Sköljde en så hejdlöst god känsla över detta hem; en vanlig måndag. Alla var åter där dom skulle. Nu är allt är som vanligt igen, efter ett gäng veckor där älskade vardagen varit lite på sned. Puh. Så njutbart nu.
Nu var det redan tisdagkväll och medan pappan var på brandövning, tog jag alla barnen med mig på tisdagsbad i lilla badhuset i grannbyn. Kvällsfikat, varm choklad och ostmackor att doppa i koppen, smakar så gott därefter. Skrållan hade inte hunnit komma hem här, hon åkte i bilen strax efter oss, tillsammans med kusinerna och Farmor. Alla är vi så överens om att dessa tisdagkvällarna är så himmelens trevliga tillsammans.
Veckan bjöd på diverse andra småbestyr. Som här, där jag och Lillen ordnat en redig 1-årspresent-julklapp till en älskad liten plutt. Alltsammans, sånt vi hade på lagret. Okej pallen har vi loppat, men i övrigt, bara sånt som ärvts från oss. Känns så rikt att kunna ge. Dessutom helt utan att nöta på jordens resurser. Och joo.. det är himla fint att ge vidare, men nog kniper det i hjärtat att säga hejdå till pluttiga småttingkläder..
Vi julbakade lite också. Mors mjuka pepparkaka är kanske min absoluta favorit på julfikabordet.
Vi dukade gofika i Salskammaren och så kom darlingar och förgyllde en eftermiddag mitt i veckan.
I byns lilla bönhus hölls i sedvanlig i-luciatid-ordning en julig kväll med allsång, andakt och maakalöst gott fika… pappan lämnades åter hemma medan mor och barn drog iväg på mys..
..för den här hjälten jobbade inom räddningstjänsten denna vecka förstår ni. Och så slet han på för att ta oss i mål med allt fix som varit med murstocken..
..alla hål som tagits upp i murstocken i höst, för slangen som också dragits ner i skorstenen, .. dessa hål behövdes muras igen för att sotaren nu ska kunna komma och slutbesiktiga alltsammans. I mål den skäggige kom… men ännu har sotaren inte hunnit vara här, vi hoppas såå hen hinner… så vi kan få börja smygelda i jul…annars får vi längta lite till, helt sonika.
Under torsdagen lussade Storebror med sin klass runtom på byn.. jag och Lillen fick äran att följa med som sidekicks under dagen. En ynnest. Himla trevligt också då barnens musikfröken råkar vara min Storan. Det var en så fin dag.
Till kvällen avslutades lusse-turnén, i kyrkan.. kära hjärtanes, så vackert.
Vaknade till fredag, luciamorgon och sjukstuga. Tack och lov en mildare variant så vilan kunde varvas med småpåtande.
Pyntande av små pepparkakshus och pepparkakorna vi bakade hos Mormor och Morfar.
Och nu var det lördag! Den lilla febern som smugit, var borta.. och ungarna fick öppna tredje adventspaketet.. en dag för tidigt. Vad som fanns sig där i?
TID. Till barnen, från och med sina föräldrar. En hel dag, att råda över själva. Bestämma, barnen tillsammans, vad vi skulle göra. Äta. När. Hur. Förutom att ta hand om djuren, fanns inga andra måsten eller tider att passa på.
Efter frukost gav vi oss ut för dagens första önskning; alla tillsammans-snöbollskrig. De två päronen gick absolut in för saken till 100%. Spejade på småskitarna från sitt fort.. totalt överens om att ”nu klår vi dom!”.
Snön yrde och snöbollar flög. Gapskratt varvat med en del svinsura miner. Möra gav vi oss sedan in för lunch. Pannkakslunch, förstås. Med vispgrädde och nykokt hallonsylt.
Därefter önskades julpyssel. Precis hur vi makar degen osv, får ni reda på HÄR.
Storebror varvade pyssel med att hjälpa till och slipa den där vita byrån som stått och dammat i gula huset.. byrån som S önskade upp på sitt rum. Tjoff, tjoff.. upp på rummet med nyslipade byrån och fram med önskad färgburk.. vi hjälptes åt att måla och byrån blev så fin i sin nya färg.
