Måndagshälsningen!

Vi landar i måndag och vi gör precis som vanligt, kikar lite bakåt, landar, innan vi tar oss ann den nya veckan!

Måndagshälsningen kommer här!

-Veckan som gick fylldes med;

Friskluft och älskade, älskade trädgårdsbuketter.

Klätterrosen New Dawn blommade (och blommar) helt fantastiskt!

”Hem ljuva hem” säger skolpojken när han kommer hem strax efter lunch. Trivs på skola. Och är lycklig när han kommer hem. Att bjuda hem småvänner är också en hit. Det tycker vi alla. Fy tusan så mysigt det är när hemmet är fullt av ungar, både mina egna och ett par småvänner.. rikedomens rikedom! .. som ni hör, verkar känslostormen (modern) ha landat i nya rutinerna, likt övriga i gänget.

Medan Storebroren var på skolan. Storasystern var iväg på lekdate hos sin vän. Så passade mor och Bertan på att ha tumistid. Hos hästarna. En ponnytur. Lillprinsen höll minen väl.. ser ju ut som om jag tvingat dit honom!?.. men det här var snarare minen när jag frågade om han skulle kliva av…

Jag gjorde en rejäl höststädning av nedervåningen. Kändes vissa stunder som om jag stod mitt ute i stora havet och försökte sopa bort vågor… kaaan ha något att göra med dom där söta, söta hjälp(stjälp)redorna… men tusan, vi rodde ju det där i hamn! Övervåningen får snällt vänta med att få rena fönster. Kändes helt enkelt för farligt med småungar med..

Vi var på sockersött 4-årskalas!

Så blev det helg.. och en så regnruskig skitmysig sådan! Vi var kattvakt åt världsgullig kattunge, susade iväg på fotbollsavslutning och kom hem och dukade fram brakfika medan regnet fortsatte att falla utan uppehåll.

Det bakades. Både matigt och sötfika.

Vi hade idoga arbetstimmar på övervåningen, som byttes mot lugna stunder, mys, mörkerkurragömma och spelstunder tillsammans.

Veckan avslutades med att regnet höll uppe, familjen som älskar att vara ute fullkomligt ramlade ut genom dörren.. visst kan man vara ute i regn.. men det liksom hällde ner heeela lördagen.. så nu avslutade vi med allt möjligt påtande ute. Styrde bort utemöblerna som stått härs och tvärs, gosade med hästar, motionerade tillsammans med hästar, bara njöt av friskluft..!

Dessa själagoda skapelser…

Och idag vaknar vi till Födelsedagsveckan förstår ni! Hon i toppluvan där fyller jämt i slutet av veckan. Så himla fräsigt, att få leva! .. så tänker jag. Och i nästa stund knyter det sig lite, när jag tänker på hur skört livet är. Jag är så rädd om livet, min lilla familj och alla runtomkring oss. Vill bara, bara få fortsätta leva just precis som är just precis nu. Det är min högsta önskan! Nu väntar några sista septemberdagar innan oktober tar vid..

Önskningar för denna livet-fyller-30-år-vecka!

Ta hand om livet. Lite extraextra liksom! Faktum är.. att vi ju byggt vår vardag så att vi älskar varje dag vilket är så enormt häftig känsla. Och!!! Vi är inga unikum. Vi vågar bara bryta normer, strunta i ekorrhjul och följa hjärtat….! ”Att välja är att välja bort”. Vi investerar, i tid. Varje dag känns god, ingen långdragen längtan efter att det ska bli helg, jul- och sommarlov osv.. så egentligen önskar jag bara att vi får en alldeles vanlig vecka med sånt vi tycker om och mår bra utav…

Pyssla om mig själv lite extra. Jag önskar inga långa resor eller dyra smycken. Jag menar, flärd är; en springtur alldeles själv, familjestunder, äta lite extra gott, unna mig långa varma duschar (vaaansinnigt lyxigt i ett småttingmorsaliv)… och så vidare.

-Baka och fixa!

