Junis fina kofta!
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Där sitter hon. Min flicka.
Och är så ljuvlig att hjärtat gör ont. Finaste Farmorstickade kofta har hon på sig också, medan hon bygger pussel, efter pussel. Skrållan, som kallar sig själv undantagslöst för ”Lillan”. Pratar på in- och utandning. Säger ”tackar tackar!” med storflin när man serverar henne något. Uttrycker ”hääälit!” när det är stunder hon tycker precis så om. Och är så buslycklig att det inte är klokt.
Älskade Juni. 2 magiska år.
Jag frågade Svärmor om fantastiska koftan, så nu ska ni få all info ni kan tänkas behöva. För soom ni är många som frågat! Så roligt. Jag skickar vidare berömmet till stickeproffset!
Svärmor skriver;
”Mönstret är från Drops Design, modell nr z-031-bn – bara att ladda hem och skriva ut.
Garnet heter Drops Baby Merino och är 100% ull – hör och häpna! Det skulle man ALDRIG gissa när man känner på det. Tvättas trots det i 40 gr i maskin. Kulör nr 43. Stickor nr 3″
Ni hittar mönstret HÄR
Garnet hittar ni inne på Drops hemsida också, om man letar lite.. men jag fann samma färg, HÄR också. Lite billigare till och med.
Ha en god veckostart alla ni! Glöm inte hänga med mig på instagram (@lillafrunsdagbok) där jag är flitig både i flödet och med att posta små händelser från dagen.
Lillafrun
Det kan aldrig bli fel!
En söndagsutflykt tillsammans med småttingarna och mina två älskade stamceller. En somrig septemberdag. När solen sken och luften var varm. Det, kan liksom aldrig bli fel.
Jag har haft en så mysig helg med barnen. Vi har hittat på små äventyr som blir sådär stora, för dom. Och för mig. Deras lycka är det bästa jag vet.
På kuppen har den där brandisjourande (som alltså inte kunnat lämna byn) hunnit mycket här hemma på gården. Win-win, alltihop! Vi firade med lite finare söndagmiddag när vi möttes efter utflykten idag. Så vacker dag från början till slut.
Nu tar vi ”tidig” kväll. Möts i finsoffan och myser med Minsting.
Hoppas er helg varit fin. <3
Lillafrun
En smått historisk första septemberdag!
Och så var det september.
En så himla älskvärd månad. Särskilt efter denna sommar, när vi verkligen haft Drömsommar och vissa stunder till och med lääängtat efter lite hög och sval luft men valt att njuta där och då, för att man ju veet att det där svala kommer så småningom. Och nu är den här… den höga, klara luften. Som är så fantastiskt god att andas.
Septemberlördag, då.
Tillsammansfrukost, pusselbyggande och kaffesörplande. 
Sen tog jag mina tre darlingar, vinkade Snickarpappan hejdå, och så drog vi ner ”och gjorde byn”. Jojo. Så fräsigt så. 
Mötte upp barnens Faster, Farbror och gullekusinerna. Hade lekparkshäng, knatade iväg och köpte med oss lunch för att återvända till lekparken igen… susade iväg för glassköp.. för att återvända till lekparken igen. 
Kusinkärlek så fin!
Det var myycket nöjda barn jag kom hem med till Drömgården efter x antal timmar på vift.
Då kom Mormor och Morfar och hälsade på och vi slog oss ner ute på verandan för ett slag i det ljuvliga vädret. Mysig stund!
Juni, som dukat upp ”mat” utanför sitt Lilla Vackerhemma. Dåndimpengulligt alltsammans!
…
Lergrytan stod i ugnen och jobbade på med vår middag, fylld av hel kyckling, potatis, kolrot och lök. Då dök en kär, kär vän till Sixten upp och hans rara familj. Massa surr mellan alla päron medan barnen virvlade runt en stund på gården som små tokar. Så lyckliga!
Och titta där; dom allra, allra sista fönstren på väg på plats.
