Sånt här gillar jag! Servera mig en stund av kreativitet.. i lugnan ro…
Här hade jag precis varit förbi hos mamma och pappa. Mor hade gjort en så vacker höstkrans. Med mig hem åkte jag sedan med mätt mage, nöjd lillunge som myst hos sin Mormor och Morfar samt med en kasse fylld me hortensia och också kvistar med röda bär ifrån gulliga grannen där hemma i barndomsbyn. Inspiration att skapa en krans, likaså!
En bra bindtråd är A och O vid kransbindning. Ingen stel ståltråd, inte. En följsam blomstertråd, då går det som hejsan! Finns att köpa lite varstans. Som typ Granngården.
Kransstomme också! Jag har både i halm och denna metallrings-variant.. perfekt, båda går att återanvända år efter år.
Först tog jag små tussar, buketter av hortensian och band kring hela stommen. Det är inte så jädrans noga, tjopp, tjopp sa det!
Därefter la jag på lämpliga kvistar med dessa söta bär och band ännu ett varv.
-Årets höstkrans! Med en nöjd skaparsjäl intill.
Höstpynta, det är så förbenat mysigt tycker jag!
Lika härligt som det är att dra igång med allt om våren.. öka på, öka på och öka på.. lika härligt är det att plocka bort, gräva upp, stuva undan och boa nu på hösten.
… skylta om, med rönnbär, nypon och äpplen.. vackert i all sin enkelhet!
Hortensian har torkat så fint nu och bären har blivit riktigt orange. September har blivit oktober.
Och orden är lite innanför bröstkorgen. Ni som hänger med oss på instagram och stories… ni fick läsa redan igår om att vi har djur-sorg här hemma. Älskade Svea-katten, Katt-mamman.. är borta. Lo eller räven, eller båda i kombo. Ett hemskt skrik hördes mitt i vår lilla bullerby, djuren reagerade i granngården och Svea-katten som alltid bara tar en liten lov och kommer hem med sina jaktbyten till lille sonen Sivert.. hon, har inte kommit hem efter detta. Allt är på ett sätt så självklart, men i en veckas tid har vi bara gått och ropat, letat, hållit andan.. inte velat tro det värsta. Men nu är det bara så. Hon är borta. Och vi är så, så, såå ledsna.
Vi har haft sådan otrolig otur med våra småkatter, stora vägen har knyckt flera. Aldrig kunde vi fantisera om att räven skulle knycka ett katt-liv från oss.. men Svea är andra katten bland gårdarna som fått sätta livet till för räven. Naturen har sin gång… men det gör inte känslan just nu lättare. Priset man får betala för ett djur som lever fritt, är högt många gånger. Men jag vet, hur lyckligt hon haft det och hur hon njutit… men oj, vad vi saknar henne.
Den tredje oktoberdagen är här, medan skolbarnen är i skolan ska Lillminsting och jag dona med allt möjligt tillsammans. Som att städa lite. Och maka morotskaka. För att det är den godaste kakan jag vet … receptet på den absolut godaste, hittar ni HÄR., till springform. Önskar du göra i långpanna, har du ett ypperligt recept HÄR.
Det är ju inte klokt, alltså.. poff, så var det måndag igen!
Den sista veckan i september, fyllde vi med;
En måndag, i dimma. Både bildligt och bokstavligen. Trögstartat, milt sagt!
Att måla tillsammans. Vad som helst. Som ett födelsedagskort till en nybliven 8-åring. Så själagott!
Jag postade en story på instagram mitt i tacksamhetsrus.
”Lyckan. Att få vara tillsammans. Äta god middag efter en dag fylld med olika bestyr. Läsa läxor och sörpla kaffe. Dra igång discokulan och höga musiken lagom till höstmörkret faller… ”dansgympa” till nattning. Somna trötta och trygga i varma sängar sedan. Tacksamhet oändligt stor”
Visst är det så? Vardagen, livet som det är, här och nu.. det är det finaste vi har?
Jag samlade frön från favoriter. Ringblommor, det kan man omöjligt ha för mycket av har jag kommit fram till i sommar. Nästa sommar, blir det ääännu mer ringblommor. Så nu tusan, hamstras det fröer!
Efter några regniga och blyertsgrå dagar, var det otroligt härligt med detta höstväder. Hög och klar luft, blå himmel och sol. Hösten bara sprakade med alla sina vackra färger, konstaterade jag och barnen.
Nyupptagna jordärtskockor och nyskördat spetskål. Det här med att ha brassat på med ätbart i odlingen, är jag som ni märker otroooligt nöjd över.
Middagarna nu kan liksom bli så hejdlöst goda.
Favorit just nu är att använda airfryern. Hiva i potatis, morötter, rödbetor och kyckling .. och alldeles i slutet hiva ner spetskål och under tiden maten lagar sig själv så rör jag ihop en.. ja just det; fetaoströra. Creme fraishe, salt, peppar, olivolja, vitlök. Och ett paket fetaost, förstås. Otrooligt gott!!
