Det är måndag och här kommer Veckans Drömgårdsrapport!
Veckan där augusti blev september och dahliorna var sagolika..
Måndagmorgon. Storasyskonen har just skjutsats till skolan. Morgonrundan till djuren är tagen. Vi går sedan in och äter lite mer frukost, sörplar kaffe, stuvar bort disk, ritar lite, drar igång en tvättmaskin..
Vardagseftermiddag. Prata om dagen. Äta mellis, kanske det som just bakats. Pyssla. Checka läxorna. Vila. Prata. Vara. Tillsammans.
För jämnan-skitiga morsan gjorde sig ren och kalasfin. Tisdagen bjöd dubbla kalas nämligen!
Småpresenter, en endaste köpt, resten hemmapysslade. Blommor och grönkål från landen. Och iväg det bar!
Först barnkalas för sötnosen H som fyllde 4 år.
Hem till blommorna, binda ny bukett och sedan iväg till barndomsbyn och överraska älsklingspappsen som fyllt 75 år.
Mitt i veckan bakades det bullar för fullt i gammköket. Småbrorsorna var så urbota gulliga där dom grejade tillsammans, ni fick ta del av bakandet genom en film, HÄR.
Vi dukade upp mellisfika av godaste sort, så kom skolbarnen och Morfars och mumsade med oss sedan. Vardagsguld!
Två småstunder under veckan, var det bara, bara Mamma och Lillminsting och alla djuren hemma på gården. Två storasyskon i skolan. Och StoraLillebror, han susade minsann iväg och lekte tillsammans med byns andra ”Kottar”. Föberedelse på lagomnivå, inför nästa höst och skolstart, precis såsom S och J gjort. Aj mitt Mammahjärta, å ena sidan. Å andra? -TACK för att jag får uppleva det här häftiga, att vara hemma med barnen, låta dom starta livet mjukt och få följa utvecklingen från nära-nära mamma, jämt-jämt, till att få putta lillungen ur boet, sakta och se hur hen modigt och självklart släpper taget.
Och. Så himla, himla mysigt att få ge all min tid och uppmärksamhet till Lillminsting för ett litet slag. Lilla människan som ständigt är på nya upptäcksfärder över gården. Han har så hiskeligt mycket att göra förstår ni, dagarna i ända!
Augusti blev september.
Och medan jag nattade barnen, hörde jag hur M och Svärfar kämpade på där nere i hallen. Linneskåpet jag pratat om, som visst ska ha en underdel också, egentligen.. var tuungt och är såå fint. Står nu och pausar, inne i hallen så länge. Du! Hojta om du bor här i närheten och har en redig nederdel som skulle passa detta skåp…. .annars är det nog så att jag behöver leja en snickare i närheten till den saken. För skåpet vill upp till taket, det ser man ju, eller hur?
Det blev fredag.
Fullkomligt ÄLSKAR våra fredagar där vi gosar ungar och jobbar, båda två tillsammans. M hjälper mig med något som ska filmas/fotas, vi grejar med saker som behöver grejas med på gården.. och så vidare. Allt i salig blandning med ungarna som det passar dom bäst. Här, en stund av äppelplock nere hos Pinglangrannen. Hon har dom bästa mosäpplena och vi har lyxen att få plocka.
Äppelmos makades!
Istället för att dela upp mosandet som vi annars brukar, valde vi att bara ”kötta på, iiiin i kaklet”..så när vi la oss till fredagnatten, hade vi våra 35 liter äppelmos i frysen.. och endast EN gång att diska kittlarna osv. Bra val, kände vi… men orkade sedan inte något mer skördande under helgen. Lite lingonsylt kokades. Men det var det. Så nöjda!
Lördagen var en sommarvarm och solig historia. Vi donade på med allt möjligt, allihopa. Plockade blommor och brummade fyrhjuling, till exempel.
Och så bjöd vi över vännerna på lördagsmiddag. Det är så kul att laga mat nu när landen dignar av gott och vackert.
