Kommer aldrig någonsin att tröttna på den.

Köksfönstervyn.


Den tog mig med storm, från allra första stund.
Den gjorde det klart som korvspad.

Att denna gård, skulle vi kalla Drömgården. Och inget annat.

Denna vy, ger lycka och varm mage. Varje dag.

Nu har dimman svept in för natten. Himlen färgas aprikos och daggen lägger sig. Nu tar vi kvällen.

Så evinnerligt glad att den där starka kvinnan för många, många år sedan var fast bestämd om att lagården skulle stå där den nu står och inte ett dyft längre åt höger.. hon skulle minsann se kyrkan från köksfönstret. Och jag håller med henne, den är kronan på hela alltet.

Ja. Denna Köksfönstervy…

-Kommer aldrig någonsin att tröttna på den.




Emmeli

Måndagshälsningen!

Först och främst! – WOW! Tack för all er enorma kärlek och respons efter gårdagens inlägg. Ni är ju bäst!

Och nu? – Måndagshälsningen!
Tillbakablick på veckan som gick, innan denna veckans önskeplaner!

Vi började veckan med att leka med gullvännerna. Och småstora pojkarna var inte klara med varandra efter en hop lektimmar, så då fortsatte deras lekdate här på drömgården. Så fint!

Tisdagen var kall, och viskade om så mycket höst att det inte var klokt. Jag och barnen gick ut till vinbärsbuskarna.. plockade någon liter men konstaterade att värme och sol behövdes innan vinbären var mogna och saftiga nog.

Vi dejtade med kusinerna och Faster och Farbror i Lekparken, jag och barnen. Fullt ös.. och lilla Bus-B var i sitt esse!

Värmen kom smygandes.. och vi åt sommarmat!

Det blev torsdag och Mormor och Morfar kom på besök. Jag och M hade hjälpts åt att klippa den oooerhört förväxta gräsmattan kvällen innan och PappaMorfar kom med trimmern och befriade oss från en villhöver-grej och tusan så tjusig gården blev.

Medan gården trimmades och småbarnen var med Mormor så passade jag på att få mig en springtur, väldans lyxigt mitt i mannens jourvecka där jag ju absolut inte kan ta mig ut på tur själv.

Det blev fredag och jag plockade blommor till älskade människor.

Vi firade helg. Sommmmmar! Och att den skäggige checkat ut från kontoret för ännu en skvätt hel-hemma-tid. Lycka!

Lördagen var så oooerhört varm. Vi jobbade hemma på gården i stekhettan till en början, hela familjen. Mockade och mockade. Sen vinkade jag och barnen hejdå till Brandispappan som skulle hjälpa sin far med en grej, och själva åkte vi istället till lilla sjön. Hujedamig så skönt det var!

På toppen av allt. Världens. Bästa. Söndag. Tillsammans med älskade vännerna som vi inte träffat på föör länge och som nu var så efterlängtade att vi hoppade när dom klev innan för dörren, pratade livet/lekte/skrattade/åt konstant under tiden vi hade tillsammans… och grät (läs: högkänslige E grät) en skvätt när vi skiljdes åt. Så fint alltihopa. Päron som varit vänner sedan länge och som nu har småungar som är så bra kompisar. Och psst! Jag tog det HÄR muffinsreceptet och provade med hallon och vit choklad… det var INTE äckligt. Prova du med vetja!

Tack Livet. Vilken vecka du bjöd.

Den här Augustiveckans önskeplaner!

-Njuuuta av att vi har ett nytt pärlband av tillsammansdagar framför oss. Bästa som finns!

-Träffa små och stora vänner!

-Sjåa inför tidningsreportage strax innan helgen! … åhåå.. tittar runt på vårt sommarloviga, renoveringsröriga hem…men jag tänker mig att ni skiiiter i flugskiten på fönstren och håller fokus på vackra blommor och sånt istället.. eller hur? Tänkte väl det.

Mamman ska småjobba på stunder som ges. Maila, knyta ihop nya samarbeten, pappersfixa osv.. -Sända er hälsningar! – Bland annat, så har ni önskat receptet på lövbiffpastan jag svängde ihop som ni såg på stories.

Omfamna varje augustimorgon som den dyrbaraste av gåvor. Precis som sig bör.

Medan Bertilen kramar sin pappa, skickar jag er en virtuell kram. Ta hand om er, så hörs vi snart igen! Önskar er alla en god, god augustivecka!

