Att ha Jullovets sista dag.
Tar lång sovmorgon. Morgonpysslar. Och diggar musik.
Klär på oss varma kläder, vissa börjar tidigare än dom två andra och väljer favoriter som tillhör hennes favorit.
Det blev aldrig ljust idag, men stjärtlappsåkande och friskluft satt gott i alla fall. Och ser ni! Äppelträdet står kvar och stormen verkar ha dragit sin kos.
…
För idag är det Jullovets sista dag.
Känner stor tacksamhet över att kunna se fram emot ännu en vår som HemmaMamma med mina små. Storebror pyser väl i väg på Förskolan ibland för att leka med småvännerna, men allra mest är han ju hemma.
Imorn tar alltså vardagen vid så mycket den kan och det känns himla fint, det också. Skönt med rutiner och sånt. Vi har njutit allihopa av långa sovmorgnar hela jullovet. Men nu börjar jag till och med känna mig mätt på det och längtar efter att känna oss pigga när vi brukar. Och trötta, likaså. Och för var dag vi tar, älskar jag att tänka att det är ännu ett steg närmare ljusare dagar och vårvinter.
Det har varit ett himla härligt lov också.
Vi tänker tillbaka. På massa julestök, pyssel och mys. Kristyränglar och pepparkaksbak. Den där Tillsammanstiden. Alla familjesammankomster. Sparkåkande efter lillvägen. Långpromenader och springturer längs oplogade älskade gammvägar. Biotittande med popcorn i massor. En dag av äventyr för Liten, på stora badet med sina Gudpäron. Kusinmys. Snölek. Alla ljuuuvliga sovmorgnar. Mörkret som gjort en förlamande trötta och inbjudit till vila. Som att läsa sagor bland vintertäckena mitt i dagen. Och äta långfrukost tills det nästan är lunchdags. Krama Vackerpappa precis när man vill. Och somna alla fyra tillsammans om kvällarna, i en enda jullovstrasslig hög.
Tack Jullovet för den här gången och Välkommen Vardag!
Lillafrun
Norgestickat och Norrlandsvinter!
Älskar att klä barnen i hemstickat. Finaste sortens tröjor. Dom där två, stickade av NorgeMorfars älskade A. Hon som känns som lite av en blandning mellan Farmor och Mormor till mig och som jag tycker om så himla, himla mycket.
Idag har vi klätt oss varmt, alltså. Och haft timmar ute i vinterkylan. Grillat lunch, förberett gården för storm. Varit nere på byn och handlat mat och till eftermiddagen kom Mormor och Morfar förbi. Så fint. Dagens motion fick jag och mannen när vi klättrade uppför stegen, över balkongräcket och sedan skottade bort den hiskeliga mängd snö som fallit från taket och ner dit. Svettig och trött i kropp, konstaterandes att dagens träningspass var väldigt friskt där uppe på höjden med vinden som börjat ta i. Då, lämnade jag mannen som fick fortsätta och gick istället in för att laga söndagmiddag. Lillan sov och Storebror var hos Farmor på symaskinskurs.
Nu är det kväll och stormen verkar vara här nu. Måtte, måtte alla träd på gården stå kvar imorn när ljuset återvänder. Är så rädd om vårt gamla, gamla äppelträd.
Norgestickat och Norrlandsvinter. Något vi njutit av idag. Typiskt att helgen är över alldeles snart. Men fin (avkopplande och skön) så den förslog. Det, har den varit!
Hoppas ni haft det gott, ni med. <3
Lillafrun
Lördagsbestyr!
Vad skönt med Lördag.
Efter frukost tog pojkarna tag i insamlingsstök och städade samtidigt bland allt pyssel. M mumlade något om att det fanns ohyggligt mycket pyssel av olika slag. Och två av oss tittade glatt på varandra och konstaterade att vi var väldigt nöjda över det.
Mamma och Juniflicka har varit på långrunda. Stannat på mitten och pratat långt samtal med älskad. Lillan sov och mamman huttrade lite av att svettig stå stilla.. men blev liksom ändå varm i hjärtat av samtalet.
Över gården är det massor av Rådjursspår. Trots att dom kanske pajar våra äppelträd (vilket jag skulle bli helt skogstokig utav) så tycker jag ändå att det är så mysigt att bo som vi gör. Titta ut genom köksfönstret om morgonen och där står tre nöjda rådjur och äter ur fågelbordet. Livet på landet är det bästa jag kan tänka mig. 
Till eftermiddagsfika stod en favokaka beredd som jag snodde ihop i ett nafs någon timme innan. Den behöver en stund med kalla grader för att bli som godast. Raw choklad- och kokoskaka. Så himla god. Särskilt till en kopp kaffe, tycker jag. Receptet finns HÄR!
Medan Storebror varit iväg med en Bundis i hans liv och ”jobbat”… charmat tanter och ringt i kyrkklockorna och sånt. Så har Skrållan röjt här hemma med sin mamma. Jag älskar att vara tillsammans med båda barnen, men det är också himla mysigt med någon stund då och då. Med bara en utav småttingarna. Som igår när Juni somnat toktidigt och vi hade mamma-Sixten-tid… gjorde varma mackor som vi åt inne i Salen. Sörplade crush och skålade för livet. Små stunder som värmer ett Mammahjärta så.
Nu väntar kvällen här. Trettondagen och allt.
Lördagsbestyr i mitt hjärta.
