Nu har tiden när vi vill leva ute maximalt, börjat. Men ändå är vi för förtjusta i hembakt bröd för att avstå det, dessutom är det jädrans dyrt med köpebröd. Vårbruk och trädgårdstider får samsas med olika varianter av finurligheten Långpannebröd, mao! Så himla smidigt och gott! Här ska ni få ett utav våra favoritrecept!
Morotsbröd i långpanna!
Vad du behöver, till enkelsats?
5 dl mjölk
50 g jäst
0,5 dl rapsolja
2-3 stora finrivna morötter
1 tsk salt
2 rejäla matskedar honung
8-10 dl vetemjöl.
1 dl grahamsmjöl
1 dl havregryn
Och så gärna några matskedar hela linfrön
Gör såhär:
Smula jästen i en bunke. Värm mjölken tilll 37 grader och blanda med jästen. Hiva därefter i olja, morötter, honung och salt. Tillsätt sedan så mycket mjöl som degen ”orkar med”, men spara lite till utbakningen! Arbeta ihop med musklerna eller dra på assistenten. Ställ därefter på jäsning i ca 30 minuter.
Baka ut degen och lägg i en långpanna med bakplåtspapper. Platta ut och skär försiktigt i rutor och nagga sedan med en gaffel. Låt jäsa i ytterligare 30 minuter och grädda sedan i ugnen i cirkus 15 min på 220 grader.
Låt det gräddade brödet kallna under bakduk och skär sedan i bitar.
Servera brödet med massa smör och ost! Och njut! In med allt som är kvar, i frysen och plocka sedan ut och värm eftersom du tänker äta. Då håller brödet sig saftigt och du upplever nybakt varje gång! Jag gör minst dubbelsats varje gång, det är inget jobbigare än enkelsats, promise!
…
Nu väntar ljuvliga söndagen på oss. Vädret är trålande även idag och vi fortsätter arbetet med anläggandet av nya Köksträdgården/Blomsterlanden.
idag känner vi att vi är ”ute på andra sidan”, har värsta covid-skiten bakom oss än om det säkert kommer vara lång väg tillbaka till våra vanliga spring-glada jag. Men idag kan jag andas, nästan som vanligt. Helt underbart skönt. Att inte känna sig helt svimfärdig efter en tur uppför trappen på övervåningen. Smak och lukt osv, det hoppas jag kommer med tiden..
Så lycklig över att jag i morse hade ork att baka med barnen. Till en smoothie blev det brak-brofika på Grådshustrappen.. sen har det cyklats och gungats och njutits i solen, i timmar. Ja mannen, som har en veckans försprång i tillfrisknandet, han drog igång och mätte upp vår blivande köksträdgård. Vilken grej!
Idag är det hopp om livet. Väldigt mycket hopp!
Mor och far har fått sina första vaccinsprutor. Gråtlyckligt!! Och så är det fredag också. Bara det, liksom!
Ni vet att vi är ute året om, i alla väder. Dels för att vi har djur som behöver oss men också för att vi alla, hela familjen, mår så himmelens gott där ute i friska luften. Rätt kläder är a och o. Nu har vi investerat i nya fleecetröjor och vindvästar från Everest.
Så otroligt sköna kläder, den långa varianten kommer jag att bo i under vårdagarnas påtande ute på gården..
Naturen i våra hjärtan! <3
Just nu kan ni ta del av en fin rabattkod om ni följer Everest Outdoor på instagram, kika in HÄR för att komma dit du ska!
Vilken vecka det blev.. högt och lågt. Vi gör en återblick… och försöker ladda om.. Påsklovsveckan som gick, fylldes med;
Många stunder i odlingsvrån. Vi har så himmelens roligt där. Ruffsiga, skitungar som har fullt upp med att älska vad dom gör.. helt underbart. Nu är alla dahlior i jorden. Jag var lite smygdeppig över att jag förfrusit mina knölar alldeles, från tidigare år och inte hade jag varit på hugget där i januari och beställt nya.. nätet gapade tvärtomt.. men jag är så lycklig för dom jag lyckats få tag på nu.. bland annat en butik lååångt nere i landet som varit snälla och skickat.
En vardagsmiddag. Ugnsbakad torskrygg, med kokta gröna ärter, kokt potatis och godaste enkla romsåsen; några klickar creme fraishe och/eller gräddfil, lite citronsaft, salt, peppar, dill och några teskedar stenbitsrom som vi råkade ha hemma sedan ägghalvorna under påskhelgen. Mums!
Kattpojkarna turades om att ta hand om varandra.
Pappans feber drog äntligen sin kos och vi var ute i ljuvliga tidigvårkvällar. Mätte upp en liten plan.. som vi får se om den blir av eller ej..
Vi var fyra av fem som var fulla av energi och en dag hade vi sånt flow i vårt trädgårdsarbete att vi lyckades kratta hela norrsidan fri från för tjocka lövtäcken, ris, fallna grenar och ännu mera ris från trädfällningen i vintras.. ni ser ju vilka tre hjälpredor jag hade, som körde lass efter lass med lilla fyrhjulingen.
Vi brofikade. Och pappan som kämpade på med hemifrån-jobbandet tog mysiga pauser med oss påsklovsfirare. Guldstunder.
Jag kände livet i mig. Vi plockade vårens första tussilago, njöt med slutna ögon mot solen… och som jag är glad, att jag drog det där djupa andetaget i söta soliga blomman.. kände doften…och vårpirret i kroppen..
Det blev fredag. Och vi hade fått sötaste pepp-posten av vännerna, med pyssel och kakor till barnen och det där hjärtestödet som är det dyrbaraste som finns. Snön föll … och det där jag hade anat i ett dygn eller så, blev nu bekräftat. Efter ett andra test för mig, var vi nu plötsligt Makarna Corona.