Emmeli

Vi firar 5 år med Drömgård! -Men, hur vi hamnade här i ”Drömgårdslivet”?

Det är så roligt, att ni är intresserade, undrar och vill veta. En engagerad följarskara, det har jag sannerligen. Tack för er! Det här vore inte hälften så roligt utan er!

Så hur hamnade vi här, undrar ni. Här, på den här gården av alla ställen på jorden? och hur blev det såhär? ”Drömgårdslivet”, liksom?

Många av er vet. Men många är ni, som trillat in efter vägen..

Det var såhär..

Den skäggige och jag, bodde i Piteå under 5 år. Våra studieår. I söta Lyan, som vi gjorde sådär dockskåpsputtinuttig och shabby chic-söt. I ”norrnorr” pluggade vi på Piteå Musikhögskola, del av Luleå tekniska universitet. M grottade ner sig i ljudteknik och drog hem en stolt Fil kand inom det och började direkt jobba med sitt nystartade företag efter tre års studier. Jag, studerade till Musiklärare, en femårig utbildning. När jag hade 1,5 år kvar av utbildningen, läggs en smågalen växel in och jag får möjlighet att läsa på dubbelfart under några månader..

… samtidigt bär jag vårt första lilla tickande småttinghjärta inom mig. Bakade bullar på flera vis. Det var ohyggligt pirrigt alltsammans, men kändes så rätt. Jag och M var förstås überöverens och båda skrev under på orden ”nä, varför vänta? livet är nu. nu kör vi!”

Vårvintern 2014, då började livet, på riktigt.

Liten föds, jag pausar inte studierna men ”väntar in” övriga klassen och livet levs på fluffiga moln som ”Litenledig” där hemma i Lyan i norrnorr. S var ljuvlig och det var så UNDERBART att bli Mamma och Pappa. Sommaren 2014 närmade sig och vi ville åka ”hemhem”. Till vår hembygd, … men ingen av oss var pepp på att knösa in ”Lilla familjen” i något utav barndomshemmen. ”Men! Jag har idé! Jag frågar Tant E om ni kan få hyra hennes hus, det står ju tomt!”, säger Svärmor. Lyckligtvis, fick vi ett ”ja det går bra! klipp gräset som hyra så är vi nöjda.” Åhåhå, sån lycka! .. till sommaren flyttar vi in i vårt ”Sommarhemma!”.. nära till både M´s och mina föräldrar, Storan och hemmahemma-vännerna… mitt i dånande vackra Höga kusten!

.. från första stund jag klev in i det där huset, slog hjärtat på ett sätt man in skojjar bort. Huset, ja hela gården, andades ett lugn och snäll själ.. som man inte heller skojjar bort. Vi trivdes där, bland knarriga golven, grilliga tapeterna och fräsiga kökskaklet. Det gällde att hålla i sig i trappan på vägen in, för den gungade likt ett skepp på dom sju haven. Vi gjorde oss hemmastadda och trivdes. För bra.

Sommarmånaderna var ljuvliga, helt och hållet. Som nya föräldrar med en skitnöjd lillunge, få leva gårdsliv som päronen bara kunnat drömma om. Så tacksamt!!

Vi var båda mätta på lägenhetslivet och fantiserade den där julidagen 2014 om ”hur vill vi bo och leva, egentligen, nu när studierna snart är över för oss båda?”…

På en lagom stor gård. Men chans till fri lek för småungar och chans till djur där i ladugården och ute på marken kring gården. Nära familjerna… men du M..? Är det inte HÄR vi ska bo, då?…

-Nej, det var det inte. Tankarna puttades bort. ”Vi kan inte bo här om jag ska försöka få jobb där i norra staden, mitt emellan Piteå och Höga kusten…

Nä, just det.. säger jag. Smådeppig. Eller jag menar; världsdeppig.

Men alltså, nej.. hon där på bilden kunde inte tänka sig att släppa detta ställe, bara sådär. Vi började fundera…och möjligt är, att jag råkade lägga huvudet på sned och säga, ”men vi kan väl prooova?”

varpå lugnet och sansen i vårt äktenskap undrade…. ”ett helt hemman? .. hur ska vi ha råd med det? två 24-åringar… där den ena kämpar med nystartat företag och den andre inte ens tagit sin lärarexamen…?”.