Söndagsturen med hästarna och den skäggige. Maa-gii.
Vi hann prata till punkt, finula framtid och drömma stort och smått. Efter en timme på vift kom vi hem som två fulladdade päronbatterier.
En färsk bukett blomster på köksbordet… en så god avslutning på den gångna och en så god början på den nya veckan. Nu väntar en hel septembervecka och jag tror att den kan bli mer än god. Livet bjuder ofta så många, många små guldstunder.. bara vi är beredda att titta upp, skapa och fånga dom…
Önskeplaner Vecka 36
-Njuta allt vi kan av septemberdagar, en i sänder! Tidig höst-dagar, som utlovas soliga och sommarvarma!
-Fortsätta skördandet! … plocka mer äpplen, nu för att göra årets äppelmust!
-Dona ute i trädgården med massa kul jag ska visa er sedan!
-Avsluta veckan med septemberhelg fylld med något vi längtat så otroligt mycket till! Måå alla hålla sig friska så roligheterna kan bli av.
…
Önskar er alla en fin vecka, ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
För alldeles precis en vecka sedan… så hände det en grej här på gården..
Har ju hintat om i sommar att vi behövt avsätta tid för ett litet byggprojekt med deadline? Nu började det plötsligt närma sig det där augustidatumet och vi var visst inte på långa vägar klara med det där bygget… men, vi kom på en backup-plan, som gick svinfort att fixa.. och bromsade således inte in livets äventyr som bjuds…nejdå nejdå, så jobbar vi inte. Utan drog iväg den där tisdagen i slutet av augusti och hämtade hem några efterlängtade…
Kanske kan du gissa vad?
HÖNA-PÖNISAR, FÖRSTÅS!
Kärlek från första stund.
”Ack-ack!?”, sa Lillminsting glatt!
I en gammal kalvbox i lagårn har vi bäddad gott, slagit hönsnät om, satt upp en god pinne, grejat sandbad och fixat mat- och vattenautomat. Här har dom elva veckor gamla små hönsen det gott, skyddat och bra. Lagom till Höna-Pöna-liven hunnit växa på sig, kommer Hönspäronen ha spikat klart hönsgården och det är tid för utevistelse. Fint så.
Till kvällen var vi fullt gäng i lagårn ser ni. Fru B skulle hämta röda vinbär från mig… ”då tar jag tuppen med mig då!”, sa hon. Kanske livets härligaste byte. En stöpa vinbär mot en tupp. Ja tack!
Och ja tack, till en tisdagkväll mitt i livet fylld drömuppfyllande och vänner.
Tuppen Ture. Och hans fyra hönor; Herta, Agda, Anna. Och Junicorn.. jag menar, Unicorn. Alla fem, av lantrasen Bjurholmshöns.
Fy farao, vad härligt att äntligen vara Hönsmamma!!
Ja, tänk.. att dom är här nu. Som vi har drömt om det här! Ännu dröjer det några månader innan dessa småhönor och lilltuppen kan ordna oss några ägg till pannkakssmeten och sockerkakan… men bara tanken på den där stunden, när vi hämtar in dom första egna äggen…-nipprig.
Ja, NIPPRIG, är ordet!
”Men har ni skaffat höns nu också!? Nåt mer ni ska sköta om”, säger någon.
Det är måndag och vi blickar lite bakåt, stannar upp, innan vi kikar på planerna för nya veckan..
Veckans Drömgårdsrapport kommer här!
Veckan som gick…
Dagarna efter Slåttanna. Sååå trötta. Såååå glada. Såååå så såå tacksamma!!
Jag och barnen maxade sommarlovet in i det längsta. Tog sovmorgon. Var till sjön och badade fastän solen inte sken. Hälsade på pappan på jobbet, som gav oss en fin rundvisning..genom både kontor och fabrik. Kul för barnen att se, var dom där kluriga ritningarna som räknas och knåpas på datorn av pappan, sedan blir till riktiga hus.
