Måndagshälsningen!

Tänk att det redan är i mitten av november, alldeles snart. Känner att det svischar nu, alltså. Ni med?

Det är mycket på alla fronter här. Och än om jag vill vara här och nu, alltid. Så lääängtar jag till om några veckor när det lugnat ner sig lite, längtar till när hästarna står där ute i hagen och hemtamt tuggar hö. Längtar efter Adventstid. Och Jullov med familjen. Dagar som flätas samman av tillsammanstid med ta-dagen-som-den-kommer-bestyr.

Men en sak i taget. Jag vill ta vara på novemberdagarna som kvarstår också. Vi tar en titt på veckan som gick innan vi tar tag i denna!

Jag började veckan med att känna mig helt slut och i absolut behov av en långtur till fots i friska luften. Vilken lycka, att jag kunde få precis det. Återvände hem med snusande B i vagnen, och en helt annan energi i kroppen, efter kilometrar, skogsluft och stilla hav. Dessa novemberveckor som är nu, strax efter vintertiden slagit till, dom äär inte fyllda av energi precis. Inte för mig i alla fall. Att vara lite extra snäll mot sig själv, är ett måste.

En helt fantastisk guldeftermiddag var det när vi fick finbesök av älskade Hjärtevännerna.

Graderna sjönk rejält och jag fick en smärre sköldchock. Kände mig rikast på jorden när jag gick till ”stickeförrådet” och hämtade ett osprättat par Svärmorstickade strumpor. Eller kanske är det till och med M´s Mormor som stickat dessa.

Storebroren drog på sig sin senaste Farmorstickade tröja (så vacker, visst!?) och spelade munspel ”som pappa lärt mig”.

Jag var Duktig På Riktig. -Och lyssnade på kroppen. Sände er hälsningen på instagram stories och ni var så många som skickade hjärtan och kände igen er. Det är en balansgång, att driva på sig själv, lagom…särskilt (tror jag?) när man är en sån som är väldigt bra på att driva.

Den där dagen tog jag det så lugnt jag kunde. Ungar snusade i vagnen. Jag blundade mot solen. Tankade energi. Stod mitt i en solig skogsdunge och passade på att skicka ett mail och ringa viktigt samtal. Ett lyxigt arbetsrum.

Vi hade pysselstuga.

.. och ännu mera pysslestuga. Så enormt mysigt! Jag ska visa vad det blev av detta, under veckan!

En kväll överraskades storasyskonen med frågan ”vill ni se på en film och äta popcorn?”. Varpå lyckojublet kunde blåsa liv i vilken vintersovande björn som helst. Lite extra lugn och återhämtning behöver även barnen denna tid på året. Sådetså.

Vi var på loppis! Och spanade på juligt.

Under helgen hade vi Världens Snällaste Människa hos oss, som hjälpte till att gräva här på gården, medan vi andra jobbade i blivande Lösdriften.

Den första snön la sig på marken. Så stämningsfullt! Lite som bomull för själen också, kände jag. Jag startade helgen med en springande mil, bara jag och jag. Och avslutade helgen med en liten halvmil, i nyfallen snö med två barn i vagnen. Dom turerna var jämbördigt jobbiga och gjorde mig så saligt lycklig, båda två. Jag älskar att springa. Helt sonika.

Vi avslutade veckan med Farsadagsfirande dagen lång. Kunde inte låta bli att fnissa lite åt dom där två stollarna i bild som tyckte sig vara klara och redo att gå ut genom dörren, mot Farfar-och-Morfar-firande. Gullisar!!

Ny novembervecka nu! Med god känsla från veckan som gick. Livet är fint. Och oändligt kärt. Så känns det.

Veckans planer

Tillsammansmåndag. Med renoveringstimmar, långpromenad för mig och snusande bebben i vagnen och massa ompysslade av småttingar där Basiluskan kommit på ovälkommet andra besök för denna hösten. Blåsor i liten mun och hög feber.. suck.

Laga middagsmat som Findus fiskpinnar och nyvispad potatismos. Huvudsaken barnen äter. Och att mamman inte tar kål på sig själv.

Göra foto- och skrivuppdrag.

