Måndagshälsningen!

Vi landar i måndag och vi gör precis som vanligt, kikar lite bakåt, landar, innan vi tar oss ann den nya veckan!

Måndagshälsningen kommer här!

-Veckan som gick fylldes med;

Friskluft och älskade, älskade trädgårdsbuketter.

Klätterrosen New Dawn blommade (och blommar) helt fantastiskt!

”Hem ljuva hem” säger skolpojken när han kommer hem strax efter lunch. Trivs på skola. Och är lycklig när han kommer hem. Att bjuda hem småvänner är också en hit. Det tycker vi alla. Fy tusan så mysigt det är när hemmet är fullt av ungar, både mina egna och ett par småvänner.. rikedomens rikedom! .. som ni hör, verkar känslostormen (modern) ha landat i nya rutinerna, likt övriga i gänget.

Medan Storebroren var på skolan. Storasystern var iväg på lekdate hos sin vän. Så passade mor och Bertan på att ha tumistid. Hos hästarna. En ponnytur. Lillprinsen höll minen väl.. ser ju ut som om jag tvingat dit honom!?.. men det här var snarare minen när jag frågade om han skulle kliva av…

Jag gjorde en rejäl höststädning av nedervåningen. Kändes vissa stunder som om jag stod mitt ute i stora havet och försökte sopa bort vågor… kaaan ha något att göra med dom där söta, söta hjälp(stjälp)redorna… men tusan, vi rodde ju det där i hamn! Övervåningen får snällt vänta med att få rena fönster. Kändes helt enkelt för farligt med småungar med..

Vi var på sockersött 4-årskalas!

Så blev det helg.. och en så regnruskig skitmysig sådan! Vi var kattvakt åt världsgullig kattunge, susade iväg på fotbollsavslutning och kom hem och dukade fram brakfika medan regnet fortsatte att falla utan uppehåll.

Det bakades. Både matigt och sötfika.

Vi hade idoga arbetstimmar på övervåningen, som byttes mot lugna stunder, mys, mörkerkurragömma och spelstunder tillsammans.

Veckan avslutades med att regnet höll uppe, familjen som älskar att vara ute fullkomligt ramlade ut genom dörren.. visst kan man vara ute i regn.. men det liksom hällde ner heeela lördagen.. så nu avslutade vi med allt möjligt påtande ute. Styrde bort utemöblerna som stått härs och tvärs, gosade med hästar, motionerade tillsammans med hästar, bara njöt av friskluft..!

Dessa själagoda skapelser…

Och idag vaknar vi till Födelsedagsveckan förstår ni! Hon i toppluvan där fyller jämt i slutet av veckan. Så himla fräsigt, att få leva! .. så tänker jag. Och i nästa stund knyter det sig lite, när jag tänker på hur skört livet är. Jag är så rädd om livet, min lilla familj och alla runtomkring oss. Vill bara, bara få fortsätta leva just precis som är just precis nu. Det är min högsta önskan! Nu väntar några sista septemberdagar innan oktober tar vid..

Önskningar för denna livet-fyller-30-år-vecka!

Ta hand om livet. Lite extraextra liksom! Faktum är.. att vi ju byggt vår vardag så att vi älskar varje dag vilket är så enormt häftig känsla. Och!!! Vi är inga unikum. Vi vågar bara bryta normer, strunta i ekorrhjul och följa hjärtat….! ”Att välja är att välja bort”. Vi investerar, i tid. Varje dag känns god, ingen långdragen längtan efter att det ska bli helg, jul- och sommarlov osv.. så egentligen önskar jag bara att vi får en alldeles vanlig vecka med sånt vi tycker om och mår bra utav…

Pyssla om mig själv lite extra. Jag önskar inga långa resor eller dyra smycken. Jag menar, flärd är; en springtur alldeles själv, familjestunder, äta lite extra gott, unna mig långa varma duschar (vaaansinnigt lyxigt i ett småttingmorsaliv)… och så vidare.

-Baka och fixa!

-Följa liten gullunge till tandläkaren!

-Plocka varje trädgårdsblomma med andakt!

-Ha matlag här hos oss!

