Fredagmorgnar…

Bäbis och HemmaMamman snusar lite extra länge där uppe i storsängen. Skolbarnen görs i ordning av pappsen. Storalillebroren gör som han känner, sover vidare, kliver upp med syskonen.. tids nog möts vi där nere i gammköket allihopa.

Sen susar skolbarnen till skolan och vi andra fortsätter med en lång stund av bara frukostätande, lekande, kaffesörplande..

Fredagarna är lyxigaste sortens investering för oss. Vi köper oss tid. Tid att vara hemma tillsammans med barnen, båda två.

Nu till morgonen har vi också försökt driva pågående badrumsprojektet framåt.. ”ska vi lägga klinkret rakt, eller på sniskan?”, är frågan. Ännu ej riktigt landat i om golvet ska vara enfärgat eller rutigt, heller…en färg har vi hemma och M kan börja lägga den i ”teknikskrubben”, som ändå inte kommer synas sedan.. men sen är frågan, rakt, på sniskan, rutigt eller enfärgat….

Vad känner DU kära läsare?

Idag börjar M klinkra ”teknikskrubben”, där bergvärmepump ska gömas osv… så spännande. Det känns så svårt med valen till ett badrum.. vi har så lite historia att luta oss emot, badrum är ju så moderna grejer ju!

Kaffekoppen fylls på en och två gånger. Bertil önskar ännu ett ”mammabröd”. Ettåringen som bara plötsligt fått upp ögonen för att äta annat än bara amning, vill smaka lite av allt möjligt. Lite havregrynsgröt, lite macka.

Ammemys. Pappakramar. Och sen stoppa om i ullsäcken ner i vagnen. Ut på bron för slummer, i kyliga, helt ljuvliga oktoberluften.

Nu ska jag försöka röja färdigt i det här hemmet jag påbörjade röj i igår men inte kom särskilt långt i alls på grund av att vi hade annat för oss, som kompishäng, vila och sånt. Men idag drar vi fram såpan och skurtrasan. Ordnar oss lite helgfint och möter oktoberhelgen. Med klinkrande, kaffesörplande och en törst efter mycket friskluft.

Önskar er alla en fin helg <3

Emmeli

Lillminsting 1 år!

I tidiga, tidiga morgonen klev vi upp. Jag och den skäggige.

Låt säga, med en väldigt kort natt i bagaget.. jag kunde liksom inte gå och lägga mig natten mot lillvännens ettårsdag? Klockan närmade sig 01.. för precis ett år sedan den tiden, då satte värkarna igång, med besked. Lillminstings förlossning spelades om på repeat och allt var sådär tydligt som det bara är, när lillungen i fråga ska fylla år. Minns hur jag, för alltså prick ett år sedan, vaknade av ÄNTLIGEN, kraftiga, RIKTIGA värkar! ..jag skakade liv i M…och han somnar om. Haha! Inte bara en, utan två gånger. Chill människa, minst sagt. Tills hans försvar, hade vi puttrat på med förvärkar i två veckor som hela tiden klingat av.. så otroooligt psykande.. M trodde nog att det vara det var tal om nu också, jag var nämligen så fokuserad, bara andades mig igenom allt och gjorde inget mer väsen av det hela.. jag var så pepp på ont att det var inte klokt.

I fullmånens sken, bland gnistrande frost”, så lyder en textrad ur Lillminstings alldeles egna låt.. och ja, fullmåne var det också och så sagolikt vacker oktobernatt. Självklart tog jag en extra värk ute på gården, bara för att sedan bränna av en bild på fullmånen, innan vi satte oss i storbilen och drog mot BB…

Ljuvligt teamwork, Han och mig emellan. Det var en fantastisk upplevelse. Jag som innan varit så nervös och orolig, tänkt att det nog inte kunde gå bra en fjärde gång, att jag nog inte skulle klara av smärtan ännu en gång. Må gott-ryser när jag tänker på hur bra det gick, hur närvarande jag var, hur 77 minutrarna inne på förlossningen var ett sjuhelsickes ont, men njutbart marathon. Häftiga lillungen, som anlände med superhjälte-pose. Det passar honom. Vår lilla starka superhjälte. <3

Och nu är han 1 år.

Vi sjöng hela familjen för honom. Typ sju gånger. För liten plutt är inte lätt att väcka sådär tidigt på morgonen. Men när han väl vaknat så hurrades det och det syntes hur han njöt av uppståndelsen.

