Det var en dag förrförra veckan då jag och lillen satt och ritade tillsammans.
Jag postade en bild på ögonblicket som gjorde mig varm i hjärtat.
Och helt spontant, så skrev jag något i stil med att ”medan lillen ritar, passar jag på att uppdatera Årstidslistan...”… och KÄRA NÅN, min inkorg svämmade över med ”skriv mer, vadå årstidslista?”, ”kan du inte berätta med om årstidslistan?”, ”vad är årstidslista för något?”.. osv. osv.
Jodå, nog kan jag det!
Det är inget nytt att jag älskar listor. Och jag kan ha ”odlat fram en hoper ungar”, som också äälskar listor.
Sedan alltid är de vana att det sitter en Årstidslista uppe där alla kan se den, ..till en början var listan för mig och den skäggige bara, med allt göööra vi ville hinna med bland övriga livet… med åren har listan kommit att bli av härligare variant, skulle jag säga.. en lista som uppdateras varje kvartal med inte bara en massa ”klassiska to dos”… utan en lista fylld med riktning och liiiv också, utefter årstid och naturens tempo. Vårlistan är väldigt mycket ivrigare än höstlistan, till exempel.
Årstidslistan gör vi tillsammans, funderar, ”vad händer i naturen?.. vad vill vi uppleva? .. vad är stående punkter hemma på gården? utöver.. vad är rimliga hittepå?”.
..listan gör det lätt för oss alla att både ana vad som händer i naturen just nu, barnen lär sig mer om årstiderna och vad som behöver göras på en gård med djur, året om. Alla känner riktning och delaktighet. Vissa punkter är ständigt återkommande år till år, som ni förstår. Som att det alltid behöver stormockas hagar om våren, sås frön och sättas potatis under varmvåren, alltid slås hö om sommaren, skördas om sensommaren osv.
Tillsammans kommer vi fram till, ”vad vill vi få ut av den kommande tiden tillsammans?”… på listan kan det stå allt från att som i höstas; ”föda bäbis…. gosa, gosa, gosa”, ”Mura skorsten”, till födelsedagsfiranden, olika bygg- och renoveringsprojekt eller som nu på Vinterlistan…
”Gosa bäbis & Gullbarn”, ”Vintra oss i snön!”, ”Lära känna Berry(hästen) mer”….. och Rensa ur STORA STÖKRUMMET, så vi i alla fall kan få en början av makandet av det efterlängtade, stora barnrummet… Och i slutet av denna tid, firar vi, en högt älskad Storebror.
…
Det är fullkomligt skitmysigt med en sån här lista… och vet ni vad det bästa är? -Den ger oss ingen press, den är bara en feelgood-grej som ger oss alla pepp. ”Göra hallen klar”.. den punkten är nog inne på fjärde årstidslistan nu? Ingen panik för det!! Men det äär magiskt härligt att till sist få pricka av en sån punkt. Dessutom, som en liten bonus, blir dessa listor (som jag såklart sparar), en liten livet-dagbok där vi kan se när vi gjorde vad… tänker då särskilt på grejer med huset.. Årstidslistan blir en gårdsdagbok på samma gång, mao. Listigt, va!
2025 skulle bli 2026. Årets sista dag var fortfarande snöfattig men ändå så vacker.
Vi firade Nyårsafton med vänner halva dagen och familjen andra halvan. Lillan var urgullig i sin julklapp från sin farmor, en farmorstickad romper. Vid tolvslaget, var vi näranära hästarna, precis som vanligt.
Julovsdagar på rad.. i det där alldeles makalöst härliga tempot efter jul och nyår, där vi bara låter julen vara kvar, omfamna oss med värme och ljus och vi tar varje dag som den kommer.
En utav favoritjulklapparna.. Vildkatten! Så himla roligt spel!
Dra iväg och bowla med kompisar, också så festligt.
Duka i Salskammaren dag för dag, bjuda hem Farfars och Morfars. Älskade, alltid så efterlängtade vänner från norrnorr. Och goa byavänner.
(I bild, toscapäron… till vaniljglass. En favorit-efterrätt. Och ja, vi bjöd våra päron, på päron).
Gosiga, långa morgnar.
..för att sedan klä sig för olika utebestyr.
Där i syn, en stycke skäggig fembarnspappa som också njutit av jullov som varat prick lika länge som skolbarnens. Otroligt mysigt! Här skulle han nog ut och fodra djuren, eller spola lilla isen han gjort tillsammans med barnen eller kanske fylla velårn eller något annat viktigt. Men först…. försöka slita sig från hon som flinar så gulligt att man smälter.