Motionera i nyfallen snö (härligt ju!!)

Vara glada över om vi lyckas få till några renoveringstimmar under kommande veckodagar. Allt är bonus.

Förhoppppningsvis (om nu hela familjen är frisk) ha ett drömmigt veckoavslut tillsammans med Älskade Hjärtevänner.

Och på toppen av veckan, väntar Gospelövning inför en konsert jag längtar efter att få delta i. M också. Älskar att sjunga tillsammans med honom.

Önskar er alla en god novembervecka. Ta hand om er, tänd många ljus, norpa andetag av friskluft så många du kan om dagen, var snäll mot dig själv. Ok? Så hörs vi under veckan! Både här och HÄR!

Emmeli

Måndagshälsningen!

Veckan, då oktober mötte november .. och vi hade Höstlov, som ni vet. Och förutom Höstlovsmys, några fler glimtar?

Jag krattade löv under äppelträdet och spridde på rabatter och kompost.

Bertilen sussade sött i vagnen. Och förutom vid sömn och ammemys, var han knappt stilla en sekund. Stundvis flåsade jag som en gammal urlakad hund.

Jag bjöd på Husmans av bästa (tycker vi) kvalisort. Som köttgryta, som fått puttra och puttra och puttra..

Jag sände er en hop filmsnuttar och bilder på instagram stories. Fullkomligt älskar det, ofiltrerat och härligt. Just med denna bild handlade det om pepp till att röra på sig… den peppen vill jag alltid försöka låta hamna hos er alla.

Vi åkte och hämtade Drömtrappan på snickeriet!! Tjohoo! Och på plats hamnade den också, av mannen och Svärfar (så enormt tacksamma för såna där guld värda-timmar, med extrahänder som hjälp!!).

Vi var på det allra mysigaste och sötaste halloweenpartyt som någonsin existerat. Det törs jag lova!

Det blev Allhelgonahelg och jag och barnen och MammaMormor susade kyrkrundan och tände ljus hos våra älskade som inte längre vandrar här på jorden men som vi tänker på jämt och jämt. Dom där människorna som varit så stor del i att jag är den jag är idag.

Alltid i mitt hjärta.

Så gott att efter ljuständning få åka hem till Mamma och Pappa och bara umgås, äta Mammalagad mat och värma sig framför Pappaeldad brasa. Dom stunderna känner jag mig så hutlöst bortskämd. Till kvällen rullade jag och barnen hemåt Drömgården och mötte så småningom en Brandispappa som snickrat under dagen, men varit på otäckt larm under kvällen.

… kände mig än mer bortskämd när det blir söndag och jag kände mig så fransig i kanten, urtrött och kommer på att mor skickade med köttbullar från gårdagens middag som vi kan äta till lunch. Så himmelens lyxigt! (och gott!!).

Juniflickan avslutade veckan med att önska fräsig färg på naglarna. Såklart hon fick.

Och så bjöd vi hem Världens snällaste Farmor och Farfar på söndagmiddag. Så väldans mysigt avslut på veckan!

Den allra första hela novemberveckan väntar nu, och jag tänker i vanlig ordning att Livet styr men önskar veckan lite såhär;

VECKANS PLANER:

Ta dagen som den kommer tillsammans med älskade barnen. Förhoppningsvis är Förkylningsbasiluskan på väg att dra sin kos, för den här gången!

Landa i november, njuta av naturens lugn på långa promenader och springturer. Jag och barnen gjorde ordning fågelbordet till småfåglarna igår och det, är ett härligt vintertecken vi börjar med denna vecka; att mata småfåglarna.

Gå på föräldramöte. Alltså, så ohyggligt vuxen grej, är jag ens vuxen, liksom!?

Träffa älskade, älskade vänner från norrnorr, som vi prick alltid längtar efter.

.. och börja smygdrömma om Advent.

Planera kommande samarbeten så att dom blir så inspirerande som möjligt för er.

