen. Gör mig längtig till att våra gamling där hemma också ska vara duglig att elda i. 
Nu ska få lyxa med MammaMormorlagad middag och sedan rulla hemåt för att möta en älskad som är så efterlängtad att det inte är klokt.
En så himla, himla fin lördag.
Lillafrun
Senaste kommentarer