En smått historisk dag. Jag vill nästan gråta. Mannen håller sig till det där lite mer coola. Men båda, är vi väldigt stolta, nöjda och tycker alltsammans blir så vackert. Till sist, är vi kräkless på fönsterbyten och brädfodring. Och längtar som tokar efter att få börja inomhus. ”Så nära som det är nu, så nära har det aldrig varit!”… ord vi sagt några gånger senaste tiden.
Efter den där så himla goda middagen (älskar såsen som man gör av skyn i lergrytan!!) susade jag iväg med tre trötta barn.. ut på kvällstur med Rymdskeppet, och duktiga, idoga pappan fortsatte. Barnen somnade på en grisblink och jag njöt av vårt vackra höga kusten, en så magiskt vacker kväll.
Det känns fint att ha september här.
Lillafrun
Ryslig Trebarnschock!
Å.
Så glad för fredag. Så glad för känslan just denna fredag.
Veckan har varit så himla bra. Jamen faktiskt rakt igenom. Så långt ifrån förra veckan. Där vi kastades in i Verkligheten efter ett Oceanlångt Tillsammans-Sommarlov i Bäbisbubbla. Dessutom en mamma låg på energi. Som en chock alltsammans.
Kände i mitt innersta att ”hur ska jag klara det här? ..försökte prata till mig, tröstande; ”Lugn Emmeli. Du kommer lära dig. Utveckla bläckfiskarmar, hitta små knep för att lösa knipor. Lite tid bara, så får du nog snurr på det här. Du kommer känna dig klubbad ibland. Dom är TRE nu liksom. Ljuvliga. Men du ger dom precis all din energi. Men lugn. Det kommer kännas lättare, snart”.
När jag svarade på frågan ”skillnad från 2 till 3 barn?”, när B var tre veckor gammal.. då svarade jag ju utifrån livet då. Typ att det var softare att då inte längre vara höggravid, och istället kunna ta hand om alla utanför min kropp. Men mer än så kunde jag ju inte säga.. för vi har ju haft låååångledigt tillsammans, kunnat hjälpas åt, ta dagen som den kommer och det Sommarlivet… är ju inte ”det vanliga livet”… . Det är ju istället det Älskade Vardagslivet, som ju satte igång förra veckan… från 0 till 100.
Jag vet inte varför, för jag har ju trullat på med lilla trion hela sommaren.. men förra veckan.. det var verkligen som en typ av Ryslig Trebarnschock. En det-här-går-inte-känsla jag ej tidigare mött. Kände mig alldeles olycklig.
Men den här veckan då? Tvärtom.
Känner mig rikast på jorden och så lycklig i Mammahjärtat. För det första; Alla har mått bra och varit friska (högvinsten!!). Vi har haft det så gott tillsammans här hemma.
Vi har haft trevliga morgnar tillsammans och kommit oss smidigt iväg till Förskolan. Amningarna har klaffat sådär überbra med tider att passa. Dom där två som blivit riktigt skickliga på att syskonbråka, har inte alls pysslat så mycket med sånt. Allt det där, drömmigt för ett päron. 
Bertil ljuuvlig. Helt och hållet. Äter, är lite vaken, tittar storögt på det roligaste han vet (syskonen), firar av leenden i massor och somnar kort därefter.
Jag har njutit sensommarblommor, små motionsstunder och haft oceaner med tålamod. Älskar den känslan.
Vi har spelat spel. Byggt halsband i kvällssolen. Lekt i lekstugan. Plockat äpplen. Bakat bröd tillsammans… och ätit till mellis ute på trappan..
Inskolningen har fortsatt också, ju..
Juni premiärade i tisdags med att vara utan mamman en hel timme på Förskolan,
..
..för att sedan dag två och tre vara drygt två (!) timmar tillsammans med Storebror.
Såå nöjda, glada, stolta barn! 4-åringen mår bra av kompislek och känner sig trygg med att ha med sin Lillasyster där…lilla 2-åringen, som nej inte BEHÖVER förskola på samma sätt, men som fullkomligt ÄLSKAR att hon äntligen fååår följa med in på det där fräsiga stället och liksom verkar trivas hur bra som helst än så länge.