Plita ihop en gäng inlägg till er, tänker att ni ska få se trappan, förstås. Så kan ni vänta er det där himlagoda, chokladiga receptet. Just det! Jag har ju heller inte visat er min alldeles egna lilla arbetsplats jag ordnat mig här hemma. Mjaa.. lite så. Sen till det allra, allra roligaste (tycker jag).. tänker jag berätta en hjärtans härlig hemlis, som (nästan) är för drömmig för att vara sann..

Och till sist, Fira älskade pappor!

Är så glad för att ni är med mig här och på instagram. Det vore inte ens en bråkdel så roligt annars! Vi gör den här platsen tillsammans, liksom. Tack. <3

Önskar er en god måndag och en fin novembervecka, kom ihåg och rå om er lite extra i dessa mörka tider!


Emmeli

Måndagshälsningen!

Den allra sista hela oktoberveckan, fylldes med Livet. Livets ytterligheter på något vis. Som det ofta kan vara. Ganska så uttömmande… att försöka finna sig i olika utkanter, väldig lycka och väldig sorg, samtidigt. Men vi gjorde vårt bästa, tillsammans.

Bertilen gosade med katterna och jag vilade ögonen på den söta synen.

Jag bakade limpa och gav Storan på hennes födelsedag, innan vi sedan knatade ut på den obligatoriska Storan-Lillan-promenaden. En utav veckans höjdpunkter!

Juniflickan var på bibblan och lånade böcker åt sig själv och brorsorna. Och så löste vi världsproblem och gjorde stordåd där hemma i köket. Bland färgpennor och kallkaffe. Livet när det är själagott!

Dom sista löven föll från träden. Det blev mörkare för var dag. Stormen kom på besök. Jag samlade kraft och motade oro, med löpturer och gympapass.

Plötsligt, mitt i veckan, fick jag kvidande ont i magen och visste direkt att ”ahapp.. magkatarr”. Jag är en känslomänniska av rang och när det blir för mycket, eller kanske när det varit mycket och jag sedan slappnar av, kan det hända att jag hittar mig själv dubbelvikt för ett slag och måste varva ner, göra och äta snällt. Räddande Storan kom förbi på sin prommis och jag fick chans att slå i kull mig för en stund, medan samarinen försökte verka.. tacksamheten, den anar ni va?

Jag log åt synen av det här; en drös ytterkläder i tre små storlekar. Tillhörande dom tre häftigaste människorna jag vet.

Vi firade piggare mamma-mage med liten utflykt. Mellis i lekparken! Väldigt uppskattat av både stora och små.

Jag plockade in den allra, allra, aallra sista luktärtsbuketten. Vilken känsla, så mycket glädje dom där blomsterna givit mig denna trädgårdssäsong. Hoppas på många, många fler!

Så blev det fredag och barnen och jag pysslade och påtade inför kalas, innan vi till kvällen åkte hela familjen till Mäjadalen och firade Mormostern som fyllt år. En ofantligt god kväll, på alla sätt.

Helgen är som ett töcken.. så overklig. Jag ska berätta mer. Alldeles snart.

Vi njöt av lördagssolen i massor, bland annat. Och filmkvällen, när vi somnade allesammans i ett trassel. Den sparar jag i Hjärteasken. Likaså alla amningspauser, älskar dom.

Sommartid byttes mot Vintertid. Nu blickar vi framåt…

Veckans planer?

-Göra en Höstlovsvecka för barnen, version så mysig jag bara kan!.

-Vara Brandisfru, min älskade har jourvecka, mao. Och det innebär alltid lite extra teamworkande, men det är vi ju supervana så det kommer gå finfint.

-Elda en stor hög med brädfodring som ligger och ser skräpig ut nedanför lagården… det blir älskvärt pådrag med hjälp av min far.

-Göra lite Allhelgonafint här hemma!

-Jobba vidare med ett ganska så stort projekt här hemma som hela familjen är engagerad i.

-Om det klaffar för alla, så kanske vi får till en lekdate med vänner!

-Gå på Halloweenparty, livets första för oss alla. Så spännande!

-Njuta av några få oktoberdagar till, alldeles snart möter vi november.

… och förstås! Sända er hälsningar här från Drömgården.. Livet styr.