Efter tacomiddag (med glass INNAN maten….) tjavade vi sedan över till Farmor och Farfar för att avsluta dagen med bastumys. Allt enligt barnens önskan. Kära hjärtanes, den där adventsluckan var så god, för oss alla.
Rosa decemberhimmel…
Nu var det adventsmorgon på riktigt. Men största pojkarna i familjen var sedan innan gryningen, iväg på hockey.
Ja den tredje adventssöndagen var så vacker att jag inte kunde låta bli att fota den genom både sovrumsfönstret och köksfönstret. Äntligen mycket snö!
Vi som var här hemma donade med lite av varje under dagen. Som att måla de nu torkade trolldegsalstren. Sörpla kaffe på sofflocket. Gosa hästar..
Och maka storstöpa av den där ostkakeliknande saffranskakan som jag sedan premiären förra året, beslöt skulle få bli en tradition att ha till jul här hemma. Den är helt otroligt god! Att den dessutom är gjord på vår zucchini från sommarens skörd, är bara så häftigt. Receptet finner du HÄR.
…
Tacksam för en himla fin luciavecka. Nu är sista veckan innan jullovet här. Som vi alla längtar.
Önskeplaner för vecka 51
-Pysslande HemmaMammadagar. Sista skoldagarna. Ett sista litet-fröken-inhopp.
-Inhandlande av sista julklapparna och julmaten.
-Skicka julkort och strössla små julgåvor till människor som betyder mycket för oss.
-Sakta av, känna in, här-och-nu:a..
-Möta J U L L O V!
…
Den här tiden… alldeles innan jul.. den är något alldeles särskilt, tycker jag. Och allra särskilt njutbar blir den, om jag tillåter mig att plocka bort hittepå-måsten och istället bara ta den här tiden, utifrån hur livet faktiskt ser ut, här och nu. Att välja är att välja bort… finns inte tid och ork till ”alllllt”.. så plockar jag mycket hellre bort något hittepå-måste och slår mig ner på sofflocket och spelar juliga memoryt med ungarna med spisande julmusik intill.. än att jäkta, jäkta, jäkta..bara för… att?
Att må gott tillsammans, är kanske det juligaste vi kan finna? En trasig, sönderstressad mor däremot? Nej det tänker jag inte är något härligt för barnen att minnas från deras barndom.. och jag, ja jag slipper det gärna jag också.
Men tro mig, livet har pågått här ”bakom kulisserna” sedan sist vi hördes. Ja, för fullt, faktiskt. Allt kan jag inte dela med mig av. Allt vill jag inte dela med mig av. Men vet om, att vår novembermånad blev tuffare än vi ens var minsta beredda på, ..på en front av livet. Tillsammans har vi tagit en dag i sänder och dimman som drog in över oss för ett gäng veckor sedan, har så sakteligen börjat lätta. Känslan är obeskrivlig.
Här kommer ett gäng glimtar från senaste tidens gårdsliv!
Första adventsveckan. Skola, arbete och Hemmaliv.. och en himla massa mysigt fix inför första advent.
Vissa dagar har varit andäktigt vackra. Andra, så regnkalla och hala att det inte varit klokt.
Djuren har tagits om hand, dag för dag.
Den ilskne tuppen är nu enbart ett minne blott och det är återigen ett sådant lugn i hönshuset. Sommarens kycklingar har vuxit på sig så fint, ser ni? En brun höna och en grå-vit liten tupp.
Fina hönapöne-gänget vårat, inte ångrat ens en halv gång, att vi skaffade höns! De äter våra rester och vi får ägg av dom. Typ så. Jo, okej.. att behöva ta beslutet att tuppen inte längre skulle leva, var ur-tufft. Vi har gått och tryckt på detta beslut sedan han i våras började göra små utfall mot oss.. men nu var det inget att fundera över längre, han blev för farlig, helt enkelt.