Att koka soppa på jordärtskockorna var också ett moment. Serverades till rågpannkakor, lingonsylt och vispgrädde. Himmel!
Skiftbyte håller på att ske för undertecknad..energimässigt alltså.. det är samma visa varje år.. har nu under sommartiden varit som en uppskruvad duracellkanin som knappt behöver sova… till att nu, steg för steg, dag för dag, närma mig Björnmors ide och vintervila. Ptja, sen är det ju bara helt enormt härligt att ha möjligheten att slå sig ner mot lagårdsväggen en solig september-torsdag mitt i hemmalivet, knasig vore jag om jag inte tog chansen att njuta av det då, med slutna ögon mot mjuka solen.
Och den där rufsiga typen, hade en drömkväll hos fina vännen. Mamma-surr och frisering. Otrooligt oruttnierat av mig att inte ta någon efterbild. Men ja, samma höjd som min fyrklöver kring halsen, där ”tjoppade” vi av barret, som E säger. Välbehövligt som ni ser. Så nöjd!
Det blev fredag. Jag tog Lillminstings hand i min och så tjavade vi hit, till stora vattnet. Insöp hösten, tittade på alla vackra färger.
Ikran.
Lördag och springa sig tvärslut i denna backe. En god idé.
Vände hemåt till detta gäng. Som kämpade på i potatislandet..
…för att sedan ge mig ut på tur med Kolabönan.
Sen fylldes lördagen med olika slags boande.
Barnen hjälpte mig att ta hand om hästarnas utrustning. Det känns så gott att vårda det vi har. Nysmort läder, vare sig det är ett par skinnskor eller hästarnas sadlar. Underbart både ock!
Och så började vi hösta i köksträdgården. Här var dahliabädden tömd, knölarna uppmärkta, intagna och bädden toppad med hö. En bädd, check! …Bara elva kvar..
Barnen stuvade in små leksaker i lekstugan. Utemöblerna plockades ihop. Och nytt slowfeed-nät vid hästarnas foderbord sattes. Och nu är fodrandet av årets hö, igång
Och precis när lördagssolen höll på att sjunka ner bakom berget, tjavade vi lillvägen till svärisarna och blev bortskämda med en gudomligt skön bastukväll. Bastu alltså… vilken otroligt påfund. Önskar mig en egen, men är så tacksam att vi får låna och njuta i både mina föräldrars och mannens föräldrars bastu (s?).
En riktigt, riktigt kylslagen söndagmorgon. Vi plockade in de sista gurkorna för nu hade minsann frosten tagit alla plantor. Men wow så lång gurka-säsong vi haft, i och med ”gurkgardinen”, som vi njöt gurka från redan under tidiga våren och fram till nu.
Efter gurkskörd drog mor och äldste son söderut, över stora bron och till Härnösand helt sonika, för att spela årets sista fotbollsmatcher. Så enormt mysigt att bara dra iväg tillsammans med Sixten.
När vi åkte norrut igen, svängde vi förbi snälla Lisa, för äppelplock. Och däär ser ni ju i alla fall en glimt av mitt otroooligt djärva hår-kapande, ju!
Så, varför slirar vi då runt och plockar äpplen här och där när vi har så otroligt mycket på vårt egna stor-träd!?
Jo, sorten vi plockar hos Pinglan-grannen, är BÄST till mos, sådetså. Äpplena på stor-trädet, använder vi ju till mustandet. Och dessa då, Lisa-äpplena? De ska förvaras lagom-kallt och lagras, i mååånader, något ingen av våra äppelsorter kan. Vi som vill reda oss själva så mycket vi kan, tycker det här känns helt fantastiskt. Denna tid på året köper vi inte frukt alls. Till ”fruktstunderna” serveras morötter från landet, äpplen från trädet osv.. men snart är alltså våra egna äpplen förbi, och eftersom barnen älsk-älskar äpplen så brukar det ändå bli en del köpes tiden framöver.. men denna sort, Lobo’ , ska alltså kunna lagras. Så glad för detta!
Söndagkvällen såg ut ungefär såhär. Kreativt kaos. Gardiner nedryckta efter mitt städryck tidigare under veckan, nyputsade fönster och nytvättad soffa. Boandet för höst är igång även inne, ja. Medan ungar plinkade piano höll ”Rörmockaren” på och ordnade oss ännu en radiator… som lagom till sena kvällen, började osa go-värme…
Livet. livet. livet. En sådan fin vecka det blev, än om vi donade med en hel massa, så kändes ändå tempot lugnare än senaste månaderna. Så gott, med höst! Och tänk, nu blir september om en liten stund, oktober..