Ta hand om er, allt ni bara kan. God måndag… så hörs vi snart igen!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Det är måndag,

Hoppas så att er helg varit hjärtegod.

-I vanlig ordning samlar jag mig med en tillbakablick på veckan som gick, innan vi tar lägesstatus och sånt..

Veckan var mestadels så otroligt grå. Och regnig. Inte ett väder som ger den där lilla extra energin precis.

Men en endaste dag, var sådär vacker. Vår Tillsammansmåndag. Då jobbade vi ute på gården. Lekte kurragömma hela familjen och Lillebror var fast besluten om att han också skulle hjälpa pappa att greja där på stegen.

En morgon var det så vackert och frostigt. Smygkallt när vi sov ner Lillebroren. Men friskt och gott. Sen låg dimman tät, tät dagen i ända.

Ett stycke renoveringsmorsa som serverade mjölk ena stunden, och stod och kvistlackade tack nästa.

En dag hade vi en sån skrattsalva tillsammans, jag och barnen.

Småttingarnas knasiga mamma tyckte det var en jättebra idé att dra iväg med fyrhjulingen för att hämta hem granris att täcka lökrabatten med. Det formligen regnade lera över oss. Den äldste av småttingarna, var enormt skeptisk och stod där som lilla Bonden Blom och menade att ”men mamma! vaad ska pappa säga nu då när fyrhjulingen är så lerig!? … fast, han kommer nog inte skälla på dig, för du är ju hans fru”.

Jag sprang. I få plusgrader och regn. En dag gav jag mig en rejäl utmaning. Var sugen på det. Ta i och visa för mig själv att jag klarar mer än jag tror, bara jag vågar ge mig den på det.

En eftermiddag lagade jag lasagne och så kryddade vi med god vardagskrydda genom att bjuda över Farmorn som sällskap kring middagsbordet. Så mysigt! Så tacksamma för Storfamiljen.

Jag kolavippade över söta konsten som hängde i hallen på förskolan. Storebrorskonst.

Helgen fylldes av allt möjligt. Ett besök hos GammelFarfar. Och andra lördagsbestyr.. Som att M hängde på snickeriet där vår trappa är tillverkad. Vackra snickeriskapelsen blev såpskurad… och jag och barnen gjorde annat trevligt under tiden..

… var på badhuset och hade det highlife med snälla Farmor, förstår ni! Det var en höjdardag, som jag tänker minnas för evigt.

Följt av en söndag med något så oerhört efterlängtat. Det var fem år sedan sist och jag var så nervös och tvivlade på om jag fortfarande kunde ens ett dugg…

… men jag grät en skvätt. Där uppe på trygga hästryggen. För där är jag hemma. Och där vill jag vara. Den där turen sparar jag långt in i hjärteasken och hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång. Häst och Emmeli är likamed sant. Sådetså.

Veckan var till bredden fylld. Med liv.



Nu är det måndag och så otroligt gott att det tunga, grå vädret bytts ut mot hög och klar höstluft. Och sol. Det hjälper till. För om ni bara visste, vilken ångest jag bär idag.

..Som jag nämnde häromdagen… oron och ängsligheten över någon älskad som inte mår bra. Hjälplösheten när man faktiskt inte kan hjälpa, mer än att finnas till. Men jag är fullt övertygad om att alls ska bli bra. Men bakom väl genomtänkta inlägg, så är mitt hjärta lite trasigt också. Bara så att ni vet.


Veckans planer?

Skriva matlista och veckohandla, idag. Min bästa avlastning till mig själv under vardagarna.

Andas oktoberluft. När jag har tunga saker i livet som behöver min energi på det mentala planet, behöver jag naturen, friska luften och djupa andetagen massor. För att orka ge av mig själv till någon som inte mår bra. Jag tänker mig promenader och springturer. Precis som vanligt, ja. Motionen påverkar mig positivt på många olika sätt.

En tur till biblioteket med barnen

Göra mig en arbetsplats här inne. Spjälsängen, som precis iiingen någonsin sovit i, får ge plats för ett skrivbord. Jag ska ut på skattjakt i husen här på gården!