Ponnygos, lilla farbrorn som varit extra stel i ena bakbenet/smått halt har pysslats om lite extra, extra. Behöver nog inte förklara hur älskad det där djuret är. Med barnen dagligen.. mitt bland uteleken, ute på liten tur eller inne i lagårdsstallet för ompysslande.
Vardagsglimt av vackraste sort. Tycker jag, alltså.
Helt otroligt att vi haft hästarna i fem år nu. Kolabönan kom någon månad senare än dom andra två. Men ett sammansvetsat gäng, det är dom nu, sannerligen. Vi, både människor och hästar. Vinterskodda, broddade hästpojkar.. jag längtar till jullov.. och långritt.
Kreativ röra har det varit (är, konstant, i mer eller mindre grad) också.
Det har pysslats adventskalendrar… och murats murstock. Det sistnämnda, ett måste att hinna med innan jul om vi vill kunna elda då (vilket vi självklart vill!!). Muraren gör allt han kan för att hinna med… det är ju bara det att muraren också är fyrbarnsfarsan, har ett.. två.. tre..arbetsbollar att jonglera, är hockeytränare.. osv osv. Beundrar den där människan så. Vi teamar bra.
Här, en annan människa jag beundrar så. Min Pappa, som här just matat småfåglarna ute på gården.
Han ingår i det där företaget vi inte skulle klara oss utan; LL AB. … helt sonika de fyra initialerna till mina och mannens föräldrar. Barnens Morfars och Farfars. Som ställer upp för oss så fort vi behöver. Och tro mig, senaste veckorna har vi verkligen behövt det och rikedomskänslan i det stödet, är så stor.
Adventstiden är här.. första advent firades på sedvanligt vis. Till morgonen möttes barnen av de fyra paketen som hängde i deras adventskalender. Småpaket innehållandes familje-hittepå. Pepparkakshuspyssel ( det var det i första paketet) till exempel.
Adventsfrukost innan vi kammade till oss och drog till kyrkan för första adventsgudstjänst.
Kyrk-kaffe i Salskammaren därefter, tillsammans med Farmor och Farfar.
Och som det har poppats gran-kalendrar sedan första decemberdagen. Idogt pysslande under november som till sist blev till dessa granar…alla fyra barnen har varsin. Så trevligt pyssel som ni kan se mer av HÄR.
Gammköket har doftat nybakt och lussebagarna har jobbat på inte bara en utan redan två gånger. Våra barn är som tokiga i lussekatter.. ”vaaanliga”.. enligt det HÄR receptet.
En småttingmor som stannat upp under barnvagsturen för att blunda mot mjuka vintersolen..
..en småttingmor som är så noga med att göra sånt som tankar kraft, som så väl vet, att det inte aaalls är egoistiskt att som mamma ta tid till just det. Tvärtom! Att ta hand om mor, är att samtidigt ta hand om hela familjen. Att motionera på olika vis, är en utav sakerna jag gör för att tanka superkrafter, krafterna som gör att jag sedan orkar vara den mamman jag önskar vara, från morgon, till kväll. Sova björnmorssömn, är ett annat knep..
I blurrig syn ser ni sju småvänner som mumsar mellisfika och därefter fortsatte ”bondgårdsfritids” tillsammans, med snickrande av träkojan, ponnygos, en tur ute i hönsgården osv. Lyckans mig som får vara en fluga på väggen mitt i allt.
I fredags tog vi helg med sådan firarkänsla.. det som känts tungt ett längre tag, hade nu tydligt börjat kännas lättare igen. Peppen späddes på när vi drog på Modo-match under lördagen.. livets första för Storebror och Lilla Storebror.. och favvislaget slog till med vinst.
Andra advent.. tillsammans-pysslande, målning av juliga gipsfigurer och stickande.. julskyltning nere på byn och somna i ett trött trassel till kvällen. Uppladdning inför näst sista vardagsveckan innan jullov…
Idag är det måndag..