Och i slutet av lovet, var det ofantligt gott att få åka hem till min mamma och pappa.
Basta. Pusta ut. Och inta finmiddag i pyjamas. Lillan, hon höll dock festkänslan uppe med sin röda juleklänning, så fascinerad av elden. En fin Trettondag.
Vi har haft ett gäng riktigt kalla dagar. Hästarna har pysslats om med extra mat och lilla ponnyn med dubbla täcken. Här inne har någon fyrbent levt kungligt.. Sivert ääälskar golvvärmen inne i Badrumstvättstugan.
Så när vardagen just skulle dra igång, kom snöstormen och hem från skolan ungarna skickades, efter bara någon skoltimme. ”Håll era barn hemma imorn, om möjligt”. Jo jag tackar, såklart vi gjorde.. bonuslångt jullov det blev! Kompisövernattning och varm chokladfrulle fastän det skulle varit skoldag. Ni anar peppen hos ungarna!
Helgen var iskall och solig… och barnen har åkt och åkt på sin alldeles egna lilla is. Vilket lifehack alltså, med en egen liten is hemma på gårn!
Jag tycker så mycket om att tjava promenad med min bäbisflicka, så jag går och går och får både vila och skön motion på samma gång.
Tända brasan till kvällen är fortfarande en så nymodig och älskad stund.
Och nu är vardagen här och det känns att ljuset har vänt.. det är inte längre tvärmörkt med ens det blir eftermiddag… nej inte ens klockan tre är det mörkt. Och med ljuset känns det gott att tacka julen för den här gången. Tjugondedag knut blev vårt startskott för utstuvandet, i vanlig ordning.
Barnen har varit så himla taggade på att ha julgransplundring så ikväll har vi dansat ringdans och plundrat granen på alla karamellfyllda smällkarameller. Det kändes rätt fräsigt att vi är så många i familjen nu att vi räckte till en hel ring runt granen, haha!
Vi glodde på granen in i det längsta. Oj, vad Lillan tyckt om den… lillhjärtat…
…
Tack för den här gången, Julen! Lillasysters första. Nu ska vi fortsätta vintra oss, åka skridskor och leka i snön. Och vintervila färdigt, förstås! Kanske målar vi hallen färdig… i år.. igen? Sedan någon gång, börja rota fram fröer, möta smygvärmande solstrålar och samtidigt vakna till igen, efter lång tid i ide. Lyssna på vårfåglar och vara med när lilla femman upplever livets första vår. Ha Sommarlov. Ta in hö. Och skörda. Fira sju födelsedagar. Någons allra första. Omfamnas av hösten och möta naturens nedvarvning igen. Sen, så möts vi ju igen, julen! För det har du lovat! Och det löftet, är mer än gott!
Som ett trolleri hade det under natten hamnat en hel hoper paket under granen, kristyrhjärtan till varje familjemedlem vid tallrikarna och röda JULMATTAN låg på köksgolvet. Barnen vaknade sådär förväntansfulla och ljuvligt bekymmersfria som man bara önskar att alla barn i hela världen skulle få vara. Vi åt tomtegröt och såg sista avsnittet av julkalendern, så bra den var i år! I år, också!
Sen hjälptes vi åt att göra oss julfina! Kusinärvda skjortan på Lillalillebror.. samma skjorta som hans kusin hade på vårt bröllop för 13 år sedan.
Vi dukade sedan fram andra halvan julfrukosten. Jullimpa, Astrids mandelbröd, saffransbröd och pepparkakor. Julskinkan förstås! Och knäcken och Tant Sagas Möra Chokladkarameller! Kristyrhjärtat nämndes ingen äta upp, förutom Lillen!
Lilla pakethögen med egenpysslade julklappar från barnen till sina syskon och päron.. sannerligen en pakethög som bara osar av kärlek.
Så knackade det på dörren och Morfar kom tillsammans med TOMTEN! Så galet!
Liten människa som koncentrerat öppnade julklapp… och allt han fick var något han ”aalltid har önskat sig”, sa han. Lillvännen.
Mitt i dagen var vi sedan ute och tog hand om djuren. Lillberget var gossugen som vanligt.
Sen räsermakande av ett gäng ägghalvor. Innan vi myste ner oss i soffan igen framför Kalle.
Fast först..
..ställde vi upp oss för att ta årets julbild. Eniga om att bästa julklappen till familjen, är hon där i pappans famn. Just det! .. här delade vi sedan ut paketen till barnen, från oss.