Fira älskade Storan, som fyller år idag. Älskade människa. Grattis på din dag! <3

Fota och skriva utkast inför olika jobb genom blogg och instagram

Sända er hälsningar, om ditt och datt. Livet styr! Ni har önskat boktips bland annat, till barnen. Och det ska ni få, förstås! Mitt enklaste, enklaste vardagsrecept ska jag nog minsann bjussa på också.. få ingredienser, toksnabbt lagat och hela familjen älskart!


Så. Vi tar måndag. Jag, med tudelat hjärta. Lycklig efter gårdagen och en vecka fylld med liv. Men så otroligt tung inombords, också. Alltsammans, Livet.

Och ni! Häng med oss på stories under dagarna, vetja. Jag tycker det är fantastiskt roligt att skicka er små från-precis-just-nu-glimtar där!

Ta hand om er, så hörs vi alldeles snart igen!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Alltid så speciellt ju,

-att fylla år. Och måndag, alltid nystartskänsla.

Därmed dubbelt upp av ny-känsla här idag!

Ser så fram emot denna vecka. Men innan vi pratar om den, vill jag minnas tillbaka lite till den där Födelsedagsveckan..

Vanlig Hemmamåndag startade veckan.

Medan Snickarpappan och S jobbade med huset, gick jag och minsta barnen till grannen, Tant G, på andra sidan åkern. Hon fick en liten bukett av de allra sista luktärterna. Gott att glädja andra. På köpet blir man ju lycklig själv!

På tisdagen regnade det nåt så ohyggligt. Hela dagen.

Jag var obotligt springsugen och mellan ett par störskurar chans-gav vi oss ut. Klarade oss förstås inte aaaalls från regnet och jag var prick hur blöt som helst när vi kom tillbaka. Ungarna snusade gott, jag var rykande varm och lycklig… ibland är det bara härligt att köra på, regn är liksom bara regn och inte ett hinder på något spring-vis, egentligen!, tänkte jag..

Vi somnade gott om höstkvällarna. Fortfarande trasslar vi oss alla i Storsängen.

Mitt i veckan var det plötsligt bara Lillebror och jag hemma för några timmar. Så ovanligt och mysigt, på samma gång.

Juniflickan var på Mormordate.

En loppistur gjorde vi oss i Lilla byn när vi hämtade hem lillasyster, pojkarna hittade sig själva i en spegel men i övrigt; ingen loppislycka den gången. Vi letar vidare. Efter Linneskåpet.

Jag receptspanade bland mors recept.

Vi kalasfejade.

Och ungarna var förstås med i allt. Att slicka bunkarna efter bakning är ju en höjdare… det blev även Lillebroren varse om! .. att baka och mumsa smet, var också en lagom syssla, när man som Storebror precis varit på bvc för livets sista gång, klarat av det pirriga i att få vaccinspruta (!), bli lite småfebrig och behöva ta det lugnt för ett slag.

Jag njöt av susande HemmaMammaliv.

Säger kanske en gång om dagen till mannen att ”tänk att dom är våra!”. Det är en så himla fräsig syn, det där lilla gänget samlat. Fordrar absolut en stor dos energi, dagarna i ända, men geeer också så himmelens megaenormt mycket.

En guldstund.

Gungandes i trägungan där ute i färggranna hösten, ammandes liten lillprins. Storan beskrev det så bra; ”som en kärleksförklaring varje gång”. Varje amning, alltså. Och det stämmer så väl, tycker jag. Jag är så kär i dessa stunder och det är ju himla tur, eftersom jag har en B som inte verkar ha den minsta lilla tanken på att ens trappa ner lite på dessa stunder. Därför är jag smått nervös inför en grej i veckan, mer om det längre ner..

Poff var jag 29 år, blev firad till fullo och tog sedan lördag och lutade mig mot han jag älskar så, ni fick se synen på insta stories.

Vi tog fika med oss i ryggsäcken, fem gulliga barn (våra, plus två småvänner till ungarna) och slog oss ner längre ner på gården, vid ”Gläntan”. Ypperlig liten utflykt. Det stora i det lilla, ni vet..

Veckans sista dag. Mötte vi Storfamiljen för utehäng, korvgrillning, surr och kaffesörplande. Rikedom i sin ljuvaste form.