Lillhjärtat, som alla är så engagerade i. Vilken lyx att vara Lillminsting.

Och mamman tänker. Och känner. Så mycket känslor. Så mycket tacksamhet över nuet, som är så gott. Året som gått har varit utmanande, oroligt, och stundvis så obeskrivligt jobbigt. Men mest, bara så mycket teamwork, familjekraft och kärlek.

Efter att pappan och storasyskonen susat till arbete och skola, myste vi andra vidare här hemma.

Lycka, att dom har varandra.

Lilla blombuketten från frukostbrickan.. och hjärtat, som B pysslat till sin lillebror.

Småborsorna packades ner i vagnen och så gav vi oss ut på långtur. Dom slumrade gott sedan, båda två.

Jag plockade en näve höst i handen och doftade, förstås.

Vi hann sedan tjava hela rundan och komma hem. Jag fick göra hästbestyren själv..och hade så mycket luft i schemat med två små sovande att jag passade på att förbereda middag också. Var till och med tvungen att väcka innan skolhämt, så lunchen blev på sniskan, men vad gör väl det..

Efter sen lunch och mellis i salig röra, fylldes fftermiddagen tillsammans med olika hittepå. Att gunga är livet, tycker Lill-Olof.

Sen skedde något storslaget.

Jag serverade kokt potatis från landet, morotsstuvning också gjord på morötterna från landet, nytrillade köttbullar och MammaMormors rödbetor. Och vet ni? Lillungen ÅT!

. ”Ja, vadå?”, tänker du. Jo.. nog för att vi tagit det varligt med maten med dom andra också, jag har helammat dom länge.. jag sådär 8 månader. Men sen börjat fylla på med matigt utöver fortsatt amning.. som fått fortsätta så länge det önskats, lilla B var över två år och två månader när han slutade amma.

Men denna lilla människa, han har inte varit intresserad av vad än vi bjudit honom på.. den ena goda nykokta purén efter den andra, småbitar, stora bitar som är mjukt kokta att hålla i (det sistnämnda har funkat bäst…). Men nu, stegvis senaste veckorna.. ja nu verkar vi vara peppade. Och riktig mat ska det vara, inte nån himla slätmixad puré, menar lilla O. Jag älskar ju att amma, men det känns lite som en lättnad nu när han är så pass stor, att han kan tänka sig äta något annat också, haha! Utimellan i all fall….

Ser inte gott ut. Var magiskt gott.

Och till kvällen dukade vi upp för litet minikalas.

Sjöng ännu en gång, spanade ballonger och födelsedagsfikade, alla tillsammans. Ettåringen åt till och med av sin egna lilla skogshallonfyllda tårta med mycket vispgrädde på. En rakt igenom ljuvlig ettårsdag. En ynnest, hela alltet.

.. och nu har det hunnit bli ännu en ny dag. Hela familjen var så trötta att vi somnade allihopa samtidigt. Disken och plocket fick vänta till idag. Det gick så bra så. Idag är känslan såå god. ”Min bäbis är fortfarande här”, han tvärväxte liksom inte över ettårsdagen.. han lovar mamman att fortsätta vara bäbis länge till. Så det så!


Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Hej på er!

Det är måndag igen och vi börjar som vanligt med en liten ”rapport” från senaste veckan här på gården..

Oktoberveckan som gick, fylldes med..

Sömnig veckostart. Måndagmorgnar i oktober, ni vet… mm, skönt att krypa ner i ullsäcken strax efter skolskjuts och frukost, menar lilla O.

En tjurig host-förkylning har cirkulerat, så veckan innehöll också lite, tack och lov mild, sjukstuga. Inte omysigt att sitta på sofflocket med åttaåringen och spela memory.

Vi hängde ute. Soliga eftermiddagar.. perfekta för kurragömma lek och lite höstfix i trädgården.

Jag tycker att ni fått alldeles för många super-städiga matrumsbilder senaste veckan, så jag skickar med er denna syn nu. Den tillhör verkligheten mer. Ni ser att vi lever här. Det här rummet är vi i dagligen, alla älskar det.. intressant. Och kul, att det är ett väl använt rum nu när vi har ävlats och gjort i ordning det.