Sista sommarlovsdagen. Med utflykt, pannkakor med nykokt hallonsylt… och en sak till. En dröm som blev sann. Men mer om det senare. (Åhåhåh, så glaad!!)
Plötsligt var hela långa sommarlovet slut och skolan började. Skrållan önskade sockerärter med sig till fruktstunden. Mamman vinkade skolbarnen hejdå med både lycka och vemod i bröstet.
Hemmalivet i sitt esse sedan. Lek och vinbärsplock i ett.
Stunderna i köksträdgården.
Torsdagkväll och nyskurat köksgolv. Hujedamig en sån flärd!
Att få vakna till fredag. Dagen vi båda är hemmavid dagen lång och teamar för fullt. Här kom jag hem efter en tidig löptur följt av blomsterplock ute i köksträdgården, bindande av bukett som beställts och sen in för frukost, kaffe och mys med gänget där inne.
Fredagsförmiddag, två barn på skolan, en man instängd i Tvättstugebadrummet och vi andra tog oss en tur till ”Tant G på andra sidan lillåkern”, ni vet. Hade med mig fika och blommor. Och två busiga småbrollor som kutade liv i hemmet med ens. Alltsammans känns så gott i hjärtat.
Helgen fylld med bara massa gott sedan. Som ljuvligt fredagsmys medan liten toddler sov. Skogstjavande, blåbärsplock och massa livet högt och lågt-surr. Med bästa Fru B, förstås.
Lördag… och M listade för fullt. Impregnerade listerna som kommer vara närmast duschen. Impregnerade i linolja, alltså. Ser ni skillnad på vilken bit som är fullkomligt mättad med vad som kommer göra att träet stöter ifrån sig eventuellt vatten och vilken bit som inte är ”linoljefriterad”?
Jag hade tänkt önska mig barnvakt för långtur tillsammans med M och hästpojkarna, när jag fyller år om typ en månad. Men, jag fick presenten redan nu. Förskräckligt vilken god tur vi hade, på alla sätt. Tack Farmor för barnvakten <3
Lagade på feeling ihop en fiskgryta till middag sedan. Ska verkligen försöka skriva ner den, pronto, då den blev så god. Ni får receptet förstås, om jag kommer så långt..
Söndagen blev en lugn variant.
Regnet fullkomligt hällde ner. Fotbollsavslutningen som skulle få många timmar av vår dag, blev framflyttad. Vi fyllde dagen med noll gräns mellan långfrukost och massor av pyssel kring köksbord och pysselbänk. Kojbygge, tvättstugefix.. den ena snickrade i ena tvättstugan, medan någon annan brottades med tvätt i den andra.
Regnet lättade en aning och jag pep ut till mitt happyplace… skördade för middag och kände mig rik.
En redig husmans till söndagmiddag.
Pärer från landet, salladsingredienserna likaså. Kantarellerna från ridturen dagen innan. ”Bara kon som fattas”, sa den skäggige när jag bjöd till bords och stoltserade nöjt med allt vi nu kan äta som vi själva odlar/skogsplockar. Men det fattades lite lingonsylt.. eller rödvinbärsgelé… matkällaren ekar tomt på det nu och köpes går förstås inte för sig. Säger jag, högst målinriktat. Det känns bara så gott, att rå oss själva om i alla fall en del av det vi äter. En stor del av snurret, för att Drömgårdslivet ska snurra på, ju.
Och nu är det sista måndagen i augusti. Vi har fyllt dagen med hemmahäng och skola för att strax efter lunch vara fulltaligt gäng här hemma. Förutom pappsen då. Det har pysslats och pärlats, fyrklövern bakade på egen hand (förutom utlyftandet ur ugnen) chokladmuffins till måndagsmellis, vilket lyx va! Jag har njutit av att vara den som får sitta bredvid min femåring och leta pärlor till hans armband som han ska ge sin bästis. Få vara den som möter upp och lyssnar på hur skolbarnen har haft det under dagen. Gosa lugnan ro med den minsta lilla människan i familjen, som rätar ut fler och fler ord, dag för dag. Det stora i det lilla, jag vet. Och jag älskar det. Mer än något annat.