Få uppleva drömstund! ..stunden när vi säger till Skrållan att ”Juni! Nu är det dags att börja flytta upp grejer till dig alldeles egna rum, hjärtat!”… åååh, blir alldeles gråtig av tanken. Fy tusan som vi kämpat för det, den skäggige och jag… två just nu ganska trötta, men hemskans glada och tacksamma, renoveringspäron! … och självklart får ni förstås hänga med på inflytten!

-Fylla 30 år!

Jag önskar både er och mig ett gott septemberavslut och en god start på oktobermånaden! Och kom ihåg… att det du faktiskt kan påverka i ditt liv… har du chans att göra ”vad du vill med”. Du är nämligen huvudperson och huvudchaufför i ditt liv. Sådetså! Skapa ditt liv, allt du bara kan. Och ta hand om Dig, allt du bara kan. Livet är för kort för annat, ok?

Vi hörs snart igen!




Emmeli

Måndagshälsningen!

Så var det måndag igen!

.. och här konstateras, att livet susar på. Ibland känns det som om det är måndag och fredag hela tiden. Vi har det gott och hinner ej ha tråkigt, nej. Småttinglivet i sitt esse, mao! Idag föll regnet från morgonen och vi tog till en början en påta inne-dag. Donade med lite tvätt, skrev mat- och handslingslista inför handlingen, barnen gluttade på film varvat med långsam lek. Alla rätt trötta idag och det är gott att få ta tempot därefter. Sen drog vi ut på en springtur, vilande barn och energiboostande mor… och det är verkligen helt förtrollande, vad en löptur kan göra, sån god känsla inifrån och ut sedan! I eftermiddag har barnen lekt med sina kusinvänner här hemma..höjden av lyx, va! Och nu väntar kvällen. Hoppas att ni hade en god helg och får starta veckan så gott det bara går!

En måndagshälsning kommer här, med glimtar från veckan som gick och nya veckans planer!

Jag gjorde liiivets bästa grovsopsfynd. Jamen ser ni så vacker barnsäng!

Vi hade liten fotosession med syskonen.. och passande nog ville också Ullrumporna vara med… fina drömgästerna som nu lämnat gården. Wow så fint det varit att få ”rå om” dom här några veckor. Och hopppppas hoppas dom tuggat i sig många parasiter och lättat på det trycket där ute i Vinterhästhagen.

Minns också särskilt turen, när jag blev buren av denna pärla. Han är vår alldeles egna Emil i Lönneberga-häst.

Jag plockade bukett efter bukett. Till hemmet, fårgästernas fina ägare, vännerna i matlaget.. blommor är glädje så det förslår, visst!

Småttingar hade lekdate och mammor gjorde andra viktigheter, som att babbla käkarna av sig och sörpla kaffe och äta godaste snickersbollarna vi vet!

Vardagsglimt! Från en middagstund.

Världsmysigt. Att lunchspringa med sussande småsyskon i vagnen och möta upp Storebror vid slutet, på skolan, för att sedan gå vägen hem tillsammans. Under den promenaden hinner vi avhandla så många viktigheter så ni anar inte.

En dag lagade Bertil pannkakor med pappan. En annan dag bjöd mor på kokta pärer, stekt torsk, ugnsrostade rödbetor, vitlöksfrästa harrisar och fetaostkräm.

Vi letade Fransson. Suck och suck. Ingen katt funnen.

Så blev det fredag och det var så himla mysigt att kunna ha sån där morgon som fick vara hur länge den ville. Studiedag, mao. Men, nu har vi sannerligen kommit in i vår nya vardag och den sitter fint, alltså. Alla trivs. Så tacksamt!

Vi hade drömlördag. Alla tre barnen hade heldag med världens bästa Mormor och Morfar medan deras päron räserjobbade med övervåningen tillsammans. M tapetserade Storebrors rum och jag slutmålade vissa smygar och finsnickerier och såpskurade golv… åhåh! Att till kvällen få äta Mammalagad mat och möta ungar som haft det toppen och dessutom (!!!) njuta i en varm Pappaeldad bastu… ptjaa.. bortskämda till tusen, det var känslan!