En dag fick vigas åt stadsbesök. Blä. Säger både jag och maken. Men vi var tvungna. Och i vanlig ordning när vi åker till stan, har vi samlat ihop alllla möjliga bestyr.. fixa nytt körkort, ärenden på stan, släpvagnslass till tippen, följt av köp av radiatorer (som en utav er följare tipsade oss om, tack!! Är det någon fler som sitter och trycker på radiatorer som ni vill bli av med, säg till!!!)

..belöningens stopp gjorde vi på Naturkompaniet, påfyllnad av bästa vardags-ullstrumporna.

Och efter en dag borta. Var det så gott med hemmaliv igen.

Vi bakade bullar!

Så mysigt. Så sjåigt. Med en bäbis som just i utbaknings-, och gräddningstid, helst ville klättra… på stolar, upp på bord, osv… 😉

Torsdagens mellisfika gick inte av för hackor. Barnen åt bullar så det nästan stod ut genom öronen på dom. Mamman också.

.. sen gav sig två bulldoftande typer ut på en friskluftstur. Skrållan cyklade i sån fart att tänkta promenaden, blev en springtur för morsan i stället. Inte mig emot. Men att rekommendera hade det varit med mindre kläder.. i alla fall att byta om när vi kom hem, genomblöta av oktoberregn och morsan supersvettig.. men icke. Istället höll jag på lite till i trädgården och direkt in för middagsfix.. blev kall, men hade ”inte tid” att pyssla om mig själv förrän timmar senare.. vilket under natten resulterade i en kymig känsla i kroppen. Och på fredagen, plötslig intensiv huvudvärk, frossa, hög feber.. och väldigt, väldigt ont i ena mjölkkantinen….

Det blev lördag och jag kände mig ytterst omtöcknad, men på bättring.

Vågar knappt säga, med fyra barn, att jag aldrig haft mjölkstockning. Men nu så. Visst har jag någon gång blivit lite öm, men inget som blivit något mer. Nu var det två dygn där jag kände mig så, så sjuk. Jag trodde först att jag smittats av barnens förkylning, då det liksom inte var STOPP på mjölk, alls.. men ni hjälpte mig att svara på frågor i stories, om mjölkstockning.. och ordet är lite lurigt, för det behöver inte vara stockat, för att vara stockning…. Nåväl. Hujedamig. Hoppas det dröjer till nästa gång..

Bilden? Jo. Vi norpade friskluft, fotade ett jobb och drog sedan mot lördagsgodisshopping.. följt av vila lördagen lång. Tror det var välbehövligt, på flera vis.

Helgen slutade så otroligt fint. Med piggare mor, sötaste sortens födelsedagskalas och en sagolik dimma som smög sig på. Och denna vy alltså… bästa jag vet om. Ja jag delade ju till och med en berättelse kring den igår, HÄR ..

Vi lämnade tacksamma ännu en oktobervecka, somnade i stora sovrummet i ett enda trassel av småarmar, kuddar i massor och ammeklunkande lillminsting..

Idag vaknar vi till måndag. En mörk morgon, som lättar till den vackraste av höstdagar. Jag mår bra igen efter feberfrossan osv, men känner mig lite matt i kroppen. Och omåttligt känslostormig… Ni förstår, den här måndagen, för precis ett år sedan.. då kändes det sannerligen som om det var en ny liten människa som tänkte anlända jordelivet. Och så här med facit i hand, så var det ju verkligen så..

Och ni morsor, ni förstår nog precis hur jag känner? Dagarna kring ettårsdagen med sin lilla bäbiiiis!

Önskeplaner för v.42

Oktobernjuta! – Morgnarna är mörka, vi tänder ljus till frukosten jag och barnen, spelar mjuk musik och startar dagen i ro. Att vi kan det, i det varma, trygga hemmet. Det är något att vara tacksam över.

-Sista trädgårdsrycket för i år? Ja, kanske är det den här veckan jag kommer mig för/hinner/har lust, ork etc… för det? Vi får väl se. Det är så skönt om hösten, infinner sig lusten till att trädgårdsstäda, då gör den det.. men annars går det utmärkt att vänta till våren också, med det mesta. Sådetså. Men dahliorna ska bäddas om i spån. Och sista tomaterna plockas in.

-Vårlökarna! .. mm, .. dom ska jag nog få ner i marken i alla fall! Jag blir alldeles vimmelkantig när jag ser i sociala medier hur många dundrar ner hundratals lökar.. så dyrt!? tänker jag först? Och hu, tänker jag sedan.. jag som knappt förmår mig att tuta ner 10 stycken? Men det ska jag klara. Och så ska jag njuta av dom som bara den! Himla tur, att vi får fungera olika.