Önskeplaner för vecka 40
-Möta oktober! .. älskar denna tiden så.
-Hösta! Inne och ute. Kommer jag en bit på väg, är jag nöjd.
-Planera ett nytt samarbete med favorit-partner (som ni också älskar, så kul!)
-Fira min födelsedag!
-Ha den första oktoberhelgen!
…
Tack september, för allt. Önskar oss alla en god, god start på oktobermånaden! <3 Ta hand om er allesammans, så hörs vi under veckan!
Sån där mat som blir till nästan i farten, av just det som finns att skörda just nu, plus lite annat kolijox ifrån kök och skafferi. Älskar att laga så… har dille just nu på vad vi kan kalla Skördegryta. En variant av lagom chili-stark linsgryta. Det är inte så noga! Varken vad du har i eller hur mycket… jag menar; ena gången har jag fler småtomater att hiva i, nästa har jag kanske lite mindre men funnit någon morotssnärt att tillägga istället. Tager vad en haver-mat, mao. Och konsistensen styr du med mängden vatten, kalla det soppa eller gryta. Du väljer. Smaka av och känn efter.
Matlagning när den är som roligast, tycker jag!
skördegryta med röda linser!
Finhacka en lagomstor gul lök och fräs i en redig klick smör
Halvera en näve småtomater, tärna ett par morötter. Lilla hörnet av rotsellerin som också råkar finnas hemma, tärna ner den med. I med allt i lagomvarma smöret.
Ös på med 2-3 msk tomatpuré samt ett försiktigt strösslande av chiliflakes
Häll över 5-7 dl vatten (kanske ännu mer, det märker du!)
Droppa i 2 buljongtärningar (jag brukar ta en hönsbuljong-, och en grönsaksbuljongtärning.
Skölj 1 deciliter röda linser i ett durkslag och låt sedan linserna koka med i grytan
Låt alltsammans puttra ihop på låg, till medelvärme.. njut av dofterna… salta, peppra…
När linserna näästan är färdiga, hackar du ner ett par nävar zucchini.. rejäla bitar som mest bara hinner nudda grytan och därmed får behålla sin crunsh.. för efter sisådär 20 minuter, är hela skördegrytan klar. Redo att ätas med en klick creme fraishe, ett täcke av färsk persilja och gärna med ett gott bröd till. Surdegsbröd, Mammabröd eller som här; Mjälloms tunnbröd.
Måndag. Inleder gärna varje måndag med ett ”måndagsmöte” med mig själv. Barnens vecka har jag oftast styrt upp redan på söndagen, så allt inför skolveckan är riggat och klart. Men för min egen del, så plitas veckans planer och to-dos ner under denna morgonstund. Sen, när frukostmorgonen, skolskjutsen, kaffekoppen och lilla ”Måndagsmötet” är gjort. Då ger vi oss ut, förstås. Denna måndagmorgon, i helt ljuvligt hög och klar septemberluft. Vi tog i vid äppelkrattandet så vi blev alldeles svettiga, lillvännen och jag. Och mitt i allt, kan jag OMÖJLIGT tänka mig en dyrbarare veckostart.
Eftermiddagen fortsatte sedan med en sju gullungar i hasorna. Det serverades mellis och ponnyhäng, ”lantlivsfritids” vi alla njöt/njuter så utav. Barn och djur. En sådan särskilt ljuvlig kombo.
Och lilltjoppen hänger med på allt. Rida är en favoritsyssla just nu som ni kan ana.
Sen var veckan igång! Ett gäng tisdagstimmar spenderade Olof hos sin Mormor och Morfar medan mamman var iväg på vift.
Till eftermiddagen mötte vi sedan upp ”Kollektivet”. Papporna hade haft arbetseftermiddag i torpet tillsammans, medan större ungarna lekt i kring. Det hela mynnade sedan ut i ljuvlig tisdagmiddag hos torparna, lagad av ”Frugan”. Utemiddag, i en värme som kändes ytterst lyxig i andra halvan av september. Och ja, denna vy från sin gård, den kan man leva med eller hur!?
Veckan bjöd på en stunds lugn och ro-pysslande. Oviktigt och världsviktigt, på samma gång. Man klarar sig väl utan höstkrans. Men själen jublade liksom. Så, därmed en viktig stund. Kan visa krans-makandet här inne under veckan, om ni vill.
Det var otroligt varmt för att vara denna tid, men löven singlade ändå. Småpojkarna blev peppade på att kratta höstlöv.. själv bytte jag ut sommargarderoberna och vek in höst- och vinterkläder. Gula Skåpet i hallen, fylldes med ull och annat.
Och sen förstår ni, nånstans mitt i veckan, drog vi igång Projekt Pärupptagning, barnen och jag.
Nattaturen, så vacker i månens sken.