Det blev tårfyllda protester från S och J när vi skulle skiljas från Storfamiljen och bege oss hemåt…så Mormoster Storan sa ”låt dom stanna en stund, så skjutsar jag hem dom” (ni förstår lyckan och tacksamheten över att ha dessa människor i vårat liv!?) medan vi andra åkte hem. Jag tog då Lillebror med mig på en tur till snyggingarna på andra sidan ”storvägen”. Alpackor till grannar. Sånt älskar man ju!

Sen gick vi upp och inspekterade vad duktiga Snickarpappan påtade med.

Till kvällen var vi alla trötta och bläddrade i fotoalbum tills ögon gick i kors. Det var första oktoberveckan, det. Känner mig bortskämd på livet.

Nu är det måndag och..

Veckans planer:
  • Åka till norra staden för en hop ärenden tillsammans med familjen
  • Ta en långsam dag vid köksbordet, sortera ut bilder för framkallning och förbereda för ännu ett fotoalbum. Ungarna verkligen älskar att titta i dessa och det är en bra drivkraft för mig att fortsätta med det pysslet!
  • Springa och gå! – i lövprassel. Själagott så det förslår!
  • Inhandla i alla fall nåågra vårlökar.. uppdaterar er senare om vad jag som norris tycker är mest värt att peta ner.
  • Knåpa höstmysiga inlägg till er.
  • Ha Storan-Lillan-dag. Med tanken att Pappan tar över rodret här hemma över den dagen.. och det kommer han fixa galant.. men huur ska jag och B klara oss utan varandra, är frågan.. och det jag är nervös över, mao.
  • Trappan är vilken dag som helst färdig på snickeriet och jag och M behöver bestämma oss för vilken behandling den ska ha…
  • Lekdate med småvänner, mammor surrar, barnen leker.
  • Vårt blivande sovrum får gipsskivor under veckan och till helgen väntas spacklande, slipande och takmålande.
  • Storebror tänker börja Skridskoskola

Typ så. Vi börjar mjukt. Påtår. Några djupa andetag. Innan vi sätter oss i bilen och susar norrut mot Örnsköldsvik. Ett jobb för Drömgårdsliv ska filmas och samtidigt gör vi oss därefter en mysig familjetur,..

Hoppas att ni alla får en god start på veckan, så hörs vi snart igen!

Och återigen; Ni som önskar bli uppdaterade på facebook och se direkt när Drömgårdsliv har ett nytt inlägg att läsa. Ni, kan klicka HÄR för att gå in och gilla den nya sidan som tillhör Drömgårdsliv.



Emmeli

Måndagshälsningen!

Det är måndag och Septembers allra sista dag för det här året!

Nu bara sprakar det ute i naturen och senaste dagarna har vi omringats av höstens eldiga färger i skog och mark. Innan vi kikar på veckans planer, tar vi en titt på veckan som gick! Den fyllde vi med…

…Den Allra Första Riktiga Frosten.

Andäktigt vackert och lite vemodigt, på samma gång. Bitterljuvt, mao.

Vi arbetade ute på gården hela familjen. Med hopp om en jämnare, mindre stup-risk:ig gräsmatta till nästa sommar!

En dag var jag och minstingarna på tur, en typisk det här hittar vi på medan Storebroren är och leker med sina vänner på förskolan- grej. En tur med vagnen. Vi gick till biblioteket och lånade böcker, vandrade långrunda därefter och plockade lingon- och blåbärsris till pyssel. Poff har små timmarna gått och vi hämtar hem älskad S.

En sån där runda, så skönt uttröttande..

Bland Pippi Långstrump-böcker och skogfynd slumrade dom gott, minstingarna. Och jag fick en sån här stund..

En Guldstund för en småttingmor. Läsandes den bok som jag lånat från bibblan. För jo. Som jag drömmer om hästar här på vår gård. Och drömma är alltid rätt, tänker jag.

Fler frostiga morgnar. Sommarkläder rensades ut från garderoberna och höst- och vintervarmt fick flytta in. Det är många små bestyr inför byte från sommar- till vintertid, visst?