Puh.

Hur det var, så tar sommaren tyvärr slut och vi beger oss till Piteå igen.

Vi lever småbarnsfamiljeliv och studentliv i en salig blandning..

M jobbar. Allt han bara kan… och lite till. Och jag och Liten-bäbisen hoppar på plugget igen… kommer aldrig någonsin glömma studietiden, allra minst den sista delen, där jag med lillungen på höften tarvade mig igenom sista bitarna, med ex-arbete osv, tillsammans med världens bästa man och klass som stöd. Det gick bra, hela pusslet. Men det var tufft, också!

Studieåret 2014/15, led mot sitt slut och vi kunde knappt tro det, att vi var i mål! Liten och mannens flugor och mammans examensklänning låg beredda för en festlig och känslosam dag..

Frysryser av denna syn.

Vi var så lyckliga. Men också så sorgsna i hjärtat. Ett så oerhört sammansvetsat gäng, där vi levt i kollektiv i princip, en stor hop. Ränt mellan smålägenheterna dagarna i ända. Haft sittningar hos oss jag vet inte hur många, för att vi älskade att bjuda hem redan då. Älskade att få fylla hemmet med liv. Bara en trappa upp, bodde Familjen H, som hade en liten ettårig prinsessa som var Litens första bästis i livet. Sån ynnest hela alltet.

Det brann i bröstet av separationsångest, där Lyan plockades ihop, pinal för pinal. Här hade vi vårt allra, allra sista ”häng” hos oss, bland flyttkartonger och känslostormar och gulliga småungar och Majahunden. Älskade vänner och vi, Lilla familjen.. vi sa hejdå, spreds över landet men kvar i varandras hjärtan, det skulle vi vara för alltid, sådetså.

Studentlivets plock, ihop med småblöjor på toppen… ingen slump för oss, en ren önskan och något vi var så tacksamma över att få uppleva och så fortfarande är. Ynnesten att få bli unga päron precis när vi önskade. Ni må tro att det inte bara var en människa i vår närhet som tyckte att vi var smågalna…unga, knasiga.. nygifta.. som mitt i studier skulle bli päron och så blev. Men ni vet, såna där bryderier, som andra möjligt har om våra påhitt, det har inte brytt oss.. om vi själva varit helt säkra, alltså.

… och vart drog vi nu då? Jo, efter att vi tillsammans kämpat hårt, med både arbete, plugg och massa rodd..

..så blev den där gamla, gamla gården vår. Vi satsade allt vi hade och lite till. Här, är vår plats på jorden! Gården som M sett från sitt föräldrahem hela sin uppväxt, men förmodligen aldrig någonsin tänkt en tanke på att han skulle leva där någon gång… ganska så fräsigt ju!

Ettåringen njöt så det sken om honom. Fri som en fågel…! Ja, för prick fem år sedan, blev alltså gården vår. Ett Hemman med stora byggnader, stor gård, mark intill gården och skog lite härs och tvärs. En plats vi aldrig någonsin skulle haft råd att köpa om den låg närmre en fräsig stad eller så, men det var ju just här vi ville leva… det ville ju M också egentligen från första början, han behövde bara lite skjuts av sin fru med hjärtat i handen… att släppa förnuftet ”och bara köra”…

Det kändes ärligt talat som om vi hoppade in i en kostym som var lite, lite för stor på ett sätt… men som liksom passade våra själar, alldeles ypperligt också, från den första stunden.

Arbete löste sig för oss båda och vi tog en sommar att landa på vår nyköpta gård. Med tomma fickor, hade vi aldrig känt oss rikare där vi flyttade in i det där timmerhuset med så mycket historia och själ i sig..

Hemma!

Vi skrev på papper ena dagen, dansade lyckodans ..och dag två börjades det… bygg- och renoveringslivet! M hade längtat efter det här…

Jag och Liten vi var peppade vi med.

Det har förstås inte bara varit lekande lätt här för oss, från dag ett till nu. Men vi båda har på vägen konstaterat att ”det här var meningen. Pusselbit för pusselbit har lagts och vi lever nu det liv vi alla mår så otroligt gott av. Det har alltid känts och känner så rätt att bo och leva just precis här. Det är här vi är lyckliga, det här här drömmar kan gro och bli till vår verklighet..