-Fira en högt älskad Lillminsting som fyller 1 år!! Förbereder mig på en hejdlöst sentimental dag. Vi ska göra dagen så mysig vi bara kan för honom. Älskar den där ungen så det värker i kroppen. Den där ungen, också! 😉

-Superjobba! ..det blir två reklampauser ni kommer få hänga med på. Otroligt stolt över att få jobba med dessa företag. Hoppas så att ni ska uppskatta <3

-Hänga med vännerna! Pga sjukstuga har det stälts in lekdejter hittan dittan. Men kom igen nu livet. Låt oss få träffa hjärtevännerna denna vecka!

Möta den tredjeoktoberhelgen! … träffa familjen, njuta synen av ena lillungen som uppträder med sitt musikalgäng.. och massa lunk och mys hemmavid..

Önskar både er och oss en god oktobervecka! Ta hand om er. Allt vad ni bara kan! Så hörs vi under veckan..

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Åhå, vilken vecka det där var!

Nej o nej, inga storslagna händelser för världen.. önskar jag kunde ordna fred osv, ni vet. Men, det klarar jag inte riktigt än hur mycket jag önskar. Så, vi tvingas förhålla oss. Och, i vanlig ordning, göra det bästa av dagarna här hemma på gården, i lilla byn. Här är det tryggt och gott.
Veckan som gick, fyllde vi med..

Höstnjuteri! Att motionera i höstluft är enormt gott, för precis hela kroppen och knoppen, tycker jag.

Vi levde i både kreativt kaos och så prydligt så. Ni vet, allt ingår när det gäller livet. Tro inte att någon familj ALLTID har det tippelitopp-röjt-städat-du-fattar-vad-jag-menar.. eller OM man har det, JÄMT, så undrar jag hur man liksom hinner.. LEVA?

Jag plockade oktoberbuketter för fullt. Tog in örter och torkade, smulade sönder och hällde i glasburk. Skördade grönkål och svängde ihop en enkel pastarätt.. med redigt mycket citrontimjan och persilja i. Blev så gott! Hittepå-matlagande, med härliga råvaror, är inte det bland det roligaste?

Födelsedags-springturen var en höjdare! Hela födelsedagen var en höjdare.

Barnen var kreativa i vanlig ordning. Vårt ”pysselskåp” öppnas x antal gånger under en dag, men sedan vi gjorde i ordning det, gav var sak sin plats osv, så går det också i ett hujj att plocka tillbaka. Barnen ordnar det där så bra själva. HÄR kan ni kika in i vårt pysselskåp om du vill!

Vi njöt av delmålet att ha flytspacklat, med stora löjliga leenden och en vals-svängom… och sedan,

.. mot nästa delmål, att tätskikta. Och nu kan vi minsann checka av det också. Grymt jobbat, M! Förstår ni att det är dags att lägga klinker nu? … nåväl, vi väntar på en platta som har lite leveranstid på sig.. men, det finns annat göra. Jag ska erkänna att jag gruvar mig för vissa av punkterna… som att vi måste riva upp golvet i hallen till exempel. Näeh, jag behöver kanske förklara det här lite bättre någon dag? Eller känns allt sooolklart? 😉

Löven föll till marken från stora björken. Och någon ny slags liten förkylningsbacill kom och hälsade på och det vilades hemmavid, tur att det finns två småbrollor i hemmet att leka med.. och fruktstunda ute i friska luften med.

Jag påtade med ditt och datt. Både inne och ute. Här hade jag precis tagit upp alla dahlior i köksträdgården. Hur jag gör med mina dahlior, vinterförvarar till exempel. Det, kan ni läsa om HÄR.

Det blev lördag och ungarna var pepp på sitt ”Pantjobb”. Panta, få en liten slant och sedan shoppa (typ) vad man vill inne på affären.. lyckan var oslagbar när ena lillungen sett ut en tidning..och pengen räckte, på kronan, exakt till den. Korvgrill till lunch och brofika på eftermiddagen. En fulländad lördag.

Nej vänta!

Fulländad blev den när vi till kvällen, efter middagen, var ute ännu en sväng hela gänget.. och äntligen fick balpressen under tak. Ett åbäke som tar plats och inte har så mycket plats att få. Med andra ord, behöver någon stå och dirigera och någon vara väldigt duktig på att ratta. Omåttligt nöjda tu, var vi efteråt. In för soffhäng, film och lördagsmys sedan!