Önskeplaner för vecka 50
-Omfamna en decemberdag i sänder! .. Hemmaliv…fix för skolans föräldraförening… avslut av sista skriv- och fotouppdraget innan jul… susa på hockeyträning med Lillebror..njuta avslutning av Skrållans musikalskola.. Lucia i kyrkan… osv. osv. En ynnest hela alltet.
-Träffa efterlängtade darlingar <3
-Julfeja! .. har inga julfix-måsten, viljan finns till massor men vi gör utefter ork, tidsutrymme och feeling.. men några julklappar till barnen, en julgran.. och ”Mors juliga rågsiktslimpor” (recept HÄR)… det är högt upp på priolistan.
…
Jag knäpper händerna för en fin tredje adventsvecka, för oss alla. Det gör mig himla varm i hjärtat när ni efterlyser mina ord här inne när det blir lite radioskugga nu och då. Tack fina ni för er aldrig sinande värme. Ta hand om er allt vad ni bara kan, så hörs vi snart igen!
Tack och lov är grundorken och grundmåendet gott, annars vette katten hur vi hade orkat. För jo, senaste veckorna har prövat oss. Det trilskas här och där. Någon haltar bildligt, någon rent bokstavligt. Och på toppen av allt, fortsätter vår hejdlösa otur gällande katter och vår fina, fina Sallykatt, blev påkörd på ”storvägen” häromdagen. Fy farao alltså. Ibland känns livet övermäktigt. Nu är en sådan period. Snart lättar det säkert, men just nu är det kämpigt. Vi tar en dag i sänder. Har goda stunder mitt i allt.
Några glimtar kommer här, från senaste tiden…
Att duka upp med stora pussel som får pågå i dagar, är något vi gjort mycket under november. Funderar starkt på att ge barnen ett personligt pussel i julklapp, med en bild på dom själva… det är till och med en önskan från ena barnet. Vi håller nere på mängden julklappar här hemma som ni vet, ”Något barnet behöver, något barnet önskar sig samt en upplevelse tillsammans. Räcker så”… sen kaaanske man skulle kunna lägga till ett pussel till allihopa…..
November.. lerigt och jäkligt. Grundkänslan. Sannerligen.
Men mitt i allt vad som tjorvas och tarvar mängder av energi just nu, så fejar och grejar vi.. för just det mår vi så bra utav. Här skurade jag golvet med såpa…
Och barnen hjälpte mig med iver att rulla ut Vintermattan i Salskammaren.
Så nu är det vinterfint inne i Salskammaren, ser nu fram emot att pynta inför advent där inne.
Lyckats ta mig i kragen och framkalla några bilder som legat på kamerakortet och väntat.. ni anar en liten kvartett som är den vackraste sortens konst vi kan tänka oss.
Ahh… just nu har jag sån längtans målbild… snaart snart jullov. Då ska vi bara mysa, rå om varandra.. men först lite mer vardag. Som jag ju annars tycker så om. Men just nu är det en utmaningens tid och tanken på att checka ut från alla livets måsten och bara ta extralångt jullov, lockar massor.
Frågar ni lillen, så är det här nog en utav favvisstunderna från senaste veckorna.. och jag kan bara hålla med. Vi drog på utflykt, kastade sten i vattnet, spanade efter vintern och sörplade varm choklad. Pappan ”smygfilmade/fotade” oss så några glimtar av vår stund, blev till en kampanj inne på Instagram, gjord för Polarn O. Pyret.
Alla tillsammans-skogsturen. Också en helt underbar novemberstund.
På våra egen mark. Så jo då får man ju plocka ett stort fång med ris och annat, att dra hem för att pyssla med!
Hängt med vännerna har vi också gjort. Sånt tankar kraft för både stora och små.
Och här var det en kall, vacker morgon… en sån där, där jag tog alla tre skolbarnen med mig ner till byaskolan och fröknade. Höstens nya påhitt, ni vet.. hoppa in och frökna någon dag nu och då… för att få fylla en viktig uppgift utanför hemmet och samtidigt liksom hylla hemmalivet än mer. Allt på mina villkor, exakt hur lyxigt som helst. På kuppen får Lillminsting, hemmaungen extramys med sin Mormor, Morfar, Farmor och Farfar.. så underbart för alla.
