13, storm och mini-Tretorn.

Röda rubber boots för en Miniman. 

Onsdag, 8 april!

 Det stormar utanför. Liten har sin månadsdag och blir idag 13 månader. Inte klokt, alltså. Vi har sovit som stockar i natt, efter att ha bastat det sista vi gjorde innan vi gick och la oss. (Ja, inte Liten alltså. Sovit som en stock har han dock gjort ändå). Man sover så ohyggligt skönt efter att ha blivit sådär inifrån-och-ut-varm och avslappnad i hela kroppen. Så idag vaknade jag med toffsen på sned och undrade nästan vart jag var. Men jag är ju här. Skönt.

Nu ska vi klä på oss och gå ut på hurtpromenad med vagnen, jag och mannen. Han jag helst inte vill släppa taget om just nu. Något jag har förträngt närmar sig… att han om ett litet tag drar iväg på låångt uppdrag, låångt hemifrån. Häftigt på alla vis. Jag är så glad för hans skull och stolt över honom. Men, jag kommer att sakna ihjäl mig, typ. Det är bra att längta efter varandra, jag vet. Men det är jobbigt också. Särskilt när man är en otålig typ som jag..

För att tänka på något roligare; Liten har fått nya böckar, som ni ser. Ett par röda, mini-Tretorn. Så vansinnigt söta, visst?

Det blir nog en tur med dom idag också. Dom kräver sin lilla övning innan traska-runt-snitsen är där…

Minimannen ute på tur.

Lillafrun.