Julaftonskvällen spenderades hos barnens Farmor och Farfar tillsammans med barnens Faster med familj. Som småttingpäron är det ofantligt lyxigt att bara ta små knytisbidragen med sig och gå lilla vägen från oss och hem till mannens barndomshem där Svärmor dukat upp med så himla mycket gott. Barnen lekte med sina jämngamla kusiner och vi hade det sådär oförskämt bra allihopa!
Juldagen. Ingen julotta var det i byn i år så juldagen blev en otroligt soft sådan utan minsta tidspassning. Vi sov länge, lekte med nya julklapparna tillsammans, åkte en sväng till Morfars för fika tillsammans med Moster och storkusinerna från söder ..
Och sen bara hem för mera prinskorv, sällskapsspel och mys. Får inte nog av detta bäbisgos. Våran lilla tjej som nu är tre stora små månader.
Tredjedag Jul och vi dukade för julbaluns här i Drömgården. Det har blivit tradition nu, att det lagas palt i vårt opraktiska, älskade gammkök… det spelar liksom ingen roll att det blåser total storm utanför, paltafton det skulle bli i år också!
Vi handlar och dukar och skalar pärer och hackar fläsk och förbereder i minsta detalj. Därefter tar ”Moster Mia”, familjens paltproffs över och snor ihop smeten tillsammans med min svåger.. sen rullar Mia paltar på löpande band på precis samma vis såsom Mormor Syrena gjorde när jag var liten. När palten ligger i kittlarna och kokar liksom bara RINNER tandvattnet från oss.. ”ääär det maat snart!?”…
Det är så magiskt gott, den godaste maten vi vet om. Vi som tycker om den, alltså. Den lilla skaran som inte tycker om, var sååå nöjda över att slippa och kalasade istället på den kulinariska rätten; korv och pommes, haha!
Här i syn osar hemmet av värme, doftar palt, är fyllt av sorlet från alla människor. Här känner jag mig prick hur rik som helst.
Någon var tjusig i skjorta och fluga och älskade att få dricka ur mjölken ur ”storglas”. Lilla Lillasyster avskyr när hon blir för varm och bars nöjt runt i juleklänningen med gosse-armarna och småfötterna bara. Pappans min avslöjar lätt hur kär han är i sin lilla femma.
Till efterrätt mumsade vi saffrans-cheesecake. ”Med Berry-häst eller Pelle-traktor på toppen”, pepparkaka alltså. Enkel men så julig och god efterrätt.
Fjärdedag jul, en dag med hästande följt av häng med pappas kusin, sambo och barnens så gulliga tremänning. Alla barnen var trötta och myste ihop sig framför en film medan vi päron kunde pladdra på. Värdefullt alltihopa.
Idag är det en riktig mellandag.. vi sörplar kaffe, hänger med hästarna, bygger lego, målar en vägg, går en promenad, planerar för nyårsafton… och kikar in här.. allt i en salig blandning. Det är så himla skönt att ha ett långt jullov tillsammans, där alla är lediga prick lika länge. En god julklapp, sannerligen!
Och det var julen 2025…och jag är bara så himla tacksam för allt. Att vi fick vara tillsammans, friska, trygga, varma, äta gott, sova gott (nåväl, om inte lillskruttan drar till med sina jollriga nattatimmar där hon säger att ”jag glömde vara vaken tillräckligt på dagen så nuu tänkte jag snacka lite istället, morsan, VAKNAA!!”.
Och nu hänger vi som vanligt kvar bland stjärnor och julegran i många dagar till… nu är det ju så evinnerligt mysigt att bara i lugnan ro, jullova vidare…inte ta bort en endaste julpinal. Landa, summera året.. fundera lite drömmande på nästa…
Hoppas att ni haft en god julhelg! Önskar er goda mellandagar nu!
Det blev tredje advent. Följt av nedräkning, allra sista veckan.. innan jullovet tog vid. Vi firade med gofika och kompisar.
Fjärde adventshelgen. Snöfattig men solig. Årets mörkaste dag, blev en ljus sådan! Koka knäck och pyssla julklappar till nära och kära. Ofantligt skönt med lov. Stora och små pustar ut. Katten också.
Så blev det sista dagarna innan jul. Donande och fejande av hjärtans lust! Och granen kläddes av ett gäng ivriga små. Någon, var mer än nöjd att bara titta på…!