-Följa liten gullunge till tandläkaren!

-Plocka varje trädgårdsblomma med andakt!

-Ha matlag här hos oss!

Få uppleva drömstund! ..stunden när vi säger till Skrållan att ”Juni! Nu är det dags att börja flytta upp grejer till dig alldeles egna rum, hjärtat!”… åååh, blir alldeles gråtig av tanken. Fy tusan som vi kämpat för det, den skäggige och jag… två just nu ganska trötta, men hemskans glada och tacksamma, renoveringspäron! … och självklart får ni förstås hänga med på inflytten!

-Fylla 30 år!

Jag önskar både er och mig ett gott septemberavslut och en god start på oktobermånaden! Och kom ihåg… att det du faktiskt kan påverka i ditt liv… har du chans att göra ”vad du vill med”. Du är nämligen huvudperson och huvudchaufför i ditt liv. Sådetså! Skapa ditt liv, allt du bara kan. Och ta hand om Dig, allt du bara kan. Livet är för kort för annat, ok?

Vi hörs snart igen!




Emmeli

Höjden av morsighet!

Jag tror jag lever livets bästa tid. Just precis nu.

Jag har ingen aning. Ingen aning alls. Men jädrar, så jag trivs. Det vet jag. -Bättre än någonsin! Säger inte att dagarna alltid går som hejsan. Jag kan vara hur trött som helst om kvällen, men vaknar varje morgon med ny energi och känner mig liksom genomlycklig. Har självklart kattpissdagar, jag med.. men även dom, har sina goda stunder och det finns ingen annan plats eller med några andra människor, jag både vill ha genomfräsiga eller kattpissiga dagar med. En nyp mig i armen-känsla… att få njuta så. Av detta kapitel i livet. Och förresten, att vara trebarnsmorsa med en Emmeli som har vett att vara snäll mot sig själv, går som hejsan och är så himla mycket enklare än att vara en Fröken Duktig, enbarnsmor.

Ännu en HemmaMammavecka har gått.

I hjärteasken ligger massor. Dom där små samtalen särskilt. Som när den enen berättar om vad hen tycker är det bästa med livet, eller när den andre berättar att kompisen varit ”UTANFÖR Sverige!? -I GRETA, mamma!” eller när Minstingen förklarar att hans ”tlakton! tjaaasig! laga nu!”

Och så påtar och pysslar, handlar, bakar, lagar, fejar och grejar vi. Skjutsar brorsan till skolan efter mysiga morgnar tillsammans. Och möts mitt i dagen. En dag, när regnet smattrade mot rutorna, överraskade mor och småsyskonen med bullbak!

Jag brukar alltid göra snurrbullar.. men den här dagen skulle det minsann bli Vanliga, Hederliga, Kanelbullar.

Ni glömmer väl inte tricken! Alltid rumsvarmt smör. Och alltid ett ägg knäckt i degen, per sats vetedeg! Mycket smör i fyllningen också, förstås! Och kanel och socker, som vi hade denna gång.

Lagom till bullarna var färdiggräddade susade vi iväg mot skolan. Hämtade Storebror. Och sedan vidare mot Förskolan, där vi hämtade en gullig kusin som vi alla längtat efter! Vilken fest!

Barnen möttes av bulledoft och en hög nybakta kanelbullar på köksbordet.

Och jag njöt synen av njutande småungar. Jag älskar, älskar, älskar att pyssla om dessa små liv. Som ska ha det bättre än bäst, tänker jag.

Jag vet. Höjden av morsighet. Och jag älskar det!

Nu tar vi fredag, va! Strax trillar Konstruktörspappan hem, extra tidigt. Storebroren har studiedag och självklart utnyttjar vi läget för lite extra tillsammanstid. Hemmatid.. med sovmorgon och en långsam fredagsfrulle. En stund ute hos hästarna och plockande av helgblommorna. Efter att Lillebroren sovit, åker vi på en liten utflykt. Vi packar fikakorg, med bullar, saft och kaffe, förstås! .. fast tusan! -nu blåser det upp till storm här. Nåväl.. det går ju himla bra att fika hemma vid köksbordet också!