Veckans sista dag fylldes med massor av friskluft. En tur med Fjädern.

Och utflykt med vänner.

Sån rikedom, hela alltet!

Önskeplaner för v.39!

Septembergotta oss! Luften är god, färgerna vackra och än blommar det massor i trädgården och jag plockar bukett efter bukett.

-Börja hösta ute! Stuva in utemöbler, skura verandan.. och höstpiffa lite kanske?

-Putsa fönster! … och troligtvis inte nere utan UPPE! Hurra, alltså! Att man kan längta efter fönsterputs så.. det betyder ju nämligen att vi börjar byggstäda där och att ”uppflytt” är runt knuten!

-Jobba på med övervåningen. Just nu kör vi gasen i botten så gott vi kan!

Följa gullungar på Kalas och Äventyrspremiär! (Äventyret skulle jag kort förklara som älskade Söndagsskolan, när jag var barn!)

-Göra skriv- och fotojobb.

-Drömgreja! Som att skura ren grovsopsfyndet, barnsängen, och ställa den på plats!

Septemberdagar…. en i taget. Varje dag. En gåva.

Ta hand om er, så hörs vi snart igen!

Emmeli

Äppelmustande på Drömgården!

Äppelmustande på Drömgården!

Äppelträdet dignade av äpplen och nu var det dags att skörda!

Lyckan i att få plocka våra alldeles egna äpplen från vårt gamla, gamla träd!

Lite småskruttigt äppelår har det varit hos oss i år. Bär-år, ooohja. Men äpplena… nja, lite mindre. Tur då, att det här minst-hundraåriga trädet är så stort och gav oss frukt så det räckte och blev över, i alla fall.

Brandisjourande pappan plockade med den där väldans braiga uppfinningen, för att nå där i toppen.

Och när vi var klara med plocket, så började vi dona med något vi aldrig tidigare gjort. I flera år har vi sagt att vi gärna skulle vilja prova att göra must. Men inte förrän i år har vi tagit oss råd att införskaffa denna kross- och äppelpress. Eller kross- och FRUKTpress, helt enkelt. Såklart kan man skicka iväg till ett musteri, men förståår ni tjusningen i att få göra det här med egen handkraft!? Dessutom mycket billigare än att skicka iväg på musteri. Denna kross/press kommer vi ju kunna använda år efter år. Och äpplena har vi gratis på trädet.

Först sköljde vi av äpplena!

Sen delade vi äpplena, lite slarvigt och inte alls noggrant… huvudsaken äpplena inte rullade runt, runt där i krossen.

Teamwork mellan far och son! Nu skulle äpplena krossas.

Veva, veva, krossa, krossa. Alla var så engagerade!

… ja, förutom en…

Han hade andra viktigheter för sig där i gossiga vagnen. Snusade gott, med sin tomte i lillhanden.

Inte alls ett ogulligt gäng som stod och glodde på oss.

Äppelkrosset lades i pressen! .. och nu var det dags för sista momentet!

Pressa äpplena och utvinna vår efterlängtade äppelmust!

Jag kutade in och hämtade våra finaste (loppade förstås) kristallglas…

Liivets godaste äpplemust!

-Förstås! Inget smakar väl så gott som det man gjort själva?

Vi tappade sedan upp musten i petflaskor och frös in. Perfa, då slipper man pastörisering eller några tillsatser!

Ni mår tro att vi var lyriska, hela högen! I veckan har skolpojken haft tema skördetid på skolan och torsdagen avslutade deras skördevecka med skördefest där dom åt allt som dom bakat och lagat under veckan. Man fick om man ville, ta med sig någon hemmagjort/hemmaskördat för att bjuda vännerna på… förstås tog Minimannen med sig Äppelmust! Så festligt och himlagott!

Äppelmust här på Drömgården, alltså! Det hoppas vi att det blir mer utav i många år framöver!

Emmeli

Höjden av morsighet!

Jag tror jag lever livets bästa tid. Just precis nu.