Se barnen åka skridskor. Baka ännu mera pepparkakor. Pussa mular och slå in julklappar. Kuta i granngårdarna med julhälsningar. Prata med moster och farbror i telefonen och möta en utav de finaste människorna jag vet, mitt på långpromenaden.
Och nu är det kvällen innan jul…
Jag tänker: ta hand om er, allt ni kan. Och kom ihåg, att livet pågår, bakom allas juledörrar. Någon är lättad, någon känner hopplöshet. Några har sorg. Någon är nyskild. Någon nykär. Några gammkära. Någon är sjuk. Någon saknar. Några längtar. Någon fattas för första julen. Och någon, firar sin livets första jul. Allt ryms.
Det blir lite glest om uppdateringarna just nu. Som ni säkert förstår passar jag på, att passa av (!)..nu med liten bäbis, menar jag. Vill liksom inte missa en onödig sekund av henne.
Lillan växer och mår som en liten mjuk och god prinsessa. Sömntutig så det förslår.. sover fortfarande massor om dagarna. Så gossigt! Hennes päron försöker dock nu förklara för henne att det skulle vara yyypperligt att ta någon liten längre vakenstund under dagen… istället för seeent på kvällen när hennes päron gäspar i kapp och bara vill sooova, lilla hjärtat alltså.. exakt allt känns charmigt med henne. Vi är saliga över att hon är 11 veckor nu och att vi INTE varit på sjukan en endaste gång.. när hennes minsta Storebror var i samma ålder hade vi varit och flängt i oro en massa.. som den här elfte veckan med honom i livet, var vi inlagda för att lillbäbis fått RS-virus och blivit så dålig att han ”föll bort” i våra armar här hemma. Vedervärdigt var det. Så ja, vi bara är i denna bäbistid och njuter,allt vi bara kan. Tacksamma något oerhört. ”Tänk att vi vågade en femma”, säger vi och flinar åt varandra.. hon är liksom lilla körsbäret på gräddtårtan.
Okeeej vi går vidare…
Livet, livet, livet i syn!
Här var någon småfebrig men ändå i ork att baka lussekatter. Där ute, nere i lagårdsstallet stod samtidigt en häst med nylindat ben. Pappan var på kontoret, garanterat med känslan att både behövas här och där. Mamman kände sig skör.. av trötthet, kärlek, lite oro. Högt och lågt, samtidigt, menar jag. Sånt där man kanske inte tänker på när man ser allas gossi-gossiga julebilder just nu men som det ju är för precis alla; livet pågår, med alla dess nyanser, jämt å jämt. Oavsett, bara vi tittar upp, så strösslas små guldstunder mitt i allt. Det här var en sån <3
”Mamma idag är det Signes allra första Första Advent”, sa Storasyster.
Den dagen fylldes med hockey, första adventsgudstjänst, gofika och ”första luckan” i årets Göra-Tillsammans-Adventskalender. Pepparkakashus stod på schemat. Barnen älskar när vi gör saker, precis alla tillsammans.. de uppskattar det så.
VI har varit hos mina föräldrar och bakat pepparkakor. Så rakt igenom skitmysigt!
Första advent-, och juletiden som en människoflock om sju… det är stort, så stort.
Något annat stort som skett, ser ni inte!? Skojar bara. Såklart ni inte ser den… men vi känner den. VÄRMEN på våning två! För första gången i historien. Rörmokaren, aka Den Skäggige, var här under en vecka och kopplade in radiatorer i tre utav rummen på övervåningen. En historisk morgon det var, när vi vaknade och kände go-värmen .. jag tog en bild, mitt i älskade vardagsröran, för att minnas.
Andra adventveckan började såhär vackert men var sedan mest ett enda ”släcka bränder”… hälsocentralenbesök, veterinärsbesök, tempande av hästar, tempande av barn, skjutsa krya barn hit, pyssla om sjuka barn dit… ”åå vad braaa, såklart bilen ska tjorva just just nu också”…
Andas mor, andaaas.. en långtur i friskluft gör alltid susen för att tanka på superkrafterna.
Och trots att det varit en väldigt krånglig förstatid här för Berserkur så bara äälskar vi att han är här.. han fyller liksom upp det där trygga, lugna tomrummet som Ikran lämnade efter sig. Och att ta hand om djuren, i med-, och motvind, är själagott för både stora och små. Lillasyster har redan blivit en van lagårdsunge också, ser ni!