Ser fram emot den här veckan.. höstens första hela vardagsvecka!
Önskeplaner för vecka 35
-Omfamna sista dagarna i augusti och möta september med öppen famn.. det är så mycket gott nu, älskar hur det blommar och hur vi skördar allt möjligt, för fullt.
-HemmaMamma av hela hjärtat. Och tvärjobba lite utimellan, ni vet! Jag har jobb att filma, bilder att redigera, texter att skriva. Tacksam för hela alltet.
-Koka rödvinbärsgelé!
-Fylla på frysen med något gott!
-Susa iväg med barnen för firande av älskad liten vän!
-Äppelträden behöver tas om hand, drömmen vore att hinna börja musta och /eller koka mos.
-Lista färdigt Tvättstugebadrummet (rummet är klart sedan!? om jag nu inte hade kommit på att den skäggige ”måste” snickra två skåp till också, möblerna han gjort hittills har blivit för fina för att inte fortsätta på samma spår. Duktiga M <3 )
-Ha en allra första septemberhelg!
…
Önskar er alla ett gott augustiavslut och en härlig början på en utav mina absoluta favoritmånader på året! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi imorn igen… då ska jag berätta något så himla, himla roligt!
Så blev det söndagmorgon och finalen av Slåtterveckan väntade… som utlovat, en dag med växlande molnighet.. där regnet, skulle dra in till kvällen..
..rejäl frulle intogs följt av lite sista-fix med Pelle-traktorn, sen var vi redo..
Vänner och familj vällde in och snabbt syntes inga strängar på övre delen av lägdan. Ni ser också, uppgraderingen detta år; TVÅ traktorer. Och TVÅ vagnar. Tack vare att vi fått låna en traktor och vagn av Snäll-Micke!
Åhåhå, vilken fart det var på årets höbärgande. Dubbeltempo!
Alla hjälpte till på sina vis. Barnen lekte och lekte. Farmor var med Virvelvinden, just där, spatserandes ute på lillvägen.
Bondmoran grejade för fullt i köket.
Och ni mår tro, att jag av flera anledningar längtat till denna hö-dag… jag fick nämligen den här klänningen av min mor för ett litet tag sedan.. ”den kan du ha på slåttanna”, sa hon.. den finaste klänning jag sett. Den bar min mor som ung småttingmor. Jag kände mig så himla fin.
Storstöpa potatissallad till lunch…
Ni vet en sån med, ja färskpotatis förstås men med en massa gott i som salladslök, grönt från landet, tärnat äpple, oliver, fetaost.. och en vinägrett med vitvinsvinäger, olja, salt, peppar och en dutt senap. Till norrländska korvar och en örtkräm. Enkelt och gott!
Allt gick som på räls!
Småttingar utfodrades först, då det sedan mitt i allt väntades fotbollsmatch-spelande under ett par timmar. Som sagt, veckan där logistiken pikade. ”Vem kan åka på fotbollen med dom fem fotbollsspelande barnen?”. Jo, Svåggen! Han kunde ta våran Storbil med många platser och dra iväg med hela fotbollsgänget, så tacksamt!
Lunchpaus ute på gräsmattan i alldeles lagomvarma augustissolen för oss andra sedan.
Sen fortsatte det hårda arbetet.
Och ni ser ju, vi var fullkomligt omringade av superhjältar. Grannen Per-Inge, från Sörgården, kastade höbalar i rasande fart.
På högolvet jobbade bästa Svärfar och Världens Starkaste Fru B.
Ute på lägdan pressade Den skäggige och BästisJonas höbalar i samma fart. Inte kan man tro på denna min att han lyft sisådär tusen balar.
Ja, ni hör ju, drömmens teamwork!!
Nu, snart paus igen!