Önskar er alla en fin fredag och god start på helgen!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej vänner!

.. från en, ptjaa.. jagvetintevad? ..Jag har så många idéer i mitt huvud just nu att jag idag näästan kokat över. Gos med ungar och ett hårt styrkepass gjorde susen… men, Jag vill så mycket, förstår ni. Härlig känsla… men det finns bara 24h/dygnet och jag vill INTE stressa bort mitt HemmaMammaliv och så vidare.. Drömgårdslivet breder ut sig och förfrågningar kors och tvärs ifrån trillar in. Det är jättekul, verkligen. Fast jag kan inte tacka ja till allt.. och inte kan jag haka på alla mina egna idéer, heller. Fast tusan… ”det här är bara början”, tänker jag.. med pirr i magen. Jag vill tro på livet och att vi ska få leva här på gården länge, länge.. var sak har sin tid, allt behöver inte ske NU. Eller hur? (försöker nu övertala hon som lever för dagen och ”inte är född till att vänta”, precis som hennes ena unge säger..). Nåväl. Bara att vräka ur mig här gör att allt känns bättre.

Okej. Landa. Alltid en bra grej. Vi tar en Måndagshälsning och gör precis det!

Veckan som gick!

…startade med en helt fantastiskt vacker ridtur. Och en utav livets snabbaste galopper. Tjoho, Blå Berget, vilken fart! Ett sätt att avsluta sommaren och augusti på, helt i min smak.

Välkommen september, sa vi glatt. Innerligt vacker månad. Och ullrumporna, som ett smycke för gården jag inte kan se mig mätt på.

Varje dag innebär gårdsbestyr. Se till så att alla djuren har det bra. Bertan klagar ej, som ni anar. Lilla djurälskaren. En dag hade vi Hovis här också, så nu har pojkarna finfina fötter igen.

Vi letade och letade. Ibland med dånande vackra vyer i kring. Efter Katten Frans Frasse Fransson, alltså. Denna stoora, gosiga, tjusiga katt, som knappt lämnat gården, någonsin. Är bara spårlöst borta nu. Vi har sökt och sökt. Och andra katten har deppat och deppat. Vi människor också. Fortfarande ingen Fransson… och jag misstänker både räv och grävling som stryker kring gården.. (TACK alla ni som försökt hjälpa oss under veckan!!<3)

Vi startade ett utav höstens mysigaste påhitt; Matlag! Först ut var vi, med alldeles vardagligt middagshäng här hos oss. Inför matlagshäng ska det inte städas och fejas och maten som bjuds kan vara ”vad tusan som helst”, typ. Ni förstår. Opretto och skithärligt! Fast septemberkvällen var så himmelens vacker att vi drog till med grill, vilket ju är krångligare än att laga allt inne, men vi firade en vacker kväll i livet, helt enkelt. Med fina vännerna, stora som små. Där ser ni två bundisar, prick lika gamla, som susade iväg nerför åkern…

Njöt av turerna mitt i dagen när jag kutar iväg med minstingarna på tur. Vi tar våra hallonpauser här och där och morsan får passa på att pusta ut.. det är (härligt) tuungt att springa med två småbarn i vagn. I mål är vi sedan när vi landar på skolgården och hämtar hem Skolpojken. Så går vi sedan, hela gänget hemåt. Så innerligt gemytligt alltihopa.

Så blev det fredag och till skillnad från dagarna innan som gått i ivrigt tempo, så saktade vi nu ner. Regnet föll och vi hängde på sofflocket och var ute i regnet och busade med hästarna.. som sprang glatt och galet efter paraplyet, det tyckte Juniflickan var en hit.

Fredagsmyset, med hela familjen samlad, fredagsmiddagen i magarna, ny leklera till barnen, kaffe till päronen och choklad till hela gänget. Den stunden, oooh.