Ny dag och nytt skördande, för att vinterförvara (som kryddor på tork) eller bara till lunchen. Omelett på äggen från tjejerna ute i hönsgårn och massa goda smörstekta grönsaker till. Jo, jo.. den rätten kan vi väl i slutet av september och ingen klagar. Kanske är det sista gången jag orkar tjata nu; men haar du inte provat smörsteka en finhackad lök tillsammans med färskt grönkål.. GÖR DET! Makalöst gott, med lite salt och peppar ovan, som tillbehöver till typ ALLT.
Potatisarbetet fortskred och ungarna drog in kompisar i det hela också, ingen vill missa denna skattjakt. Men i år var det tufft och tungt, pga allt jäkligt ogräs men det skrämde inte de små arbetsivriga liven.
Så blev det fredag och en liten höstbukett plockades.
Och efter ett par dagar med fullt fokus på potatisland, kunde här vadas fram bland tvätt, städ, plock och disk. Men se till fredageftermiddagen, fastnade man inte längre i kladd och solen sken in i det helgtjusiga hemmet. Familjen samlades för fredag. Helt underbart!
Lördagmorgon! Morgontur i kylig höstluft följt av långfrukost med nygräddat bröd.
Kreativt ståhej hos oss alla sedan! Pappan snickrade, ungar målade, mamman bakade och lagade.
Sen en sista fotbollslördag, här hemma i byn alltså. Stabil kioskpersonal, va! Trötta som tusan var vi alla sedan så peppade att åka hem och ta lördagkväll… då gick det förstås larm och pappan drog iväg och var borta i ett gäng timmar medan vi andra masade oss hem för middag och kvällsbestyr. Så är livet med en brandisman, som plötsligt lämnar flocken, i tid och otid..
Söndagen innehöll ännu ett plock av höstbukett, veterinärsbesök (lillkatt kastrerades, storhäst och lillhäst checkades) följt av en sirapsseg söndag med regnet smattrandes mot rutorna och en morsa som inte kände sig hundra, alls. En himmelens fin vecka, med mycket sol, värme och älskat grejande.. som avslutades med en lite klen höstdagjämning.
Önskeplaner för vecka 39.
-Älskat, höstigt vardagsliv! Hemmalivet, arbete, barnens aktiviteter, något föräldramöte, något utvecklingssamtal osv. Älskade vardag🙏🏻
– Diverse påhitt! .. som att ytterligare ett gäng med gamla radiatorer är funna på blocket och ska hämtas hem ett par timmar härifrån.
-Jobba på med hallen! …vi vill blir klara där nuu.. för vi har ett tidsur som tickar förstår ni. Ett projekt som ska dras igång aaalldeles, alldeles snart, om tre veckor närmare bestämt. Något som ännu känns som hittepå och för drömmigt för att vara sant.. lovar att uppdatera så fort vi vet mer, om önskeprojektet ens är möjligt, alltså..
-Fortsätta att hösta i land och köksträdgård! ..sista fårorna potatis ska upp. Jordärtskockorna likaså. Morötter och rödbetor klarar sig i jorden ett tag till. Men grukor och tomtater väntar på slutskörd. Dahliaknölarna måste upp ur jorden, pronto.. osv. osv.
-Fortsätta hösta ute på gården också! som att ta in sista utemöblerna..
-Hamstra frön! .. bland det mysigaste jag vet denna tid. HÄR till exempel, kan ni läsa mer exakt hur jag gör. När jag tar in egna frön, inför nästa år, alltså!
-Njuta av en sista septemberhelg!
…
En ny vecka står för dörren nu och det känns som den första veckan, med redig, kall, grå och alldeles, alldeles underbar höstkänsla! Vädret är blyertsgrått idag och det passar mig ypperligt, som inte känner mig helt på banan idag, heller. Fokus vila, mao. Hoppas att ni andra vaknat pigga. Oavsett, ta hand om er allt vad ni bara kan, så önskar vi varandra ännu en god septembervecka!
Kanske är du uppväxt med Elsa Beskows sagor, kanske läser du dom för ditt/dina barn nu? 🍄.
Se sådan helt fantastisk kalender!
Jag kommer troligt att förbli en papperskalender-människa, älskar att ta min penna i handen och skriva, på riktigt. Nystartskänslan med en ny kalender, oslagbar!
Låt Elsa Beskows månadsmålningar förgylla ditt 2025, finn kalendern HÄR!
Här kommer ett bonustips också, utöver designkollektionen. Det finns ju nämligen så himmelens mycket fint hos Akademibokhandeln.
Jo, denna bok, fylld med klassiska barnviskor av Alice Tegnér, med illustrationer av Elsa Beskow. Den perfekta gåvan till lilla födelsedags-människan, dopbarnet, osv. En bok att lyssna till/sjunga med till, dessutom med noter och finaste målningarna. Tryck på knappen, bara! 😉
Senaste kommentarer