Decembertider… mörkt mestadelen av dygnet… det rantas runt i kära (vissa väldigt håliga) ullunderställ, spelas extra mycket på instrumenten, blundas gärna intill bäbis en eftermiddagstund en pappaledig dag..
Nu blev det andra advent. Och vi bjöd hem älskade på lite adventsfika, i all enkelhet.
Och den här veckan har bjudit på lite mindre cirkus. Nya hästen haltar inte längre. Alla barnen är friska. Annat krångel, också förbi. Vi fick njuta lucia i kyrkan… sjönsjungande småröster, det gulligaste som fiinns. Vi pustar ut.
I fredagsmorse föll snön sååå mysigt. Mormoster Storan kom och förgyllde vår fredag. Till kvällen var vi till vännerna.
Den mysiga snön byttes mot spöregn till lördagen. Så onödigt. Efter dagens första djurrunda, myste vi bara inne. Pysslade smällkarameller tillsammans.. på det sätt min Farmor Gertrud lärde mig som liten.
Låt säga att de små pysseltokarna gillade det.. vilken tjusig julgran det ska bli här hemma i år!
…
Idag är det tredje advent. Lucka nummer tre i vår adventskalender öppnades i morse (Tillsammansuppdrag: Ge oss ut i skogen och leta julgran!)… Ett gäng ”tog den för laget” och åkte ut i ösregnet och hämtade hem årets julgran, medan några fick lyxen (undertecknad och bäbis till exempel.. ) att vara hemma i värmen. Nu har mörkret fallit för längesedan, alla djuren är ompysslade med extra mat för att hålla värmen i det kalla regnet. Jag har bjudit flocken på köttfärslimpa med gräddsås och rödvinbärsgelén som jag och lillen kokade precis innan lillan föddes. Just precis nu, allt gott.
Om några dagar får vi TillsammansJulloooov. Om vi längtar…
…
Adventstider hemma på gården, alltså. Just precis så.
Första lilla snön kom redan 10 november. Några få singlande flingor. Ankorna är tuffa i kyla också, verkar det som.. ut ska dom, trots att kvicksilvret sjunker. Så roliga djur!
Inne i gamla timmergårn är det varmt och gott.
Vi eldar i kakelugnen, morgon och kväll. Bland det mysigaste vi alla vet! Det känns fortfarande, vinter två nu, så nymodigt att kunna elda.
Och se där, ja, vårt kära polkagrishus..
-med både några röda och lika många vita fönster. Rött återbrukat tegeltak.. och en nymurad skorsten som M jobbat med under hösten, murad med gammalt stortegel vi fann på en blocketannons i våras… tungt att jobba med, men så fint!! Ja, så har han alltså murat en skorsten för första gången i livet också, den där skäggige. Impad är jag.
Men inget är riktigt klart som ni ser. Fönster ska målas på gavlarna, nya hängrännor och stuprör ska till, plåt fattas på skorstenen och andra sidan taket läggs om troligtvis till våren och därmed hamnar nockpannorna på plats, vindskivorna behöver ordnas osv osv…. sinom tid, sinom tid.
Men nu är inte tid för att hinna så mycket det bara är möjligt. Nej, nu är tid för så mycket stanna upp, passa av och njuta av nuet som vi bara kan! Bäbistiden är så särskilt speciell.
Kom ihåg att Vintervila också! manar Björnmor. Tänk att vi är i andra halvan av november..livet innehåller sina måsten och åtaganden.. men jag tror på att lyssna på naturen och följa dess iver och fart, året om, för att må så bra som möjligt. Vad tror du?
Storkok är en favorit. Laga mycket och kunna ha restfest. Här lagade jag en högrevsgryta medan övriga gänget var i vår skog och hämtade hem gran-, och enris som vi ska pynta entrén med inför advent.
Grytan blev otroligt, med kött från Lidbölegård i grannbyn. Receptet fann jag HÄR förresten!
Sol som skiner dag för dag, så ofantligt lyxigt i novembertider.
Mörkret faller tvärt till eftermiddagen.. och typ det enda jag vill då, är att sitta på sofflocket i gammköket, sörpla kaffe och fika något gott. Med bäbis i famn och ungar i kring. Nyper mig i armen, att få spendera ännu en novembermånad som HemmaMammaBondmora.
Årets första saffranskaka bjöd vi kompisarna på. Receptet på kakan, har du HÄR.
Djurliv i november.
Kallt och frusen mark. Så stort att se hur barnen tar mer och mer eget ansvar och vågar mer och mer.