Vi kämpar och kämpar på övervåningen. Det går trögt. Vi har inga pärlband av arbetstimmar direkt. Det tycks aldrig ta slut på Att göra. ”Jag ska bara laga det där hålet i sovrumsgolvet”, sa han tålmodigt. Älskade M. Tusan, vi ska klara det där. Det ÄR LYX, att ha möjlighet att göra det vi gör, vi vet. Men ibland… så är det mest bara tufft. Som utbyte mot att det oftast är skitkul. Ja, ni vet. Där det en gång stod en eldstad (som vi aldrig sett röken av…..) var det ett hål i golvet, som nu är lagat. Heja heja Byggmästare M. Och sånt som känns som småsaker i sammanhanget av en hel våning, betas nu av och vi ser ljuset!!

”Vissa” är redo med piffet… mellan barnagos, byggstäd, målande och så vidare.. så kaan jag bara inte låta bli att peppa oss med lite sånt. Se så fina gardiner i linne som ligger där i smygen! Jag tror dom får hamna där i sovrummet!

Helgmiddag. En räkgryta som var så otroligt god. Vill ni ha receptet kanske?

Veckans sista dag, fyllde vi med massa mys. Var till Tant G och plockade äpplen, lämnade en blombukett och fick gofika. Så fint att ha en egen ”Tant Berg”.. som i Lotta på Bråkmakargatan du vet? Och som om det inte var nog med mys så åkte vi till kvällen hem till mina föräldrar. Basta, bada bubbelpool och fika kvällsfika. Sådär så att orden tar stopp. Så mysigt var det. Att se barnen bada med sin mormor, sitta och dricka varm choklad och äta bullar med sin morfar och somna så gott, så gott därefter. Sån rikedom som inte går att betala för pengar.

Nu är det ny måndag, björkarna har börjat skifta mot gult och trädgården dignar av blommor sådär förgängligt vackert. Jag binder buntar och ger bort till nära och kära.. bland det bästa som finns! Binda buketter och glädja med.

Veckans planer:

HemmaMamma! Det är ett heltidsjobb må ni tro. Ni som vet, ni vet ju. Och ni som bara tror att det är ”att gå hemma”, har skitfel. Jag är tvärslut om kvällen. Men så ohyggligt varmt i hjärtat. Värt allt och lite till.

Motionera! I höstluft… det är så gott att det inte är klokt. Jag tänker varva styrkegympa med att springa med barnen i vagnen!

Sända er hälsningar! också bland det bästa jag vet!

Ordna lekkompisträff/-ar till lilla fyraåringen, när Storebroren är på skolan... Lillebror hakar på glatt! Och nej, StoraLillasyster har inte börjat på förskolan ännu…skolades in under vårterminens början, men sen blev det inget mer av det av olika anledningar.

Hopppppas att vi ska fälla ett träd här på gården! Som senaste två åren dött, bit för bit. Nu är jag så rädd att det ska rasa i en ivrig höststorm.. sen är det skitfult också.

Göra det allra sista i Junis rum och Stora Sovrummet! Såpa golv. Spika golvlister. Håhåhå, när golvlisterna ligger färdigmålade med sitt andra varv och väntar på att få hamna på plats för att få sitt tredje och sista varv linoljefärg, ja då är det är det tusan nära uppflytt!

Ta en dag i taget. Alltsammans ovan är bara önskeplaner. Livet är vägvisare. Varje ny dag är en sällsam gåva, eller hur? Vi skapar dagen allt vi kan, för att ha det så gott vi kan. Livet är för kort för annat. Så tänker jag.

Ta hand om er fina ni, tack för att ni finns här och tack för alla era meddelanden veckorna i ända. Sagt det förut, men säger det igen; det här vore inte hälften så roligt om ni inte fanns här. <3



Emmeli


Måndagshälsningen!


Börjar veckan med att sända er ett fång blommor från trädgården!

Hej måndag och nya veckan med september lurandes bakom hörnet!