Jag hade förberett det allra, allra mesta i mat- och fikaväg. Inte så mycket som behövdes nylagas just under dagen, menar jag. Det är ganska så nog att hinna med snurret av framplock, bortplock, disk och så vidare.. och så några småttingar i kring, förstås. En som ska ammas osv. En endaste sväng hann jag ut på högolvet och fick lyfta några balar… hade velat lyfta så, så många fler… jag älskar ju att ta i med kroppen ni vet, men det hanns inte med mer än så för mig. Husmorsklänningen åkte på igen och nu var det dags för fika!
Svärmor och jag teamade väl. Guld värt! Och blåbärskakan jag undrade vad i hela friden jag gjort för något, jag hade nämligen inte dom ingredienser hemma som stod i receptet… jag tog andra… men vet ni?
-Det blev livets saftigaste blåbärskaka, med smul på toppen.
Till vaniljvisp. Hujedamig, den ska ni få recept på, jag lovar!
… ska bara försöka minnas vad jag gjorde…
Barnen lekte och lekte.. det osade Bullerbykänsla när det skrattades inifrån höet.. stundvis var himlen för spännande molnig… skulle regnet komma redan nu?
Där kom Lill-Olof puttrandes fram i traktor med sin älskade Farfar.
.. .samtidigt som dessa tu rullade in på gården, med ett gäng Mammalagade lasagner att värma till middagen.
Jag vet inte om ni känner i orden, hur tacksamma vi är över kärleken vi strösslas..
Det började närma sig… dom allra sista balarna lades på vagnen och nu, tredje året, vet barnen vad som gäller.. och kutade allt vad dom kunde, utför lägdan.
Åka hölass upp till gården… där Skördefesten väntade!
Mat och dryck i massor. Nu skulle det firas!
Mammalagade lasagnerna..
.. och så det där nya receptet jag lagat efter… rotsakslasagne. Den var så enkel att göra och så smakrik och god. Recept kommer på den med!
Till sallad från landet och tunnbröd från tunnbrödsbageriet, Mjälloms, nere i byn.
Vi skålade i bubblor och kalasade till sena kvällen.
Smått obeskrivlig känsla.. att vi fått hjälp att ta in det hö vi till sist denna sommar hade kunnat ägna så efterlängtade dagar åt. Inte trodde vi väl att vi redan var så inbitna på det här… att vi nu, ”känner oss som människor igen”.. när höet är där det ska. Inne, i torra lagårn..
Så det var Slåttanna 2023, det!
En riktig rysare, faktiskt, tycker vi! Men nu har vi vårt hö till älskade hästarna…. och ni mår tro, att det var en ganska så magisk känsla när vi till kvällen sagt ”tack och godnatt”… och det just då, började smattra mot fönsterrutorna… och regnet kom.
…
Ja, fy vad det hade känts både drygt, tråkigt och dyrt.. om vi inte hade lyckats med det här utan måstat köööpa hö, av någon annan(!?). Nä, vi chansade lite, lät en regnskur falla och slapp lyckligt den andra utlovade åskskuren. Vi jobbade järnet, jag och den skäggige, och sedan ynnesten att vi har denna kärleksfulla fallskärm av människor i kring, som finns för oss på olika vis. Gällande slåttern så rår vi upp allt på Team Drömgården.. framtill själva balandet, då bara måste vi vara fler, det handlar om många, många balar som ska lyftas under en dag.. vi skulle aldrig klara det, utan våra hjältar. Tack tack tack TACK våra fina människor för årets hö-hjälp!
Senaste dagarna i livet har varit så otroooligt intensiva. Vi har jobbat. Så. Hårt! Tagit en dag i taget.. och sannerligen känt livet i oss.