Så, just nu är det en win-win-situation. Ett par timmar och sedan har jag hämtat hem, två dagar i rad. Juniflickan är färdiginskolad beslöt vi efter igår och har idag haft ledigfredag. Jag förstår inte själv hur smärtfritt det har gått. Bara jag som haft ont i hjärtat. Men J, har varit precis sådär cool som hon är, rakt igenom. Ett tveklöst ”Hejdå mamma!” vid första lilla lämningen, liksom.
Smådippar kan säkert komma, absolut. Det vet vi. Men ja, nu är det bara en möjlig upptrappning av tiden storasyskonen ska vara där… tänker att två timmar är lite vääl lite, om jag ändå jobbat för att få dit dom till den där tiden… så något lagom kommer vi nog på så alla (barn..och mamma!) är nöjda.
Inte en gång har jag känt som förra veckan (smärre jag-kommer-inte-klara-det-här-panik-känsla).. och det, gör mig så lycklig! Varken med ett eller två barn har jag fått sån ”chock”.. men tjohej, lilla tripp-trapp-trull-skaran kräver sin Bläckfiskmamma i många lägen, men jädrans vilket dreamteam vi redan är!
Ryslig Trebarnschock, alltså. Skönt att ha den avklarad! 
Nu sover barnen efter fredagsmys. Vi har sett Hitta Doris tillsammans, härjat och ätit glass. Så himla mysigt. Nu ska här njutas kvällslugn. Färska blommor är inplockade och det doftar såpa i helgstädade hemmet. Det är den sista augustidagen… och lite vemodigt är det ju.. vilken sommar det har varit…
Önskar er goda helgdagar, fina ni!
Lillafrun
Äppeltider!
(Inlägget innehåller en reklamlänk)
Äppeltider!
Och vilket äppelår det är. Så konstigt det har känts att inte ha varit ute i skogen och plockat hallon och blåbär, i vanlig ordning. Men äpplen, det finns det i massor. Goda är dom också. Från det där stora, stora äppelträdet. Som är hur gammalt som helst. Ett Sävstaholm.
Förutom att kunna lyxa och plocka sig ett äpple till fruktstunden. Tycker vi ju om att göra äppelmos. Äta, framförallt. Äppelkaka och äppelpaj är ju gudomligt också. Ska nog prova göra efter något nytt oprovat recept, i helgen kanske.
Tills jag har något nytt att dela med mig av får ni ett par favvisrecept här nedan;
Den Godaste Äppelkakan!
Min absoluta favorit. Med mandelmassa i. Och massa goda nötter. Förstås den hemgjorda vaniljvispen till(som är hur enkel som helst att göra och vansinnigt god!). Recepten hittar ni HÄR.
Storans Äppelpaj!
Jag är så himla svag för varma efterrätter till gräddig vaniljglass. Den här pajen gillar jag. Massor. Inte brist på smör har den heller, vilket jag också älskar. Men man kan nog minsta lite på den mängden om man har lust med det. Receptet på denna knäckiga äppelpaj finns HÄR.
Något så enkelt och så gott, är ju också att göra äppelringar, äppeltärningar, äppelchips.. ja, vilket format du nu önskar. HÄR finns beskrivning av det.
Igår torkade vi en plåt och gjorde Äppelchips, jag och barnen. Det är ju så himla mysigt och enkelt bara. Och så blir dom sådär lagom sega och goda.
Istället för att använda ugnen, som vi gjorde, kan man förstås använda sig av en sån där fiffig frukt- och svamptork. Fann en till kampanjpris hos Ellos. Hur bra som helst. Ni hittar torken HÄR!
Nu är det torsdagkväll.
Skrållan sover sedan flera timmar.. trots hammarslagen från Snickarmannen, väggen bredvid henne. Trött tjej, mao. S är Storebrorsvaken och gosar med sin Lillebror. Den där Minimannen, alltså. Han som just uttryckte sig att Sallekatten är ”så söt sin blick” samt att ”Bertil är vårt liv, mamma”.. så himmelens kär i sin Lillebror. Och jag är så himmelens kär i dom. Alla tre skatterna.
Ok. Snart, snart krypa ner i den där renbäddade Storsängen. Längtar omåttligt.
Hoppas att ni har haft en god torsdag!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