Lagårdskvällarna.
En efter en. Älskar dom. Men önskar att jag slapp ge lillponnyn penicillin. Önskar att han vore piggare än han är. Låt säga att det är deppigt i lägret när denna lilla stjärna inte kan ridas på just nu, barnen som är dom som hästar allra mest.. men just nu är lilla Chippen halt, men vi hoppas kunna råda bot på det.
Och så kom snön. Så efterlängtad! Så omhuldande.
I syne, en fyrbarnsmorsa som var exakt så trött som ni tycker att jag ser ut.
Firade fredag med en riktig påtardag. En småslarvig städning följt av timmar av pyssel med skogsfynden vi släpat hem. Klädde bron med granris och ljusslingor. Band kransar av olika slag, men dom har visst inte hamnat på bild ännu.
I lördags gjorde vi något som kändes som en dröm. Bakade pepparkakor hemma hos Mamma och Pappa, tillsammans med alla barnen.
Mormor och Lillen. Å. <3
Och igår var det riktig donarsöndag. Ungar klipptes av fina hemmafrissan. Jag tog långpromenaden med Frugan, det rensades och röjdes i vrår som varit struliga länge nog nu.. låt säga att köket inte är en labyrint av verktyg och skåpdelar på rad.
Och nu är en ny vecka här.. dagarna innan första advent. Så otroligt gossigt!!! OCH HETSIGT!! Det plingar tusan i inkorgarna konstant; ”köp köp köp!!”… Black Friday, menar jag.. Black Week och allt vad det heter.
Men VAD är bland det vettigaste vi kan göra just nu? Mitt i en klimatkris där vi bör minska våra utsläpp radikalt!? -Att skippa köphetsiga Black Friday förstås! .. och istället haka på Naturkompaniets GREEN FRIDAY, där vi fokusar på att lappa, laga och ta hand om det vi redan har. Är ni med på tåget? Vad tar du tag i att ta hand om nu under mörka, pyssel-och-påt-vänliga november? I stolt samarbete med Naturkompaniet, kan jag säga; Välkomna in på Naturkompaniet och få dina kängor omhändertgna, aaaalldeles gratis.
.. efter en världsmysig Höstlovsvecka, var det bara så otroligt trögt och motigt att starta vardag igen. Och stora världen kändes (känns..) så dryg och här i vår egna lilla värld, var det en hel del ”släcka bränder”-situationer.. som ni inte behöver tyngas av i detalj, bara veta att livet pågår, för oss alla. Jämt å jämt.
När fredagen kom var Team Drömgården sopslut.. och då ”firade” någon det hela med att toppa den tuffa vardagsveckan, med frossa.. och någon variant av mjölkstockning (ja, ni kan gissa vem nu då, haha)….såklart, lagom till lördagen, när en mer än fullproppad arbetsdag väntade med sånt som tidigare under veckan varit tvunget att skjutas upp, pga livet, och liksom nu var tvunget att bli gjort, nununu. Det gick. Och söndagen, med farsdag, vila och firande av mina barns far, min egen och mannens far.. det blev ett gott slut på hela spektakelveckan.
Gode Gud, må denna vecka vara lite mer novembermysig.. mest? Snälla?
Här kommer några glimtar från veckan som gick..
Måndagmorgon. Snön låg kvar i några timmar till, ..
Så pass att det knarrade under fötterna under motionsrundan. Mörkerturerna denna tid.. älskar dom.
Ja, sen var veckan igång!
Barnen startade årets första julpyssel, inspirerade av Fixa julen-programmet på SVTbarn. Och sooom det har skapats under veckan. Lillen är med han också. Det är svårt att tro att en sådan Virvelvind kan sitta lugnt och stilla och måla en lång stund, men se här har vi ”det ena behöver inte utesluta det andra”, i en liten person.