Jag har ingen aning. Ingen aning alls. Men jädrar, så jag trivs. Det vet jag. -Bättre än någonsin! Säger inte att dagarna alltid går som hejsan. Jag kan vara hur trött som helst om kvällen, men vaknar varje morgon med ny energi och känner mig liksom genomlycklig. Har självklart kattpissdagar, jag med.. men även dom, har sina goda stunder och det finns ingen annan plats eller med några andra människor, jag både vill ha genomfräsiga eller kattpissiga dagar med. En nyp mig i armen-känsla… att få njuta så. Av detta kapitel i livet. Och förresten, att vara trebarnsmorsa med en Emmeli som har vett att vara snäll mot sig själv, går som hejsan och är så himla mycket enklare än att vara en Fröken Duktig, enbarnsmor.

Ännu en HemmaMammavecka har gått.

I hjärteasken ligger massor. Dom där små samtalen särskilt. Som när den enen berättar om vad hen tycker är det bästa med livet, eller när den andre berättar att kompisen varit ”UTANFÖR Sverige!? -I GRETA, mamma!” eller när Minstingen förklarar att hans ”tlakton! tjaaasig! laga nu!”

Och så påtar och pysslar, handlar, bakar, lagar, fejar och grejar vi. Skjutsar brorsan till skolan efter mysiga morgnar tillsammans. Och möts mitt i dagen. En dag, när regnet smattrade mot rutorna, överraskade mor och småsyskonen med bullbak!

Jag brukar alltid göra snurrbullar.. men den här dagen skulle det minsann bli Vanliga, Hederliga, Kanelbullar.

Ni glömmer väl inte tricken! Alltid rumsvarmt smör. Och alltid ett ägg knäckt i degen, per sats vetedeg! Mycket smör i fyllningen också, förstås! Och kanel och socker, som vi hade denna gång.

Lagom till bullarna var färdiggräddade susade vi iväg mot skolan. Hämtade Storebror. Och sedan vidare mot Förskolan, där vi hämtade en gullig kusin som vi alla längtat efter! Vilken fest!

Barnen möttes av bulledoft och en hög nybakta kanelbullar på köksbordet.

Och jag njöt synen av njutande småungar. Jag älskar, älskar, älskar att pyssla om dessa små liv. Som ska ha det bättre än bäst, tänker jag.

Jag vet. Höjden av morsighet. Och jag älskar det!

Nu tar vi fredag, va! Strax trillar Konstruktörspappan hem, extra tidigt. Storebroren har studiedag och självklart utnyttjar vi läget för lite extra tillsammanstid. Hemmatid.. med sovmorgon och en långsam fredagsfrulle. En stund ute hos hästarna och plockande av helgblommorna. Efter att Lillebroren sovit, åker vi på en liten utflykt. Vi packar fikakorg, med bullar, saft och kaffe, förstås! .. fast tusan! -nu blåser det upp till storm här. Nåväl.. det går ju himla bra att fika hemma vid köksbordet också!

Önskar er alla en fin fredag och god start på helgen!



Emmeli

Måndagshälsningen!

Heej där!

Känner att jag nästan är lite för speedad för att skriva just nu, men jag gör ett försök. Ni vet hur jag är. Högt och lågt och allt däremellan. Och idag, har varit en så himla fräsig dag från början till slut. Började med lugn och mysig morgon med barnen. Efter skolskjutsen, så fann jag ett helt otroligt vacker barnsäng…. i en grovsopshög nere på byn. FYND! Kontaktade gulliga människan som slängt sängen. Och ”ringde en vän”, som kom med släp och fraktade hem skatten. Så, nu har Juniflickan en egen säng, för noll kronor!…. den ska bara fixas lite (haha!… som allt annat här hemma!). Därefter veckohandling och vidare hem för goda hemmabestyr.. och poff skulle vi ta lunchrundan med springande mamma och sovande småttingar och hämta hem Storebror från skolan.. jag frågar lite snällt min loppistokige pojke om han kunde tänka sig att haka på, till loppis.. och nog kunde han det, nog. Och ohooj som vi fyndande. Allt från gardinstänger, lampor, porslinsfat och hyllpapper…. till stolar, ännu en barnsäng och en hel rottingmöbel.. jag behövde ringa samma vän ännu en gång. Som nu i alla fall slutat för dagen och som tittade på mig på det där sättet bara han kan… ”du är knasig, men jag älskar dig ändå”. Så följde utvecklingssamtal med tvärstolt mor, middagsfix och ikväll har vi förevigat våra gullungar.. för att kunna framkalla och sätta upp på nya väggarna här hemma.. som tack för mammans påhitt, så myser ungarna nerbäddade nu med barnprogram och chips i små skålar. Ni må tro att det är fest! En otroligt energisprutande måndag! Sa jag att jag just vann ett par auktioner på tradera också? Puh, alltså. Vilken dag!!