Snabbt blev ett lillhjärta, två.. Pyrets hjärta tickar och vi längtar.

Och så var hon plötsligt här, och gjorde livet sådär magiskt som bara hon kan. Vår Juniflicka.

Hennes första höst och vinter, var ingen lek. Jo, på ett sätt. För ungarna mådde prima skinka och då äär man som ni vet överlycklig som mamma och pappa. Jag levde HemmaMammaliv och njöt i fulla drag.. M njöt förstås han också. Men fina pappan, var tvungen att leva ifrån oss tre och fyra dygn. Varje vecka. Hur trött jag än kan vara nuförtiden, kan jag aldrig uppnå den trötthet och känslostorm både jag och M upplevde då. Fy farao…. och en kall februarimorgon höll det på att gå åt fanders, hela alltet… vi var för trötta, jag och M.. och då ska man inte köra bil. För då kan man somna… och sånt kan gå mer än illa. Den morgonen konstaterade vi att ”nä, vi är inga maskiner.. vi måste göra någonting åt det här.. såhär vill vi inte ha det, inte leva och må…vi behöver pengar så vi klarar oss, men någon superfräsig karriär som ger klirr på konton.. än hur fräsigt det är med ena VM-hockeyuppdraget efter det andra där duktiga M styrde ljudet ut över hela världen…så är det inte värt det. Antingen behöver vi flytta härifrån gården, eller göra en ny plan…”

-Vi vill inte fylla livet med dagar. Vi vill fylla dagarna med liv. Så mycket Tillsammans, vi bara kan! Vi stålsatte oss vi dom orden och kämpade mot nya vägar..

M räds aldrig nya utmaningar. Där, mitt i ett småkruxigt stadium i livet.. beslöt han sig för att trappa ner sitt eget ljudföretag några växlar och kasta sig i något nytt.. ni vet orden; vägen är inte alltid rak? …stämmer så väl…det är så livet är!

.. och han gjorde det med bravur. Här kramar lilla, lilla ettåriga Juniflickan sin pappa ”glad sommar”, då han precis fått sin första semester från Konstruktörsarbetet. Brandman hade han nu också hunnit bli och egna företaget är igång när det passar livet.

Livet rullade på, i tryggare fart. HemmaMamman där hemma hade också gett sig den på att våga satsa på sina sociala medier-kanaler, kombinera HemmaMammaliv med Småföretagande. Alltsammans är ett teamwork och pusslande, med målet att kunna ge barnen en så lugn, trygg och härlig uppväxt som möjligt!

Tjopp så blev två gullungar tre och det ska erkännas att det kändes småkaosigt i början av trebarnslivet… men kära hjärtanes, det är det bästa vi vet! FlOCKEN är ju grejen! Helt helt underbart.

Vår största lillunge sa lyckligt till sin kompis häromdagen att ”hemma! där finns det knappt några regler, mest bara galenskap!”. Jag och M konstaterade att vi inte kunde få en härligare bekräftelse än dessa ord. Kärlek och galenskap… man kommer rätt långt på det!

..och ser ni den där svarta mojängen där i mannens bakficka? Det är Brandisradion. Den hänger där ganska så ofta och mycket.. men den är en go pusselbit i att vi ska kunna maxa tillsammanstiden som vi värderar högre än allt. M kan ha jour, men vara hemma hos familjen. Ett tu tre susar han iväg och räddar liv, för att sedan komma hem igen, efterlängtad. Ingen gör sig av sig själv, menar jag. Men vi peppar ALLA som har drömmar, att kämpa för dom. Inte bry sig i om någon annan säger ”nämen såå kan du/ni ju inte göra.. det kommer inte att gå”. KÖR! , säger vi!

Gården blomstrar mer och mer och vi har så många drömmar för denna plats. Kanske stannar det bara vid just drömmar, det är sekundärt. Det är mest känslan, av att VILJA LEVA, just precis här, på vad som är vår alldeles egna plats på jorden, som är det häftigaste.

Det är småungar, katter, hästar, renovering mastodont, arbeten, HemmaMammaliv, tidstrollande, downshiftande, kärlek och en herrans massa galenskap… och lååååångt ifrån perfekt och ”regelrätt”. Det här är förmodligen inte vad många andra skulle kalla ”drömgårdsliv”, med tanke på hur mycket jobb gården önskar av oss, hur skruttig den är på många håll, tanken på hur mycket vi väljer bort i och med alla våra val.. men det här är Drömgården och Drömlivet, för oss. Här lever vi så gott. Dag efter annan. På det vis VI önskar.