Äääntligen! …så blev det Slåtterveckan 2023…
Barn och HemmaMamma började veckan såhär. Med plock av storblåbär och lekstugelek. Bakom kulisserna pågick också en massa logistikpusslande, det här var veckan då allt hopade sig…
..med fyra sommarlovande småttingar, ordinarie arbete, mina uppdrag, brandisjour och en trolig slåtter på ingång.. så använde päronen i hemmet, låt säga; väldigt många av dygnets timmar för att hinna med. Här fick jag en liiten arbetslucka till att fota och filma för ett samarbete… jag förstår att ni ser fram emot att se resultatet! Fokuset var på topp hos Den digitala kreatören…
Det blev tisdag. ”Nu kör vi!”, sa han till henne.. medan dom fyra ungarna stod storögda intill. High-five på det! Soooom vi väntat på hö-väder denna sommar. Vi som behöver få höet helt torrt också, behöver fyra-fem dagar där det är finväder. Vi fick till sist chansa nu… trots hotande om regnskurar på ett par ställen.
Hela tisdagen slog M. Precis när han var klar, kom den utlovade regnskuren.. men vi har läst oss till, att en regnskur i nyslaget hö, ska vara lugna puckar… kändes ändå inte så härligt, det är nog fuktig luft i augusti ändå.. hur ska det gå?-känslan dök på.
Tack och loov.. här var det onsdag och Bonden Blom vände höet och det såg fint ut.. hade börjat torka bra, alltså. Solen gassade. Hurra!!
Blåbärssmoothie, ostkrokar, karameller och färska blommor. Det var till att fira med småttingarna och småvännerna, när slåttern flöt på så långt!
Torsdag och gruset sved i ögonen på undertecknad…nuddandet av kudden hade skett sent, sent.. natt efter natt. Smoothie till alla, en god start!
Här hjälpte Vilda Babyn mor att baka inför kompisbesök och slåttanna.. kantbitarna tog vi med i fikapackningen sedan, när vi åkte till lillsjön och mötte upp ett stort kompisgäng.
Det var sån värme att det bara fanns ett ut efter att vi varit på kvällens fotbollsträning .. nämligen susa till sjön igen och kvällsdoppa oss. Helt sagolikt. Varm choklad till kvällsfika för huttrande små, deras mor.. och pappan. Äntligen fick vi se en skymt av han som jobbat, vänt hö och till sist varit timmar på brandövning. Alltsammans, följt av tidig kväll för samtliga… Nu skulle vi ladda för helgen!
Fredag. Och Lilla Gubben stod nedanför bron och väntade finbesök. Vänner, ponnyridning, brakfika (med köpeskakor ni vet, höjden av lyx! ) och timmar med prat om livet högt och lågt, så fint.
Fredagkvällen sedan, med både barnkalas och tredje och sista vändandet av höet.. har ni sett en så lycklig liten dräng, förresten? ..
Och nu blev det lördag.. Bonden Blom stränglade, mor handlade, storkokade och fejade.. liten Lillminsting fick en guldstund med Morfar så pass att jag hann skala kilovis med rotsaker i ett svep… värdefullt!! Storasyskonen? .. dom kutade ner till Pinglangrannen för drömhäng, medan det ute på gården puttrade av liv. Teamwork!
En hop hjältar i syn. Väderprognosen började stressa på oss rejält… ”vi måste börja ta in hö redan idag”, sa han. Stunden senare var både Svärfar och Kompis R på plats. Några hundra balar togs in i ett nafs… obeskrivligt tacksamt, hela alltet.
Det blev söndag… dagen vi jobbat så hårt för, hela veckan.
Jag var ute och sprang tidigt på morgonen, tankade kraft.. och blundade mot solen när jag kom hem. Skulle vi hinna få in all den där mängden hö som låg ute på lägdan och väntade på denna dag? .. innan regnet alltså..
…kika in här imorn, så får ni veta.
Önskar er alla en härlig augustivecka. Ta hand om er, allt vad ni bara kan!
Jag bara måste få berätta om gårkvällen här hemma..
..StoraLillasyster hade bjudit in sina två närmsta vänner till ett så efterlängtat litet ”kompiskalas”, något som hennes bröder var minst lika taggade på. Lilla B skulle nämligen få vara med på kalaset han också och Storebror? Han skulle stå för kalasfixet, dukandet, kockandes, kyperiet… RUBBET!