Vädret blev alltså åter milt och jag passade på att göra sånt som är gott när det fortfarande är plusgrader. Som att putsa dom där sista fönstren.. här i ena barnrummet.. och det slog mig samtidigt hur fiint det skulle bli med färg på fönsterfoder och smyg.. idéhjärnan..
Under ett par veckor har jag och barnen hjälpts åt att städa i lagården. Nu är där så undanstökat, röjt, urmockat, rent och fint. Vill bara vara där. Har ganska lätt att putta undan önskedrömmen om en hushållsko…. men täänk så otroligt gossigt med några får eller getter?
.. slutfunderat på får, vakna morsan! Du knyter skridskor på Lillebrors hockeykväll nu..! Ja, denna vecka bytte vi av varandra.. så den skäggige drog med ungarna som simmar och badbusar och jag drog med andra halvan barnaskaran, till ishallen. Det är så otroligt härligt att se barnen göra det dom älskar!
En annan kväll efter en tjorvig dag, var det så skönt att bara vara alla tillsammans, spela spel och somna tidigt. Tanka trygghet och lugn.
Det här var också en utav veckans guldstunder. När Lill-Olof hjälpte mig barnvakta en liten pyttepingla följt av lunchdate med hennes mor. Mys, mys, mys! Det är stort, att få ta hand om sin barndomsbästis lilla skatt.
LördagsSivert. Som spanade när vi jobbade på med diverse fotande och filmande.
Farsdag! Så evigt tacksam över att våra barn har en så ofantligt fin pappa. Så tacksam över min och M’s pappa också. Det blev en god firarsöndag, sannerligen. <3
…
Och idag känns måndagen någon lättare än förra. Vi ska göra allt vi kan för att det här ska bli en så fin novembervecka det bara går.
Önskeplaner för vecka 46
– Ta en novemberdag i sänder! .. pyssla om vardagen lite extra. Helst vill vi alla bara få vara hemma och mysa och påta i lugnan ro nu.. ända fram till juul. Men livet innehåller ju en del måsten, så är det bara och denna tid på året är det lov att gulla lite extra med var dag. Tänder ljus, lyssna på mysig musik. Äter gräddig mat, håller ullfilten redo att värma. Lapar dagsljus, andas friskluft och kramas mycket.
Påta, dona och röja! .. nu är lagården storstädad, kanske blir i år året jag äääntligen tar mig för den där lilla drömmen om en julstjärna som lyser i ena lagårdsfönstret? Det stora projektet; gå igenom allllla bäbis- och barnkläder vi har, har pågått ett tag och nu är ofantliga mängder utrensade. En del ska ordnas för att kunna säljas men mestadels skänker vi bort. I övrigt håller jag på och organiserar upp alla kläder och skor som nu är kvar. Så ofantligt skönt, men ett riktigt långprojekt som jag påtar med småstunder här och där under veckorna nu. Fantiserar om timmar av målning också…
Längtar efter.. skogen.. kanske tar vi oss dit senare under veckan.
-Novemberhelg!
…
Önskar er alla en fin vecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Vad hiiimla roligt förresten, att ni så gläds med oss över kakelugnen.. det är verkligen ETT LIFEHACK, att kunna glädjas, MED ANDRA! Fina, fina ni. Tack för värme och kärlek! Drömmen om att kunna elda till jul.. kanske, kanske blir sann. Annars får det bli strax därefter. Fint så!
Å, hu… så tog det bara slut, Höstlovet. Lite moloken måndagsmorgon här nu, så är det bara.
Samtidigt, så himla tacksam. Det var ett så otroligt fint Höstlov. Vi var tillsammans hela familjen mycket, alla fick vara friska och krya, det gjordes lagom mycket, hemmavid och på lagom stor vift. Vi hade finväder, solig höst och plötslig snöig vintern, i ett nafs. Vi blev med vacker kakelugn och.. äsch, ja ni hör ju, otrolig Höstlovsvecka… som ingen av oss var redo att släppa taget om i morse när väckarklockan ringde.