Fasiken. Som vi försökt skydda oss hela året. Men när det hamnar inom väggarna på arbetsplats, då förstod vi att det var kört. ”Men håller det sig såhär, så får vi vara lyckliga”, konstaterade både jag och M. Jag, som hela veckan sagt ”neej.. jag har inte covid..jag känner mig pigg, har nog bara en vanlig förkylning”.. M har haft mer feber.. men annars också ganska mild variant, när man nu vet hur illa det kan bli. Vi beslöt oss för att ta en stund i taget, inte hispa upp oss.. (mig… M sjåsar aldrig upp sig..)..
Tacksamheten för den där läkande typen ute i hästhagen.. ENORM. Både tacksamhet och häst, alltså. Stora, fina Ikran..
Vi skolade om tomaterna… och ungarna sa att det doftade så mycket tomat…. åhåå, jag lever NOLL för materiella ting, jag lever till fullo för att känna liiivet i mig… dofta på ungar, hästar, blommor, friskluften… jag är livrädd att lukt/smak ska vara borta länge, länge..
Vi sov ruset av oss och vaknade till helgdag. Vi hade en toppenlördag. Ruffsiga, apförkylda och helt utan lukt och smak.. men ändå med god energi. Medan barnen byggde koja i hela Salen med filtar och kuddar från hela hemmet.. var vi andra Team Spackling i matrummet.. M putsade färdigt murstocken som han plockat fram under en massa lager tapet också.
Veckans sista dag.. och jag kände mig så himmelens låg, konstig och deppig. Inte ångest. Bara som i en bubbla där huvudet både värkte och kändes ”borta”. Hänga ute i vackra vädret och grädda våfflor att äta på soliga lilltrappan.. det kändes som en ypperlig idé för att bota depp. Lyckliga barn, är lyckliga päron!
Fjödur bar mig på en fartig ridtur också. Helt slut blev jag av att rida.. men det var det ändå värt. Själen jublade!
En påsklovsvecka.. med mycket härligt och lite besvärligt. Livet, livet, livet. Tacksam är jag, som får uppleva hela alltet!
Jag är också tacksam för varje dag som går och inte mina päron blivit sjuka, det måste ju snart betyda att vi inte smittade dom på utefikat under skärtorsdagen? Men som för att späda på denna skitcorona- oro så är det också andra saker för mina älskade, näranära, som tynger. Vill bara att alla ska få må bra. Nu. Möta varmvår tillsammans. Få kramas igen.. andas in, djupt… utan detta motstånd som idag har uppdagat sig hos undertecknad.. å puh..
Önskeplaner för vecka 15 i karantän!
-Ta en stund i taget här i vår Coronabubbla! Evigt tacksamma är vi för att barnen mår bra, sånär som på lite snuva..
-Så luktärter med älskade små trädgårdsodlare! Tack livet för trädgårdsbestyr. Vi struntar i att snön idog faller idag. Snart är den borta och jorden är varm..
-Sända er hälsningar! … lite blomster, ett härligt samarbete, ett favoritrecept..
-Stöka bort påsken..
-Hoppas på en god och friskare helg!
…
Idag krävs en stor skopa peppiga tankar för att inte sucka alltför djupt. Vi haar det bra. Det hade kunnat vara såå mycket värre. Men nä, jag skulle ljuga om jag sa att allt känns ok nu. Livet bjuder på motvind, helt enkelt.. på flera vis. Hoppas på ljummare vindar snart..
Ta hand om er. Allt ni bara kan! Så hörs vi imorn igen. <3
Det här är soppan som får mig att minnas tillbaka till studietiden i Piteå.
Särskilt, dom där veckorna när M gjorde praktik på svt i huvudstaden och jag bodde i lilla lyan solo allena… omringad av många hjärtevänner… som till sist, när vi närmade oss sommaren och mitt och M´s bröllop.. skrev en låt till min möhippa, där texten bland annat innefattade denna soppa…älskade vänner. Med andra ord är det en billig maträtt som passar perfa under… ja inte bara under studenttider utan under precis alla tider i livet. Och nu delar jag receptet, som jag alltid gör på en höft men som brukar bli himla bra trots att löken är större ena gången än den andra. Det äär inte så noga med matlagning, en ska ha roligt, prova, och smaka av, det är viktigt!
Min godaste tomatsoppa!
Jag gör ungefär såhär (enklast möjligast)
Jag hackar en ganska-liten gul lök (eller en halv storing) och fräser i en rejäl klick smör, i en lämplig soppkastrull. Duttar sedan i ett paket krossade tomater av god kvalisort. Lika mycket vatten som krossade tomater. Och så några deciliter vispgrädde- cirka tre kanske? Droppar ner en hönsbuljongtärning. Och några matskedar torkad basilika. Låter sedan alltsammans koka upp under fem-10 minuter. Mixar sedan alltihopa till önskat slät konsistens. Smakar av med salt och peppar.
På toppen; några nävar med nykokta pastasnäckor som gör soppan än lite matigare. Creme fraishe-klicken på toppen är också väldans god… för att inte tala om ett litet vitlöksbröd till… ett par tvärtöra brödbitar som med olivolja och ingnodd vitlök fått gotta sig på hög temp under liten stund i ugnen. Brödet ger dig en oooohlala-upplevelse till Min godaste tomatsoppa!
…
Här i norr kräksnöar det idag. Riktigt aprilväder! Från våriga aprilkvällen igår med kurragömma på ganska så torr backe.. till vitt landskap idag. Häpp häpp! Soppväder kanske!?
Senaste kommentarer