Meny skrevs, i sån pepp och hast att vi varken hade ro eller intresse att rabbla rättstavande. Så fort kalasfolket var samlat, upptogs beställningar utifrån den hejdlöst barnvänliga menyn.
Medan den klassiskt italienska musiken bara skrålade ur högtalarna, hällde Storebror upp önskad crush i glasen ..
Ristorante Pigiama, osade av kalasstämning.
Förrätten (chips i varsin liten skål) serverades och snabbt var skålandet igång också, som ni ser!
Ni vet att jag aldrig någonsin dricker en droppe alkohol, men jag är nog den som skålar mest. För ICKE behöver det vara någon särskild dryck för att kunna skålas. Vi skålar för livet, i kaffe, mjölk och bubbeldricka av olika slag. Så det så!
Snabbt ut i köket igen, där assistenten (Morsan) precis hade spisat klart det sista. Den kuuuulinariska maten lades upp på fat och beställningarna lästes noga, ”vem var det som skulle ha ketchup på nu då, och inte!?”… ”Mamma, det här är så kul! Och såå stressigt!”, sa nioåringen lyckligt där han slirade tag i tallrikarna och drog in mot Salskammaren igen..
”Smaklig måltid, hoppas det ska smaka!”, sa servitören! … iklädd vitskjorta och med kökshandduken världsvant hängande över armen.
Det var inte bara sjåigt med matlagande, serverandet och allt det där…vi ”som jobbade i köket”, hade också en busig Toddler att hålla reda på. Han var precis överallt där han inte skulle vara. Så vi gjorde helt sonika ett försök att hålla honom några minuter på plats, med hjälp av bolibompa. Funkade halvbra. Men några minuter, är ändå några minuter…..
Puh, så varmt! Ljuvliga augustivädret tillät korsgrad med ljummen vind…
Små godispaket skulle nu ordnas, medan kalasfolket lekte uppe på övervåningen. Ni ser vem som lyckades haffa tag på karameller i väldig fart, va?
Knyta knuten, fixa och greja. Kanske en kväll av det mest kärleksfulla slag, suckade mamman…
Det blev fiskedamm ute på bron. ”Men vad synd att jag missade det, mamma!”, sa 9-åringen… jag ”var ju på toa!”, sa han nöjt, blinkandes med ena ögat och med sitationstecken-fingrarna i luften världsvant.
Å men peerfekt! Nu kom Bondepappan in en sväng från traktorkörandet.. och hämtade lilla Virvelvinden. Lycka för Toddlern!
Tänk att vi fick dessa dagar av värme, lagom vind och sol? Höskördsväder!! Sooom vi väntat och väntat på det denna sommar…
Nu var ”köket” så trötta att vi nästan såg i kors.. men vi haade ju en rätt kvar på menyn. Efterrätten.
I ett nafs snodde vi ihop en önskat ”lagomkladdig” kladdkaka. Vispade grädde. Tog ännu ett varv av beställningar… ni vet, nån ville ha med grädde, någon utan.. nån ville baara ha grädde…
Nu var personalen på Ristorante Pigiama, heelt utmattade. Och såå nöjda.
Vi slog oss ner ute på bron, med varsin kaffekopp och efterrättsbit. Inne i Salen satt nu kalasfolket parkerade framför film, med popcorn och chips i skålar härs och tvärs…. nära på, sovande…
Fyra timmar av ivrigt kalasande, som varit så skitroligt. Vi sänder idén vidare, mao. Lek er egen restaurang, fullt ut. Fyll livet med en busrolig kväll. Låt barnen få mycket av ansvaret och det kommer bli fest av rang! Det här blev ett underbart sommarlovsminne.
Ristorante Pigiama, undrar du kanske? Jamen, vi troor att det kanske, på italienska, betyder typ ”pyjamasrestaurangen”?… gästerna kom nämligen iklädde pyjamas.. och klackeskor, förstår ni.
Senaste kommentarer