Puss på det!

Att vi vågade följa hjärtat, hoppa i den där lite för stora kostymen och landa här. I det där ödehuset som stått tomt länge. Förvandla gården från död till levande. Och fylla den med så mycket liv.

Ibland blir det inte som man har tänkt sig…. men tänk så himmelens mycket bättre det till och med kan bli!

Emmeli

Vårt Pettson-och-Findus-äventyr!

Kommer ni ihåg i början av sommaren att jag nämnde något om en sommarlovslista här hemma?

En sån har vi haft i något år nu.. där varje liten älskling, mamma och pappa får önska en grej att hitta på under sommarlovet.

Något vi hela hopen var rysligt överens om.. var att vi ville tälta. Så tälta det skulle det abosluut bli. För några dagar sedan blev önskningen uppfylld… på världens bästa campingplats.

-Hos MammaMormor och PappaMorfar.

Så spännande att resa tältet.

Mormor servade med kall saft och fika under tiden. Sen firade vi rest tält med bubbelbad..

. och kortspel. Och en himla massa mys! Dagen var visst himmelens uttröttande..

Lilla J fann vi nämligen sovandes bara strax efter middagen. Slumrades i badrocken sedan dagens bad. Lillasyster hade alla gånger sovit runt då, hon är proffs på att sova, meeen.. till kvällen var det en uuurbusig liten Lillebror som levde loppan och höll show i tältet och även den supersvårväckta lilla tösen vaknade.

Men hur mysigt kan det bli!?

Vi läste saga. Filosoferade. Fnissade. Men ingen av oss kunde somna, så vi klev upp igen, till dom andra vuxna. Och hade helfestlig lördagkväll till mitt i natten. Ungarna var i sitt esse. Höll låda för Mormor och Morfar. Medan deras päron fick basta och bada tillsammans. Innan vi kröp in i tältet, fem personer som packade sillar i ett fyrmannatält…. då mumlar mannen att ”inte mindre plats är hemma i sängen!”.

Vi somnade en efter en..

… sov som fem små björnar och vaknade så äventyrslyckliga tidigt på morgonen därpå. Och det lyxigaste var, att barnen fick tassa in till Mormor och Morfar, medan päronen fick somna om (!), .. i ett tält, där vinden susade lagom igenom och lämnade kvar den godaste sömnluften jag varit med om.

Vi. Sov. Så. Gott.

Vaknade 9.30, hejdlöst utvilade. Med synen av Minsting i sin Morfars knä. Tittandes på ”tlaktonn” som körde ihop höbalar.

Ingen av oss ville åka hem sedan. Så vi stannade nästan hela dagen därpå också, innan vi återvände till Drömgården. Väl hemma kändes det så förbenat härligt att komma hem igen, trots att vi bara varit borta en minitur. Världens bästa påhitt, konstaterade vi. Vårt Pettson-och-Findus-äventyr! Tack älskade Mamma och Pappa. <3 Och på toppen tacksamheten över att bo nära, nära M´s föräldrar.. som var snälla och såg till hästar och katter medan vi var på tur.

Skulle tippa på att det där påhittet blev ett minne hos precis hela Stora lilla familjen. Ett kärt sådant.

Nu väntar en sommarhelg som börjat så varmt och gott! Önskar er alla goda helgdagar!

Emmeli

Två utflyktsmål här i höga kusten!

Det var i fredags. När solen äntligen sken på oss igen. Jag och M hade beslutat att överraska gullungarna. Med en fredagsutflykt helt i deras smak!

Efter lunch drog vi iväg norrut. Mot Sidensjö! (nära Örnsköldsvik). Hamnade på vacker plats… där ”plöötsligt” också kusinerna, Faster och Farbror dök upp. Välplanerat och himla roligt att få överraska barnen… inte mycket som behövs för att det ska bli fest. Att få träffa älskade människor… och checka in i Sagoskogen! Det var fräsigt!

Källarbackens Saga!

Vi välkomnades in i sagoskogen. Vandrade stigen med den ena kända sagan efter den andra. Vi stötte på Bockarna Bruse, såg Tre små björnarnas nersuttna fotöljer, mötte Putte i Blåbärsskogen, Rödluvan och många fler.