Vi kikar tillbaka på veckan som gick tycker jag, i vanlig ordning. Sen omladdning och nya veckans planer!

Nya vardagen. Med Storebror på egen vift en hop timmar. Mamman har ej landat i det ännu, och önskar så att skolplikten inte var utspridd på alla fem dagar… S har det bra på skolan och vi har det bra här hemma, äter sockerärter och påtar och sånt… men nä, det skaver ännu i mammahjärtat. Allt är så nytt, jag vet.

Augustiljuset. Magi. Särskilt med en liten ponny mitt i allt.

Jag checkade av en del tråksaker som jag i smyg tycker är härliga. Eller äsch, vadå i smyg? Ordning och reda är min grej. Jag tycker inte att det är jobbigare att hålla ordning, tvärtom. Gillar ej när det rör ihop sig som det gjorde här i skafferiet efter en sommar på diverse utflykter. Gamla mögliga korvbröd fyndades, mums-mumsen vi fick av grannen som glömdes bort, och massa annat som inte hamnat på ”sin plats” och skapat virrvarr. Nu blev det ordning och är lättare att hitta. Notera polarbrödet. Har skämt bort både mig själv och barn med hembakt, men är det något bröd vi gillar så är det det. Fy tusan så tråkigt att den fabriken brann ner i Älvsbyn under förra veckan… hoppas det ordnar sig på bästa sätt!!

Ljuva stunder med barnen. Säger inte att alla stunder är ljuva. Allt ingår. Men jag kan inte säga nog hur tacksam jag är över att få vara HemmaMamma. Här i bild hade vi skitmysig eftermiddag. Kattgos och pyssel kring köksbordet. Ynnesten i att få vara deras morsa och vara just den som knyter pärlade armbanden eller springer ”kan du ge mig en sax,mamma?”-ärenden till pysslet och får lyssna till deras funderingar och småstora samtal.

Och det här. En utav veckans höjdpunkter. Tusan så trevliga dom är, gullfåren! Jag vill aldrig att dom ska flytta hem igen…

Små och stora njöt ridturer i olika omgångar. Bertilen är gaanska gullig här, med ridhjälm på och hovkrats i lillhanden, tycker jag helt opartiskt..

Jag sprang. Med liten storpojke i cykelsällskap. Med en unge i vagn. Med två ungar i vagn. Olika turer, alla lika älskade.

Vi hängde med gullvännerna. Sådär ”som vanligt” där vi morsor sörplar kaffe och pratar (skitmysigt har vi då!) samtidigt som ungarna leker järnet. Men så sött nu också, att vi mammor (eller papporna) inte alltid är med. Ett par timmar var Juni på egen vift utan morsan. Och här i bild hade hon på samma sätt lillvän hos sig, som var utan sina päron. Så fint att få knyta vännerband tidigt i livet. Knyta trygga relationer utanför hemmet.

Det blev fredag. Trötthet. Stor. Mysfaktorn på sofflocket? -Större än stor.

Helgen. Med helgkaka och olika bestyr. Som att skörda, plocka vinbär och koka saft.

..och jag och M var på världens trevligaste date. Mer från den får ni se imorn. Och förresten! Redan ikväll kan ni kika in på instagram (@dromgardsliv) och se mer…!

Veckans sista dag öste regnet ner och vi påtade inne. Med tvätt, bygg på övervåning, ”pianolektion” med Frökenmamman och något sorgligt…vi var ute på byn och letade älskade Franssonkatten, som nu varit borta i ett par dygn. Fy farao så tråkigt det vore om han inte kom hem igen. Tänker fortsätta hoppas på att han bara är på tur..

Smådeppiga efter ej lyckad sökningstur av Franssonkatt, dunsade vi ner i Salen hela gänget. Med popcorn och mysfiltar framför en så himla fin disneyfamiljefilm; ”Framåt!”, hette den. Se den. Otroligt fin med många goda andemeningar. Vi somnade i ett trassel i storsängen sedan.. vet inget härligare än det.