En dag packade vi melliset med oss och njöt av alldeles ljuvligt, varmt (!) septemberväder. Lekte i lekparken med små vänner och lommade hem lagom till att pappan rullade in på gården efter jobbet.

Och där, blev det fredag och Storebrorens tur att följa med farmor på fredagsbad och påhälsning hos Gammelfarfar därefter. Ett mycket uppskattat hittepå. Till kvällen samlades vi här hos oss och firade fredag tillsammans med Farmor och Farfar.

Lördag. Och jag brände av en mobilbild på Fransson som satt och njöt i solen. Väldigt härlig syn. …tääänk er häst där i syn också!!

Medan mannen renoverade på övervåningen, spenderade jag lördagstimmar med en hop småälsklingar. Mina barn och barnens små kusiner. Vi hade så hutlöst trevligt! ..det var fullt pådrag med lek i prick hela hemmet och samtidigt kalasbakade vi också. Kära nån alltså, barn är bland det häftigaste jag vet!

Det var precis lika sjåigt som ni anar att ha fem små minibagare till hjälp i köpet. Men också lika härligt som sjåigt, ni anar lyckan över alla olika bunkar som smaskades ur efteråt. Vi bakade bland annat den godaste morotkakan vi någonsin smakat..

Och ja, vi somnade väldigt gott till kvällen sedan efter en dag med full fart!

Veckans sista dag fyllde vi med nybakt bröd till frullen, följt av lite söndagsjobb. Bertilen hjälpte mamma att slå ett slag för den HÄR kampanjen som jag tycker ni ska utnyttja. Så himmelens härliga produkter. Och det säger hon som knappt ids (ni får googla) sånt med krämer hittan och dittan, men Dermosils produkter har blivit mina favoriter.

Minimannen ”jobbade” med sin Farfar i kyrkan. Jag drog iväg med Juniflickan och tittade på storkusinens fotbollsmatch. Lillebroren långsov medan M fortsatte vara renoverings-idog på övervåningen. Och så samlades vi för söndagsfika, med Mormor och Morfar kring köksbordet. Puss på det, sa Bertilen! Som är så otroligt kär i sin Mormor.

Till kvällen gick vi långtur och nattade barnen i vagnen och det kändes som att det var finalen av allt Sommarnattande nu. Det börjar bli hiskeligt mörkt nu om kvällarna, tycker jag!

Den sista Septemberveckan stoppas varmt om i Hjärteasken.

Och nu då, ny vecka!

Veckans planer:

Snart, snart oktober och därmed Födelsedagsveckan, för mamman som visst tänker fylla år (en ynnest).

Jourvecka för Brandismannen, så jag håller tummarna för att han kan komma på mitt kalas (hehe).

Förutom att ta hand om små älsklingar blir det troligt;

Kalasfix.

Femårskontroll för Storebror. Plus vaccinering. Hu.

Träna! Efter en vecka av ”bara” prommisar, så längtar jag efter spring och mjölksyra. Förkylningen har fått läka ut och jag känner mig så gaaaammal och klok som en bok, som vilat från högre puls.. det skulle inte Emmeli 23 år gjort.

Juni har en Mormor-date inbokad.

Gå på loppis och skåp-leta.. jag söker febrilt efter ett linneskåp förstår ni

Här inne tänker jag bland annat bjuda er på:

Middagstips

Höstigt pyssel för dom små

Visa hur jag ordnat Veranda i Höstskrud

Tapetfunderingar. Har en lunta med tapetprover. Och ni ska få fundera med mig. Jag menar oss..!

Som alltid, -Livet styr!

Och just det! -Ni som önskar bli uppdaterade på facebook och se direkt när Drömgårdsliv har ett nytt inlägg att läsa. Ni, kan klicka HÄR för att gå in och gilla den nya sidan som tillhör Drömgårdsliv, den gamla ”lillafrunsdagbok”-sidan kommer att sluta uppdateras från och med nu. Så vill ni hänga med mig vidare, så klickar ni alltså HÄR.

Må så gott ni bara kan, ta hand om er så hörs vi snart igen!


Emmeli