..ett tips om ni åker hit, är att ha läst några utav sagorna som utspelas där i skogen. Det hade vi gjort och det var roligt för barnen att känna igen vilka dom mötte.

När det blev för spännande är det gott att ha en stor och trygg Gudfarshand att krypa in i, sa Bertilen.

Jomen ni seer väl att det här är Hans och Greta?

.. och här en busråtta i elaka häxans pepparkakshus? …

När vi gått sagostigen kom vi fram till en liten oas. Med liten loppis, en hel hop olika djur och ett sött litet kafé. Vi fikade och bekantade oss med smådjuren..

.. konstaterade för hundrade gången att vi så gärna vill ha höns. Och vad i hela friden väntar vi på?

Vi fick ta lille B gråtandes från lilla lammet han hann blev kompis med… så vad sägs om några får också när vi ändå håller på? Haha!

… ett mysigt utflyktsmål för ett sällskap med småttingar! HÄR kommer ni till Källarbackens Saga och dess hemsida!

När vi var solvarma och tröötta susade vi hemåt byn igen. Drog på lilla coop och handlade middagsmat att äta tillsammans med hela Svärfamiljen, nu också Farfars/Morfars, menar jag! Som toppen av den middagen, njöt vi också godsaker vi inhandlat från nya, fina fina delikatessbutiken som Mjälloms tunnbröd öppnat i sommar. Wow, alltså! Så otroligt fräscht och så mycket gott där. Kika in hemsidan och lova göra er ett besök där om ni passerar Ullånger! HÄR kommer ni till 1923 Tunnbröd och Deli!

Ett par Höga kusten-tips, ja!

Nu ska vi njuta solig onsdag här på Drömgården, jag och kidsen! Troligtvis gör vi oss en liten utflykt mot kompisar mitt i dagen också! Älskar att få skapa dagar med dessa små. <3

Emmeli

Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.

Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas! 

Följ Drömgårdsliv

Marängtårtan, som alltid en höjdare är!

Marängtårtan, som alltid en höjdare är!

Junimånaden bjöd på finväder efter finväder och vi avverkade storkalas, efter storkalas ute i trädgården. Helt ljuvligt och perfekt i dessa tider! Så blev det juli och ja, ni vet ju hur rätt så hurvigt väder det varit under nästan prick hela månaden, så det blev ett...

Juniflickans tapet, -En midsommardröm!

Juniflickans tapet, -En midsommardröm!

(I betalt samarbete med Colorama Lunde) Ni kan inte ana peppen här hemma just nu! Juniflickan blir den första att få sitt rum helt färdigt och det är helt sonika för att hon längtar allra, allra mest. Resterande rum kommer ramla på vartefter, men lilla prylsamlaren är...

Om oväntade, elaka gästerna i hästhagen och Hästlivet i övrigt!

Om oväntade, elaka gästerna i hästhagen och Hästlivet i övrigt!

Att kolla masken på våra hästar, varje år innan betessäsongen, något som ingår i rutinerna nu och alla år framåt. Jag har i hela mitt hästliv aldrig varit med om att ha elakaste sortens mask i lägret. "Men mask, då behöver man väl bara avmaska och sen är det bra!?",...

Hemgjord glassbuffé på kalaset! Larvigt enkelt och barnsligt gott!

Hemgjord glassbuffé på kalaset! Larvigt enkelt och barnsligt gott!

(Inlägget innehåller 4-åringshärliga reklamlänkar!) Det var Junis 4-årsdag, och sommaren visade sig från sin allra mildaste sida. Luften var så varm och vi firade födelsedag i varma skuggan under stora äppelträdet. Juniflickan, så lycklig från morgon till kväll,...

Kalasglimtar och Recept på Mandeltårta med jordgubbar!

Kalasglimtar och Recept på Mandeltårta med jordgubbar!

Det var en varm, varm junidag... när sommaren är som bäst, ni vet! Vi dukade upp för kalas där ute under stora äppelträdet. Alltid en himla väntan innan kalas ska dra igång. Det tycker dock inte mamman och pappan, hehe.. som springer runt som yra höns och försöker...

Lekstugan 2.0!

Lekstugan 2.0!

Den är som ett smycke för vår gård, den där Farfarsnickrade Lekstugan. "Lilla Vackerhemma"! som barnen döpt den till. Insidan var vår uppgift att göra som vi själva önskade den... och jag har tänkt länge att "så fort jag bara får läge, då!"... och i våras började jag....