Nuuu kör vi, Måndagshälsningen medan ungarna chillar! Innan nya veckans planer.. -Veckan som gick;

Jag konstaterade en och tre gånger. Att haricots verts (stavas det så?), dom önskar vi odla flera år. Så, så goda!

Junihjärtat bjöd in till lekdate. Omåttligt gullig och hjärtevärmande syn.

Och här. En bild från kvällen då jag, min galenpanna, plötsligt trodde att vi funnit vår katt som är försvunnen. Jag fick en bild skickad till mig, från djurhemmet vi kontaktat. Bilden på katten var så himmelens lik Fransson, så jag var bara TVUNGEN att få åka och försöka leta. Än om det var fyra mil hemifrån…. men till mitt försvar, så har ju en teori varit att kattstackarn som är försvunnen, kanske råkat åka med oss på ett öppet släp som vi körde söderut för 14 dagar sedan. Svärmor och Bästsväggan var med mig… hur många ställer upp på en sån sak? I sena, kalla septemberkvällen. Kolsvart mörker. Och vi var, mitt i iiingenstans. Kärlek på den. Dock ingen katt funnen… och efter mer analys, var det inte Fransson som vi fått bild på.. tyvärr.

Storebroren susade iväg på sina skoltimmar. Och här hemma påtades det då med ditt och datt för Minstingarna. Som att måla med vattenfärg.

Och Juniflickan pärlade nytt armband till sin älskade Moster. Vad som skulle stå på kortet, bestämdes helt och hållet av Skrållan. Ni må tro att mostern blev glad när paketet anlände storstaden.

Jag och min dotter och vår MammaMormor, hade namnsdag. Det firades med besök av Mormor och Morfar, chokladbollar och paket med sött loppisinnehåll. En ynnest, alltihopa. Att kunna ses, en vanlig dag.

Så blev det helg och jag bjöd familjen på nybakt till lördagsfrullen.

Helgen fylldes med lite av varje. Som att ge hästarna ännu större hage, med nytt grönt att beta. Hela familjen samlad förstås. Lilla gänget satt och vilade mitt i.. gjorde dom rätt i. Sen njöt vi synen av betande hästar… så själagott, att få ta hand om dessa djur.

Vi fikade god äppelkaka tillsammans med Sväggan och gänget…. skrattade då gott åt den där ”crazycatlady-kvällen”, när vi ropade ”FRAAAANSSSON” mitt i ingenstans.

Guldstunder med en unge i taget. Charmigt att vara alla, men också charmigt att få lite tumistid med varje liten. Spela spel (yatzy eller egenuppfunnet) eller gosa Farmor och Farfars gulliga kattunge.

Och så har vi premiärmustat och kära hjärtanes, så gott det blev!

Avslutade septemberveckan och helgen på sötaste vis. Barnen red sin ponny i vackra septemberljuset. Skrattade så dom kiknade, där världens snällaste ponny travade fram över åkern. Lilla Chippen, så du förgyller våra barns liv.

Sju dagar till i hjärteasken.

”Vad önskar du dig när du fyller år?”, har jag fått som fråga några gånger senaste dagarna…. ”att bara få fortsätta leva just precis såhär”, svarar jag. Tacksam. För livet. Varje dag.

Önskeplaner för septembervecka 38!

Omfamna varje septembermorgon som den största av gåvor! … och nypa mig i armen, över att få HemmaMamma ännu en höst.

Måla!

Säga hejdå till fåren som nu ska hem och möta Herr Bagge. Buhuu så tråkigt.. hoppas vi ses igen, säger vi här hemma!