”Det här ÄR den mysigaste tiden på året!”, sa ene sonen häromdagen när vi vaknade till ännu en frostvacker morgon och jag fick feeling och hängde upp rödrutiga gardinerna i köket. Jag är beredd att hålla med honom.
Lyckas man som mor (och far?) också att hålla ribban lagom hög för allt som önskas göras, så blir det succé. Jag tänker mycket på det här, det vet ni. Livet får styra, från år till år. Sopar iväg hittepåmåsten, ett efter ett. Inget av barnen kommer säga ”ååå mamma, vad UNDERBART att du slet ut dig till jul, i år igen!”… näääpp. Jag vill ha ro att sitta ner… pyssla det barnen vill pyssla. Baka det barnen tycker om. Städa lite lagom. Laga ett stort gäng köttbullar att ha i frysen till jullovets luncher som ingen egentligen orkar laga.. för köttbullar, det tycker vi alla om.. sju sorters sillar bryr vi oss föga om. Pynta lite lagom. Med stjärnor i fönstren, buntar av en och gran i några rediga krus samt röda julmattan så kommer vi långt. Och julgranen, förstås! En drös julklappar till alla ungar? Nix. Några få. Något de behöver. Något de verkligen önskar sig. Samt en upplevelse. Att barnen värdesätter närvaro och lugnan ro högt, det törs jag nästan lova!
Hösten var så väldigt vacker i år. Men tänk, nu är den här! Vintern!
I veckan har jag gjort hallen helt redo för en lång vinter, kånkat ut höstens ytterkläder och skor och tagit in allas vintermunderingar. Firade rockaden, med en långprommis med Lillan, medan pappaledige pappan var hemma med övriga gänget.
Igår vaknade vi till en trött, trött fredag. Eller det var nog jag som var tröttast då.. vi är bortskämda med ännu en bäbis som sover gott om natten, men den där natten var jag vaken med en väldans språksam liten snart-tvåmånaders-bäbis. Hon tyckte att vi hade ypperlig prat-, och jollertid då och sov sedan igen sin sömn under hela dagen igår.. men inte jag, så det var otroligt skönt när det blev fredagsmys och vi bara drösade ihop i finsoffan allihopa.
TACK alla ni som engagerade er i min fråga igår morse inne på instagram, också! Jag undrade hur er erfarenhet av rotavaccin (ett vaccin för EN variant av magvirus) är och ni var hundratals som svarade. Som jag förstår har vaccinet ”förfinats” senaste åren och den första varianten verkar ha gett väldigt mycket mer magont och besvär som biverkningar, än den varianten som ges nu. Skönt att veta! En hel del skrev att ni avstått vaccinet. De allra flesta skriver att ni valt att ge det och att det gått väldigt bra, kanske lite pruttigare lillmage och magknip som ändå gett sig efter några timmar. Typ så. Några få fall har fått riktigt tuffa biverkningar och de skrämmer mig massor. Vaccinet skyddar också säkert, i enbart två år. Eftersom jag gärna både långtidsammar (vilket ger gott skydd för allt möjligt) och vi dessutom inte flänger runt så mycket eller har barn på förskola där det cirkulerar mer magis än i skolan, så känns det inte självklart att ge just detta vaccin, faktiskt. Övrig vaccinplan följer vi förstås, men rotavaccinet har inget av våra barn fått.. det har funnits så kort tid, bara Minsta Lillebroren som skulle ha kunnat få det, men vi valde bort det. Han ammades till strax över tre (!) år och har ännu inte fått sin första magis (!), trots att precis alla i familjen har varit magsjuka någon sväng… men inte han… kanske bara en tillfällighet?.. kanske har också amningen givit honom ett väldigt bra skydd under dessa år. <3
Jag var i alla fall för trött och skör igår för att kunna ta ett beslut om vår lilltjej ska få det eller ej, så det blev ett alldeles vanligt bara mäta-, och vägabesök hos bvc igår. Älskar att gå till bvc, vi har en fantastisk bvc-sköterska som alla våra barn tyckt/tycker så gott om. Lillan har veckor på sig att hinna ta det där vaccinet ifall vi bestämmer oss för det, så vi sköt beslutet på framtiden helt enkelt.
I morse vaknade vi till en utsövd lördag.. frukost med flocken samlad.. pusselbygge framför brasan. Morfars tittade in en snabbis, djuren gjordes, barnvagnspromenaden vandrades och nu har vi precis kommit hem efter att ha varit på kusinkalas. Nu väntar en vilsam kväll för oss alla.
Senaste kommentarer