Ha en god lördagkväll alla ni!
Lillafrun
Jullovspåhitt och sånt.
Jo, ni må tro det var drömmiga timmar för en Liten igår.
Livets Första Bio.
Som han längtat (och undrat, vad egentligen bio är?).
Pappan ville inte missa den stunden, så efter att han jobbat klart, vi här hemma röjt och motionerat och gjort oss i ordning. Då drog vi mot staden. Mötte kusiner och Mormoster, köpte popcorn, baconchips och karameller och bänkade oss i salongen. 
Så spännande!
Jag och M var helt beredda på att måsta gå ut efter en liten stund, med tanke på att vi hade en 1,5-åring med oss. 
Men nähä då, hon satt koncentrerad första timmen, åt popcorn, chips och satt armkrok med mamman. Resterande tid… typ 45 minuter till, satt hon och skrattade åt oss, gänget, som gapflabbade. Och så roade hon sig med att mata mamman med ett och ett popcorn. Samt toppa hela alltet med att hälla ut stora bägaren, över mamman.
Ja, det var fest i luften och alla var så glada över stunden. Tjuren Ferdinand, rekommenderas! Var lite orolig att den skulle vara för svår för S, men det gick finfint.
Det där gör vi gärna om, sa vi!
När vi kom hem gick ögonen i kors på oss alla och vi hann mest få i oss middag och bädda in nya sängkläder i tomma Storsängen. Och sen somnade vi visst i en trasslig nattvarm hög, allihopa.
Vaknade i morse. Till Trettondag. Och alla hemma. En stund i alla fall. Så pass att vi hann med sovmorgon och långfrukost. Därefter pussade vi pappan hejdå när han åkte norrut på uppdrag. Min älskade allkonstnär och trygghet i livet.
Jag och barnen har haft fredag. Jag har svårt att tänka att jag tränade tabata igår eftermiddag, för idag låter jag som en jagvetintevad. Dunderförkyld. Vi har roat oss med att leka ute i snön och mysa inne i värmen.
Just nu sitter jag och pustar en stund medan barnen donar med sitt. Golven skurades precis klart och vinterkalla mattor har lagts på. Julen är ännu kvar och jag mår gott mitt i allt det extra ombonande. Kanske slår vi till med pannkakasmiddag jag och mina två stjärnor.. bara inte grädden är sur… Vispad grädde bara måste man ju ha till pannkisar. Det är sen skitgammalt.
Allt gott till er!
Lillafrun
Januaridagar. Och något jag önskar ska finnas, livet ut.
Det är alldeles i början av Januari.
Ganska grått vinterväder. Fortfarande väldigt många mörka timmar varje dygn. En pojke får åka iväg med sina Gudpäron för en dag han med garanti, sparat i sin lilla hjärteask och nu pratar så varmt om. Den dagen var mamman och lilla flickan hemma, bara dom. En fin dag. Mamman tränade, medan lillungen degade med lera vid köksbordet. Vi pysslade vid pysselbänken och någon var alldeles lyrisk, över att få sitta på den där röda, höga pallen. Vi gick långpromenad och Lillan sov, i timtals. Mamman hann fundera. På livet och allt och lite till. Till kvällen kröp vi nybadade ner bland vintervarma täcken för många timmar av sömn.
Det är plötsligt isgata. Både ute och inne i hjärtat. Min treåring vet inte till sig, hur han ska ordna upp. Att hans mamma plötsligt ser så ledsen ut. Mamman vill ej heller berätta rakt ut för honom vad det är, bara att Mamma är ledsen, det är ingen fara. En vuxengrej, bara. Att vara ledsen och känna sig besviken… det tillhör livet. Det med. 
Så fortsätter dagen och mamman försöker hålla ihop. Den mjuka januarisolen lockar oss ut. Storebror drar Lillasyster på räserkälke. Vi leker med kusinerna som är på väg söderut igen, vilken dag som helst.
Idag vaknar vi. Till ännu en ny januaridag. Jag och dom två små, sov-varma, människorna. Dom som är så förbenat glada att se varandra när dom vaknar. Som om dom varit ifrån varandra i tid och evighet. Fastän dom ju lyckobusade det sista dom gjorde innan dom somnade. Sådär så att föräldrarna på ett sätt, gäspande, tänkte men soov nu julebusiga barnen!! fast dom kunde förstås ändå inte låta bli att le åt dom och bara älska stunden.
Dom sitter bredvid varandra och äter frukost. Ägg och tunnbrödmackor, fil och äppeljuice. Nora Jones spisas och ljusen brinner. Någon har precis fått reda på att det är överraskningsdag idag.. där eftermiddagen kommer innehålla något en liten pojke drömt om länge. Han skyndar sig att klä på sig. För att göra sig redo, liksom. Lillan står med filfläckar på plyschkläderna och levererar strumpa efter strumpa till Storebror.
Hon väntar. På att han ska ta hennes hand och dom ska börja dagen tillsammans, i vanlig ordning. Så till sist är Han färdigpåklädd, alldeles lycklig, nöjd och stolt. Och Hon, lyser hon också.
Och Syskonkärleken. Gör mamman, som skådar alltsammans, till en blöt fläck. Ingen har svaret, hur deras liv kommer att se ut i en framtid. Jag ber, från djupet av mitt Mammahjärta, att den förevigt. Förevigt. Ska fortsätta lysa.
Syskonkärleken.
Ta hand om er vänner!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