Blogga!

Fota samarbete!

Skörda! på tur tror jag kryddorna i odlingstäppan står.

Motionera i höstluft! (helt och hållet fantastiskt. Det behöver inte vara miiiilen i ett kutande tempo. Nej nej. En promenad är så himmelens gott nog. Snälla ni, hoppa INTE över att röra på er. Om ni kan, UNNA ER DET! Bland höstens färger, så är det andäktigt härligt. Cykla, gå, spring, etc… ANDAS!

Nu ska jag natta tre stjärnor medan pappan gör ännu en stöpa äppelmust! Vi ”prilliga Drömgårdare” önskar er alla en god vecka, så hörs vi, visst!?

Emmeli

Måndagshälsningen!

Hej vänner!

.. från en, ptjaa.. jagvetintevad? ..Jag har så många idéer i mitt huvud just nu att jag idag näästan kokat över. Gos med ungar och ett hårt styrkepass gjorde susen… men, Jag vill så mycket, förstår ni. Härlig känsla… men det finns bara 24h/dygnet och jag vill INTE stressa bort mitt HemmaMammaliv och så vidare.. Drömgårdslivet breder ut sig och förfrågningar kors och tvärs ifrån trillar in. Det är jättekul, verkligen. Fast jag kan inte tacka ja till allt.. och inte kan jag haka på alla mina egna idéer, heller. Fast tusan… ”det här är bara början”, tänker jag.. med pirr i magen. Jag vill tro på livet och att vi ska få leva här på gården länge, länge.. var sak har sin tid, allt behöver inte ske NU. Eller hur? (försöker nu övertala hon som lever för dagen och ”inte är född till att vänta”, precis som hennes ena unge säger..). Nåväl. Bara att vräka ur mig här gör att allt känns bättre.

Okej. Landa. Alltid en bra grej. Vi tar en Måndagshälsning och gör precis det!

Veckan som gick!

…startade med en helt fantastiskt vacker ridtur. Och en utav livets snabbaste galopper. Tjoho, Blå Berget, vilken fart! Ett sätt att avsluta sommaren och augusti på, helt i min smak.

Välkommen september, sa vi glatt. Innerligt vacker månad. Och ullrumporna, som ett smycke för gården jag inte kan se mig mätt på.

Varje dag innebär gårdsbestyr. Se till så att alla djuren har det bra. Bertan klagar ej, som ni anar. Lilla djurälskaren. En dag hade vi Hovis här också, så nu har pojkarna finfina fötter igen.

Vi letade och letade. Ibland med dånande vackra vyer i kring. Efter Katten Frans Frasse Fransson, alltså. Denna stoora, gosiga, tjusiga katt, som knappt lämnat gården, någonsin. Är bara spårlöst borta nu. Vi har sökt och sökt. Och andra katten har deppat och deppat. Vi människor också. Fortfarande ingen Fransson… och jag misstänker både räv och grävling som stryker kring gården.. (TACK alla ni som försökt hjälpa oss under veckan!!<3)

Vi startade ett utav höstens mysigaste påhitt; Matlag! Först ut var vi, med alldeles vardagligt middagshäng här hos oss. Inför matlagshäng ska det inte städas och fejas och maten som bjuds kan vara ”vad tusan som helst”, typ. Ni förstår. Opretto och skithärligt! Fast septemberkvällen var så himmelens vacker att vi drog till med grill, vilket ju är krångligare än att laga allt inne, men vi firade en vacker kväll i livet, helt enkelt. Med fina vännerna, stora som små. Där ser ni två bundisar, prick lika gamla, som susade iväg nerför åkern…

Njöt av turerna mitt i dagen när jag kutar iväg med minstingarna på tur. Vi tar våra hallonpauser här och där och morsan får passa på att pusta ut.. det är (härligt) tuungt att springa med två småbarn i vagn. I mål är vi sedan när vi landar på skolgården och hämtar hem Skolpojken. Så går vi sedan, hela gänget hemåt. Så innerligt gemytligt alltihopa.