Här kommer några Höstlovs-glimtar…
Tillsammans med Torparfrun och hennes tre kids, drog jag och mina fyra.. till Rotsidan. Ved och fikapackning och allt man kan tänkas behöva.
Och vi hade hejdlös tur med vädret. Det var liksom alldeles vind-lugnt där.. och sol? Hemma på gården blåste det isvindar, medan vi ute vid havet satt och grillade korv och tittade på lugna elden…
.. fikade och lyssnade på vågornas brus. Ja det var en fantastisk start på lov-veckan, sannerligen.
Tisdagmorgon. Jag lämnade övriga familjen inne och tog morgonkoppen med mig medan lillponnyn fick mumsa på sitt intill. Vi väntade på veterinären. Jo, för vi vill hålla noga koll på vår lillvän och hans skruttiga tänder. En liten tid i taget gäller. Senaste året har vi dagligen gett honom uppblött pellets av olika slag och det har gjort så gott för honom.. för att tugga grovfoder (hö) tar tiid med trötta tänder förstår ni. All tid med vår Chippen nu, känns som bonustid. Finaste, finaste ponnyn vår.
Cykeltur genom kyliga höstvindar följt av bullfika och UNO-spelande inne i värmen. Till kvällen åkte sedan ett gäng till ishallen och ett annat gäng till lilla badhuset i grannbyn..och sen somnade vi ovaggade till natten.
Onsdagen var en så fräsig dag! Inte nog med att vår livets första vitlök hamnade i jord (och massor av hästskit)…
… vår runda kakelugn, blev också helt, helt färdig.
Lillen? Ptjaa.. han stod inte och tittade på den så mycket, han stod mest och beundrade sin nye vän i livet, Kakelugnsproffset, som nu höll på att bära ut alla sina pinaler. Med småbilarna uppradade, språkade han på allt vad han orkad…. OKEJ OKEJ OKEJ jag FATTAR att ni inte vill läsa om Lill-Olof nu utan bara se den färdiga kakelugnen!!
Jag hoppas hinna färdigställa ett trevligt blogginlägg om alltsammans, under veckan!
Höstlovsmorgnar… utan minsta pillemick av skynda. Hallelujah! Torsdagen bjöd dessutom på nybakt mammabröd. Gos, gos, gos.
Efter liten donande i hemmet och ute på gården.. tog jag barnen med mig till mysigaste hemmet jag vet. Mitt barndomshem. Vi blev ompysslade så gott i vanlig ordning. Fika och mysa framför elden… Kura skymning, sista oktober..
.. som blev till första november.. och vi vaknade till ett så vackert snöfall.
Vi kan kalla denna bild IVRIGA LIV.
Man ser hur vi nääästan kommit ända fram med bortstuvandet av sommaren.. samtidigt som små otroligt ivriga människor snabbt hunnit dra fram typ varendaste vinterpinal dom kunde hitta nere i lagården.
LYCKAN ju! Hela alltet.
Så tog vi Allhelgonahelg.
Och vi veeet, vi har masssor på vår att göra-listan.. så många projekt igång… samtidigt….. men vad kan vara viktigare än att sitta och pärla pärlplattor alla tillsammans, just där och då, här och nu? Inget. Stormen tog i där utanför så det bara sjöng om det.
Lördagen blev en lugn påta med allt möjligt-dag.
Rotsaker som legat på tork flyttades ner i matkällaren, dahliaknölar hamnade i sina spåniga gömmor. Var också på skattjakt och fann återigen det stora, vackra skåpet som vi såå undrar var det har stått en gång i tiden? Hann också peta ner några vårlökar, göra några knop i långtids-rensandet i klädförrådet..
..och så tog vi in sommarhagen, i äkta ”i en familj hjälps man åt”-anda… fast lillen smet undan, och snusade gott i vagnen. Och störstbarnet, var med sin Farfar… men till middagen var samtliga vakna, hemkomna och sommarbetet intaget. Vi firade med köttbullemiddag inne i värmen. Och ljusen brann, för våra nära och kära, som inte längre vandrar här på jorden med oss.