Veckans sista dag. Fler utetimmar. ”Bonden Blom” fortsatte vintra på gården. Jag varvade att stå inne i köket och fixa inför kvällens kalasiga familjemiddag och vara ute med småttingar. Att gunga bredvid ett storasyskon, är livet tycker lilla O.

Jag skördade. 9/10-22. En känsla av oerhörd rikedom. På riktigt. 29 kronor för en liiiten, klen zucchini, nere på ”affärn” alltså. Jag har tagit hand om den mesta skörden, rivit och frusit in. Men lämnat några zucchinis ute i landet. Rena guldgruvan, ju!

Barnen hade lång pysselstund och sannerligen, tog dom sin mor på orden när jag tidigare sagt att ”mamma tänker firar födelsedag veckan lång”. För nu överöstes jag ännu en gång med massa små paket, med kärleksord och armband och pärlplattor.. och, vad kan ens vara finare presenter än det!? Kärleksströssel, att dom på eget bevåg GÖR, med kärlek. <3

Vi hade en så fin kalaskväll sedan, så gott avslut på en så fin vecka. Men mer om det där veckoavslutet en annan dag!

Nu har vi en ny vecka här, och det blir en härlig vecka, eller hur?

Vi gör den så härlig vi bara kan, i alla fall. -Ja!

Några önskeplaner?

-javisst..

Önskeplaner V. 41

-Oktobernjuta! .. luften är så hög och klar nu. Solljuset genom gula, gula löven, fantastiskt. kvällarna är mörka, ja. Kvällströttheten kommer tidigare nu, ja. Så är det. Var sak har sin tid. Var tid sin charm. Till skillnad från ljusa sommartiden när det känns som att jag inte behöver sova mer än några timmar om natten, så börjar nu tiden jag med lätthet kan somna med barnen vid nattningen.. riktigt omysigt om man somnar och behöver kliva upp för att göra något när barnen somnat.. men så otroligt mysigt och skönt och välbehövligt, om man gör sig i ordning i god tid med tanken ”somna om kroppen vill”.

-Fortsätta projekt hösta! Både inne och ute. Tar en bit i taget. Peta ner några vårlökar har jag ju tänkt också!

-Möten! Ni vet, utvecklingssamtal, telefonmöte, tandläkartid, föräldramöte…

-Kalasfixa! för den minsta människan i vår familj! Kolavippar. Tänk att ettårsdagen närmar sig..

-Superjobba! Har ett roligt fotojobb att göra.. där jag nästan hoppas på lite kallare grader med tanke på temat…..

-Samla på livets guldstunder...med dom där små människorna jag älskar mest på jorden. En dag i sänder. Det stora i det lilla.. våra bästa stunder.


Önskar er alla en snäll och god oktobervecka. Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Så hörs vi snart igen, ja i bästa fall redan imorn, med ett inlägg som svarar på många frågor som ni undrar mycket över just nu…..

Emmeli

Min trettioandra födelsedag!

Jag väcktes av ett väldans morgontrött litet gäng,

..som sjöng för allt vad dom kunde, i tidiga morgonen. Bjöds kramar och paket. Och vidare ner till dukat frukostbord.

Lill-Olof var pigg och lekte tittut med pappas sticketröja.

Redan här, var min drömfödelsedag uppfylld.

Pappan skjutsasde barnen till skola och den ruffsige morsan kunde ta påtår i lugnan ro. Fyllde sedan förmiddagen med att kuta med barnvagnen, unna mig en varm dusch mitt i dagen och inte sådär tvärsent och svinfort som oftast.

Och så glodde jag på födelsedagsbuketten, från mig själv, till mig själv. Tänk så trädgården levererar fortfarande, otroligt!

.. och småpratade med det där gänget.

Nu var Lillminsting vaken igen och ville också titta ut på hösten just precis där igenom dörren.

Hela han känns som en födelsedagspresent också. Minns så väl, förra året precis samma tid.. ooh så jättegravid jag var då.. såna väntansdagar att det var inte klokt. Och nu är han här. Omåttligt lyckosamt!

Äntligen, äntligen har här framkallats den bild som är tänkt att hänga där ovanför finsoffan i matrummet.

Också något jag tagit tag i, som en present till mig själv. Jojo, det gäller att fira sig själv också ju!