Så blev det fredag och till skillnad från dagarna innan som gått i ivrigt tempo, så saktade vi nu ner. Regnet föll och vi hängde på sofflocket och var ute i regnet och busade med hästarna.. som sprang glatt och galet efter paraplyet, det tyckte Juniflickan var en hit.

Fredagsmyset, med hela familjen samlad, fredagsmiddagen i magarna, ny leklera till barnen, kaffe till päronen och choklad till hela gänget. Den stunden, oooh.

Vi kämpar och kämpar på övervåningen. Det går trögt. Vi har inga pärlband av arbetstimmar direkt. Det tycks aldrig ta slut på Att göra. ”Jag ska bara laga det där hålet i sovrumsgolvet”, sa han tålmodigt. Älskade M. Tusan, vi ska klara det där. Det ÄR LYX, att ha möjlighet att göra det vi gör, vi vet. Men ibland… så är det mest bara tufft. Som utbyte mot att det oftast är skitkul. Ja, ni vet. Där det en gång stod en eldstad (som vi aldrig sett röken av…..) var det ett hål i golvet, som nu är lagat. Heja heja Byggmästare M. Och sånt som känns som småsaker i sammanhanget av en hel våning, betas nu av och vi ser ljuset!!

”Vissa” är redo med piffet… mellan barnagos, byggstäd, målande och så vidare.. så kaan jag bara inte låta bli att peppa oss med lite sånt. Se så fina gardiner i linne som ligger där i smygen! Jag tror dom får hamna där i sovrummet!

Helgmiddag. En räkgryta som var så otroligt god. Vill ni ha receptet kanske?

Veckans sista dag, fyllde vi med massa mys. Var till Tant G och plockade äpplen, lämnade en blombukett och fick gofika. Så fint att ha en egen ”Tant Berg”.. som i Lotta på Bråkmakargatan du vet? Och som om det inte var nog med mys så åkte vi till kvällen hem till mina föräldrar. Basta, bada bubbelpool och fika kvällsfika. Sådär så att orden tar stopp. Så mysigt var det. Att se barnen bada med sin mormor, sitta och dricka varm choklad och äta bullar med sin morfar och somna så gott, så gott därefter. Sån rikedom som inte går att betala för pengar.

Nu är det ny måndag, björkarna har börjat skifta mot gult och trädgården dignar av blommor sådär förgängligt vackert. Jag binder buntar och ger bort till nära och kära.. bland det bästa som finns! Binda buketter och glädja med.

Veckans planer:

HemmaMamma! Det är ett heltidsjobb må ni tro. Ni som vet, ni vet ju. Och ni som bara tror att det är ”att gå hemma”, har skitfel. Jag är tvärslut om kvällen. Men så ohyggligt varmt i hjärtat. Värt allt och lite till.

Motionera! I höstluft… det är så gott att det inte är klokt. Jag tänker varva styrkegympa med att springa med barnen i vagnen!

Sända er hälsningar! också bland det bästa jag vet!

Ordna lekkompisträff/-ar till lilla fyraåringen, när Storebroren är på skolan... Lillebror hakar på glatt! Och nej, StoraLillasyster har inte börjat på förskolan ännu…skolades in under vårterminens början, men sen blev det inget mer av det av olika anledningar.

Hopppppas att vi ska fälla ett träd här på gården! Som senaste två åren dött, bit för bit. Nu är jag så rädd att det ska rasa i en ivrig höststorm.. sen är det skitfult också.

Göra det allra sista i Junis rum och Stora Sovrummet! Såpa golv. Spika golvlister. Håhåhå, när golvlisterna ligger färdigmålade med sitt andra varv och väntar på att få hamna på plats för att få sitt tredje och sista varv linoljefärg, ja då är det är det tusan nära uppflytt!

Ta en dag i taget. Alltsammans ovan är bara önskeplaner. Livet är vägvisare. Varje ny dag är en sällsam gåva, eller hur? Vi skapar dagen allt vi kan, för att ha det så gott vi kan. Livet är för kort för annat. Så tänker jag.

Ta hand om er fina ni, tack för att ni finns här och tack för alla era meddelanden veckorna i ända. Sagt det förut, men säger det igen; det här vore inte hälften så roligt om ni inte fanns här. <3



Emmeli