Och nu är det måndag, luften stiger för var dag och sommaren finns som minnen i hjärteasken. Nu ser vi framemot tidiga hösten, eller hur?

Veckans planer:

Omfamna September! Älskar den månaden.

Fylla på brödförrådet! Tänkte damma av ett gammalt recept.

Rida!

Måla nysnickrade dörrkarmar!

Träffa kompisar!

Jag ska göra ett skitmysigt fotouppdrag! En liten syskonskara ska förevigas.

Sända er hälsningar! Tänker mig bland annat ett fint erbjudande, goda recept på både matbröd och nyprovad vinbärskaka…

Sänka axlarna. Andas. Känna in nuet och ta en dag i sänder. Dagarna som går, är livet….

Njut sista augustikvällen så hörs vi när det är en utav årets allra, allra vackraste månader, SEPTEMBER!




Emmeli

I Sockerdrickaträdet..!

Bland det bästa jag vet,

-att överraska barnen.

.. och ni vet, dessa små liven är inte som en vuxen med sina förväntningar. Nej, helt oförstörda och det går i ett knyck, med små små medel, att ordna jubelfest. Den vågen ska ridas på och hållas hårt i, tänker jag!

Som lördagmorgonen i somras, när Äppelträdet, numera ”Sockerdrickaträdet”, plötsligt var fyllt med sockerdricka och karamellaskar. Här är ett gäng Pippi Långstrump-gäng och då förstår ni peppen, över att dom också hade ett träd precis som hon, fyllt med godsaker.

Det hundraåriga äppelträdet inte bara blommar magiskt om våren och ger massor med goda äpplen till hösten. Nej, det levererar sockerdricka och karameller också! .. fast drickan var igen höjdare alls tydligen. Däremot karamellerna. Nåväl. Det spelade ingen roll. Överraskandet var ett faktum.

”Wöhööw!”

Så lycklig Bertilen. Som får smaka smågodis flera åår tidigare än sin storebror, hehe. Sådärja!

… och nu är det alldeles i slutet av augusti och sommarminnena ligger varmt i hjärteasken. Jag känner samma som Bertilen för denna lördag, ”tjohooo så skönt med heeelg!”. Helt slut var vi hela gänget igår, efter första riktiga skol-, HemmaMamma-, arbetsveckan efter sommaren. Nu väntar frukost med hela gänget och den stunden ska jag njuta enormt av.


Ta hand om er. Allt ni bara kan! Önskar er alla en god sista augustihelg!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej på er!
Hoppas att ni haft en god helg, fylld av sånt ni mår gott utav och att veckan startat väl! Orden har fått stanna lite för sig själva under några dagar, och tyst det blev här. Så får det vara. För så är ju livet. Kanske trillar orden mer denna vecka, det får vi se. Hoppas så. Stressar ej numer upp mig av en knuten bröstkorg för några dagar, det ger sig snart. Allt ingår. Älskar ju att skriva. Vi börjar med en liten tillbakablick av veckan som gick tycker jag! Landa och ladda om!

Den sista sommarlovsveckan fyllde vi med..

Att bada i sjön en hel hop gånger. Bara vi familjen eller tillsammans med kompisar. Jag försökte också norpa åt mig pussar av Bertilen.. lyckades ibland, ibland inte.

Vi drog till skogs, hade världsmysig eftermiddag. Plockade blåbär och kände oss rika. På två små gånger, med minst tre barn med i följe, har vi plockat närmare 30 liter. Ingen har hunnit bli less. Det säger som sagt var, en del om bärmängden! Kära nån, jag älskar att plocka bär! Härligt också, när vi kunde pytsa ut och dela med oss lite hit och dit, till nära och kära.

Vi åt middag. Jo, faktiskt. Här i bild; Fetaostbiffar, tzatziki och ”pangad potatis”… bland pannkakor och helgtacosen osv..