Bildern. Fotad, just precis där, i finsoffan i matrummet. Just på Lillminstings 1 vecka gammal-dag. Älskar den där bilden. Men jag vet att jag var helt trasig av oro inombords. Älskade mamma genomgick en otroligt stor och svår operation bara dagen innan, när Lillminsting bara var 6 dagar gammal alltså.. men nu var vi ja, helt slut.. men också lättade. Den känslan lever i denna bild. Livet.

Jag fick blomsterbud. Kära hjärtanes så överraskad jag blev!

Och när truppen var samlad, så kom älskade mor och far på lite födelsedagsfika. Morotskaketårta serverades, förstås. Liten (som inte är så liten längre), var mer än taggad. Kalasigt brofika ute i solen det blev!

Den där lilla 8-åringen förevigade sina päron också.

Och hur fint, att M till och med lagt om sitt schema på jobbet för att kunna hänga med oss andra någon extratimme.. bäst bäst bäst är han.

När vi kramat mamma och pappa hejdå så satt jag en egen stund där på gårdshuset bro.. sörplade ännu en kaffekopp och förundrades över luktärternas tappra blomning.

Sen vaknade O från sin lur nummer två för dagen. Högg direkt in på det slurpande han tycker är livets godaste och menar att man inte alls behöver äta något annat fastän 1-årsdagen närmar sig med stormsteg..

Lilla pyttemänniska.

Makalöst vacker höstdag. Och telefonen plingade och sms strösslades och telefonsamtal från älskade likaså. Och många grattisar från er. Och kort i brevlådan. Söta täckningar från barnen. Och en känsla av att vara så himmelens firad. TACK <3

Efter middagen dukade vi upp fika, igen. Ännu en morotskaketårta… födelsedagsbarnet fick bestämma ju.. och hon skulle ha kunnat äta tårtan till lunch och middag också. Min lilla ballerina till dotter däremot, hon kan inte tänka sig något lyxigare än när morsan köper ett paket ballerina.. så självklart fanns det på lilla kalset också. Svärisarna kom och fikade med oss.

Så med morotskaka i fulla magarna fullkomligt small vi av i storsängen hela gänget sedan. Ja, förutom M då.. som var ute och fodrade hästarna i kolsvarta mörkret.

Är så tacksam, så tacksam. Det känns så himla härligt att ha fyllt år nu, börjat på ännu en ny livskula.. här, ja just här och nu, prick där vi är. Där, här, vill jag vara. Tittade på minstungen där jag höll honom i famnen i en köksgolvsdans.. utbrast ”å Olof det är så härligt att du är HÄR”. Samlad trupp. Nu kör vi. Livet!

Och det där var min trettioandra födelsedag, det.

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Det är måndag och den allra allra första veckan i oktober!

Vi tar en liten kik på hur vi avslutade september och har börjat denna nya, uuuunderbara månad (har inte aaallls något att göra med att det är min och Olofs födelsedagsmånad och att jag äälskar att fylla år (hehe..) och än mer ordna inför barnens födelsedagar <3…).

Så är det himla vackert och vilsamt i oktober också.

Ok. Veckan som gick, fylldes med..

Väldans mycket degande, pusslande, kojbyggande.. fyra av fyra barn, så väldigt förkylda. Vi myste järnet här hemma.

Måndagslyx. Att kunna ta en kaffekopp tillsammans strax efter lunch. Och sen fortsätta dagen, båda två hemma på gården, bland sysslor som ska göras och ungar som leker (och snorar) i kring.

Regnet föll ihärdigt och kaffekoppar sörplades och spel spelades. Ballongjakten! Det är ett himla lätt och roligt spel, från liten storebror och ända till vuxen.

Jag hemmamammade till fullo. Älskar, älskar, älskar det. Gårdssysslor och barnasytande varvas. Och så ett gäng roliga skriv- och fotouppdrag på toppen. Som ger pappan mysig tid med bara han och barnen medan jag får mamma-pusta lite, bland mina ord och bilder. Himla tacksam.

Småbargarna var igång! När sjukstugan är så mild att man både orkar feja, leka och greja, då är det ju bara att mysa på. Så medan jag putsade fönster fejade Tripp Trapp Trull i köket.