Drömgårdens Chokladkaka!

Drömgårdens Chokladkaka!

Hej i aprilsöndagen! Sitter här på sofflocket bredvid Lillebror nu, vi tar igen oss lite. Efter en heldag ute är kinderna äppelröda och kropparna skönt trötta. Bertilen gluttar på Pippi Långstrump, hans nya idol, och jag passar på att kika in här till er. Hoppas att...

Att Tidstrolla och Livsinvestera!

Att Tidstrolla och Livsinvestera!

"Vi lever bara en endaste gång. Varför skynda och pressa oss genom fem utav veckans sju dagar? Varför inte göra vårt allt, för att leva så som våra hjärtan och själar mår som allra bäst utav? " -Nej. Det går inte att bara vara ledig och ledig, allihopa, prick jämt....

Landat, Litar och Lever!

Landat, Litar och Lever!

Vet ni? -Jag tittar upp mot min himmel och ber till min Trygghet, att "ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden". Det ger mig maximalt med lyckliga stunder i mitt liv. Jag "följer flödet"...

Rapport från ”Hästdrömmen”!

Rapport från ”Hästdrömmen”!

Äntligen får vi vakna till en riktig Vinterdag här på Drömgården. Kalla grader, nysnö på marken och med vacker soluppgång. Efter söndagsfrukost ger vi oss ut, hela familjen. Om sisådär en vecka har hästpojkarna bott här på gården i två månader. Kära nån vilken...

En liten Renoveringsplan Vinter/Vår 2020!

En liten Renoveringsplan Vinter/Vår 2020!

Så mycket slitjobb som nu börjar mynna ut i något, på ett sätt världsligt, men ändock så UNDERBART vis! Vårt hem, liksom. Den lilla Renoveringsplanen för Vinter/Vår 2020? Nu när alla golv är lagda så återvänder vi hit igen. Till Stora sovrummet. Kvar här att göra;...

Loppisfynd, Januarisol, Mammabröd… och Livet, ni vet!

Loppisfynd, Januarisol, Mammabröd… och Livet, ni vet!

Det är en ny dag och bara det, kändes så himla gott. Nu visste jag att "det här går bra", mina två förisungar är trygga dom timmar dom är iväg och här hemma har jag och Lillebror det gott under tiden. TACK ni underbara för all respons över orden från mitt mammahjärta!...

Modersvingen!

Modersvingen!

I morse stod två små ryggsäckar redo i hallen, fyllda med favorit-pippitröjan och annat som kan vara bra att ha när man ska iväg på litet, väldans stort, äventyr. Storebrors och Systerysters minikånkar. Och jag? Med Hjärtat i Handen, förstås. Jag vill bara trycka paus...

En rysligt snabb, småfuskig och världsgod Fiskgratäng!

En rysligt snabb, småfuskig och världsgod Fiskgratäng!

Todiloo! Igår visade jag en bild på stories, i farten från när jag precis skulle säga "nu är det maaat!" här hemma. Och ni var så oerhört många som önskade receptet på denna smått småfuskigt lätta fiskgratäng. Såå, nu har jag försökt tänka vad jag gjorde och här...

Från Verandan!

Från Verandan!

God morgon lördag från Verandan! Mjukaste sommartäcket fyndade jag för en mycket lagom peng häromdagen. På jysk. Ett sommartäckestips från mig!  Vår älskade entré. Den där Verandan ordnade Snickarmannen oss verkligen som ett smycke till huset. Och tänk. Vi som i...

Granola á la Emmeli!

Granola á la Emmeli!

Ok. Enda frågan; Varför i all sin dar har jag inte gjort hemgjord granola tidigare? Så tramsigt enkelt och så vansinnigt gott. Jag läste recept men freestyle sedan då jag inte hade prick allt som stod där hemma, tillsatte lite annat och så vidare. Tänkte ge er min och...

Storans Grötbullar!

Storans Grötbullar!

Torsdag!  Jag stoppade ner barnen i vagnen i morse (å så lätt det låter... jag var toksvettig, trots inga påklädningsstormar, innan vi alla var påklädda och utanför dörren!), så gick vi till Förskolan. Så mysigt nu när det är så ljust tidigt på morgonen. Jag och...