Vi sörplade iskall smoothie med skogshallon och lime i. Och åt mellismackor version hutlöst goda med små pyttekantareller plockade ”alldeles nyss”. Har sagt det förut, men säger det igen; fantastiska naturen! så mycket gott, för kropp och själ.

Och så allra, allra sista dagarna där vi rådde vår tid helt och hållen, jag och barnen. Plötsligt blev det skolstart. Förskoleklass, med skolplikt fem dagar i veckan. Succé enligt Miniman. Sånt gör att en mor med separationsångest skärper till sig och fokuserar på att faktiskt ha en lillvän som släpper taget tryggt. Mitt mål och önskan med detta HemmaMammaliv ju! Att få ge dom en lugn och god grund, och sedan putta ur ungen ur boet, tryggt och lugnt..


En kväll var hela grabbgänget på vift. Mamma och Juni hade ”tjejtid”. Bara hon och jag. Så hutlöst mysigt. Efter skön dusch ville J måla naglarna. Fem olika färger blev det. Kändes lagom liksom….

Så blev det fredag! Storebror och kusin E fick sin första helg efter skolstart… så förstås ordnades ”After school” för dom. Så himla härlig, alldeles ljum kväll tillsammans med svärfamiljen.

Lördagen var magi! Alla ungar levde livet hos Farmor och Farfar, tillsammans med sina ”småkusiner”. Medan jag, M och ”småkusinernas” päron hade arbetsdag på var våra håll med en gemensam lunch tillsammans. Det. Var. Så. Konstigt. Att äta lunch, fyra päron tillsammans, alltså. Inga barn med. Men trevligt och smyghärligt också förstås! På bilderna ser ni vad jag bland annat påtade med; provmålning av dörrkarm. Stora beslut går ganska så fint, säger jag… medan små beslut, som bestämmande av en färg, kan kännas kruxigt….

Till kvällen var vi bjudna till min barndomsby, för andra gången under veckan (jag vet, det är så lyxigt att ha varandra nära att det inte är klokt!). Vi firade älskade födelsedags-pappamorfar. En så ljuvligt god kväll, på alla sätt. Och päronens trädgård, går ej av för hackor. Som det blommade där!

Vi avslutade veckan med en hel del fix för djuren. Både våra egna och dom vi ska få låna(!). Rustade vinterhagen med en fjärde tråd, gjorde nytt bete till hästarna och red ut på helt makalöst vacker tur till kvällen. Ikran fick ett äpple från äppelträdet direkt vi kom hem… viljestarka, trygga, älskade stora, stora häst.

Veckan var vemodig, nymodig, spännande, kärleksfylld, uttröttande för en starkskör moder..kontentan; så tacksam som får vara med. Livet.

Veckans planer:

Försöka landa i en ny vardag! …hitta små nya rutiner under timmarna som jag är hemma med bara två småsyskon… vi har också strulat om i schemat och byter ut allatillsammans-hellediga måndagar mot att istället kunna följa Storebrors skolschema, med korta skoldagar/korta arbetsdagar. Pappan kommer alltså hem tidigt flera dagar..Och jag tror att det kan bli en hit! … bara vi landat i det, alltså.

Välkomna ett gäng Drömgårdsgäster! .. Gänget ska leva lajvet ute i vår parasit-angripna vinterhage ett tag och hjälpa oss bli kvitt elakingarna! Kan ni gissa vad det är för raringar?

Måla snickerier! Det duttas på taklister, golvsocklar, dörrfoder etc… med andra ord börjar det sannerligen närma sig mållinjen för vissa (iiinte alla 5) rum!

Slå två flugor i en smäll! -bjuda med min make på en vandringsdate, möta utsikt på vackerberg och samtidigt fota ett samarbete med hjälp utav honom.

-Njuta av små guldstunder, alldeles i slutet av augusti! Fortsätta skörda, plocka trädgårdsbuketter, hålla en liten hand i min och andas in luften som nu plötsligt börjat bli högre och friskare…

Önskar er alla goda i-slutet-av-augusti-dagar!

Emmeli