Mm.. det storstädades, en bit i taget. Och som alltid ser det ut som helsicket, när man är mitt i. Men se, det redde sig verkar det som och bordet kunde dukas med gofika och vi snoriga gänget, träffade ett annat snorigt gäng och hade det gott sådär på torsdageftermiddagen. Nåväl, redde och redde sig.. jag stuvade undan så pass att det gick att duka fika, för sen fanns ju en massa andra rum att leka i.. här hos oss får man liksom alltid vara beredd på att det är något slags kreativt kaos, jämt. Städat överallt, samtidigt? Nääeh..

Och titta här då! Här var det primat, golvvärmen på plats och M höll på och handspacklade i duschen..

För på fredagen hände det här!! Något historiskt för lilla ”drömgården”.

Vi teamade hela familjen för att få flytspacklandet att gå ihop.

Delade upp rummet i två. När bäbis sov körde vi första halvan. Andra halvan? Då hade vi päron tre stycken barnvakter i åldrarna 4, 6 och 8 år. Haha! Som tog sitt passa Lillalillebror-uppdrag på otrooligt allvar. Som belöning fick ”dom stackars skärmtörstiga Hedenhösungarna” en stunds extra skärmtid med varsin chipsskål. Ni må troo, att det var en nöjd familj till fredagskvällen!

Det blev lördag och själamagi stod på önskeschemat. Tillsammans med min Nathalie. Två småttingmorsor ”på rymmen”. Som vi njöt, där vi tjavade uppför favoritberg, med ryggsäck fylld med gofika, pratandes om livet höga och låga. Magisk förmiddag. En födelsedagspresent-önskning för mig, som gick i uppfyllelse.

Helgen har sedan innehållit allt möjligt. Äppelträdet har fått sig en rejäl beskärning fast det syns knappt, men det märktes när vi skulle ta reda på allt ris. Hästarna har fått nytt nät till foderbordet. Sista utemöblerna har fått komma under tak. Osv.

Sommarhagen har också plockats ihop.. sådär kul när det är en tråd kvar att rulla in och det plötsligt är noll luft i ena vagnsdäcket.. nåväl, exakt sånt krångel som det bara kryllar av på en gård. Kan inte låta bli att tycka om det, fast det är krångel. Härligt krångel?

Morfars kikade in och det kunde inte bli mer timat, då det återigen bakades där i köket och nog är det extra roligt när man bakat/lagat, och man dessutom får bjuda någon/några man tycker mycket om på det? Nybakt rulltårta fylld med äppelmos.

Så vacker dimma den allra första oktoberdagen, hade nästa svårt att koncentrera mig på middagslagandet.

Veckan avslutades med ännu en höstpromenad. Fast för första gången under veckan, började benen springa istället.. förkylningen som haffat mig någonstans i mitten på veckan, hade släppt taget nu. Hurra!

Ny vecka här!

Förutom lite ihärdigt snorande, så är alla friska igen. Underbart!! Solen skiner och träden glöder. Det här blir en fin vecka, tror jag!

Veckans önskeplaner!

-Oktobernjuta! Det äär så vackert ute nu, eller hur? Njuter varje dag av färgspraket som pågår. Så vackert såväl i mulet väder som i strålande sol.

-Fylla år! Tjoho!

-Fortsätta projekt höststäd, både inne och ute!

-Lekdejta vännerna!

-Superjobba! .. häromdagen fick jag ett så ootrooligt roligt samarbete, ett jag bara drömt om. Längtar efter att få visa er så småningom. Något som passar oss som handen i handsken (förstås, tackar enbart ja till dylika samarbeten.. det ska passa både er, och oss, ”som handen i handsken”).

-Jobba på i badrumstvättstugan! Ja nu tusan är vi på g. Kändes så tröögt för någon vecka sedan ju, men sådär är det; det går upp och ner. bara att härda i!

-Njuta oktoberhelg! … jag tänkte häromdagen på att, ..”Jag tycker så om våran vardag.. ja alltså, helgen också förstås.. men jag LÄNGTAR inte till helgen som i att längta BORT från vardagen. Det känns som en vinst. Var dag. En gåva”. Men givetvis, är helgen alldeles extra härlig när man få rå över precis all tid precis som man vill.

Nu tar vi måndag!

Här ska beställas produkter för ett jobb, plockas en oktoberbukett, födelsedagsbakas lite.. och pysslas om en fyrklöver ungar, förstås!

Ta hand om er. Allt vad ni bara kan! Så hörs vi under veckan!

Emmeli