Veckans sista dag…
-och ny snö hade fallit. Några få röda äpplen hänger kvar i toppen av äppelträdet.. som naturens alldeles egna julkulor. Ja nu säger ju inte jag julkulor, det skriver jag bara för att vara artig mor er som inte förstår vad pumlor betyder.
Barnen rullade snögubbe och sen ”råkade” vi hitta ett kuvert med saffran bland alla kryddor och då ”rååkade” vi baka en väldigt god och saftig saffranskaka som vi sedan söndagsfikade på.
Så det var det. Ett lugnt och genom-gossigt lov. Så väldigt lagom, åt alla håll och kanter. Måånga fikastunder.. mycket sömn.. mycket friskluft. Kramar i massor, mysiga hittepå, varvat med mycket vila. Tacksam. Så himla tacksam.
Och nu står här en ny vecka för dörren..
Önskeplaner vecka 45
-Ta en novemberdag i sänder! Vardag. Hemmaliv, skola, arbete, gårdsbestyr, aktiviteter, kompishäng, oändligheten av projekt.. någon suckar och undrar ”hur ORKAR ni!?”, medan vi tycker att vi lever drömlivet? Vi har liksom inte drömmen (just nu i livet i alla fall) om långa kvällar i soffan, framför tv:n.. det är inget vi drömmer om, alls. Det är så finurligt, att vi kan få vara olika. Eller hur?
–Hemmamammande! …ta hand om våra barn, våra djur, fundera ut mat för veckan, handla, baka bröd, laga mat, tvätta, städa,.. osv osv osv. Bästa jag vet! .. men jag saknar en hushållsko. Jo, det är säkert! Bertil har tjatat om en ko i ett par år nu… äntligen har han fått sin morsa att förstå…men! det är ICKE bara, med ett dylikt påhitt.
-Arbete med kameran och vid datorn. Ja, det ingår ju också. Två kampanjer ska fotas/filmas.
-Novemberhelg! .. med farsdagsfirande bla.
…
Ok. Tack då, Höstlovet. Du var gott. Gjorde susen mot otrolig trötthet och lät oss ladda batterierna väl. Hoppas att NI kära läsare, får en god novembervecka nu. Vi hörs under veckan. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
Höstlovet stod för dörren.. som vi längtat.. och att det skulle firas in med festligheter och vänner, ja det var ett som var säkert!
Ut med hela slagbordet, på med halvstrukna finduken och fram med höga traven uddatallrikar.
Grönkål plockades in och alla möjliga goda grejer hackades och revs..
Kalljästa degen gjordes i ordning till.. degämnen? Säger man så? Glad morsa där, btw. Så som man ser ut när en urgullig 10-åring kommer och leker ”mammarazzi” mitt i allt.
Jo just det. Nu, skulle det bli pizza-afton för hela slanten, tillsammans med torparna!
Degen hade jag alltså gjort redan dagen innan och sedan låtit kalljäsa. Ute på bron, till och med… där det nog nästan hade varit minus under natten men degen hade fått en varm stund inne och därmed god skjuts i sin jäsning så det här blev verkligen en hit. Och så finurligt också, att ha degen gjord redan dagen innan. Det receptet jag vilade mig emot, lånade jag HÄR.
Att göra egen pizzasallad, är lika enkelt som gott! Här höftar jag bara. Hackar vitkål tunt, tunt. Samt röd paprika. Kramar in lagom med salt (du får helt sonika smaka av!). Häller på rätt så rikligt med en god olivolja samt en skvätt eller två, med någon slags vinäger. Svartpeppar på toppen. Klart!
Och ja, tomatsås är också så simpelt att göra själv... och blir också huuur gott som helst. Här hade jag fräst en hoper hackade vitlöksklyftor och en gul lök. Lät löken puttra ihop tillsammans med ett par paket ekologiska krossade tomater. Strösslade i lite allt möjligt i uppkoket, som torkad oregano, någon matsked chilisås, några gryn socker.. salt och peppar förstås. Lät alltsammans puttra en stund, innan mixandet till ganska-slät pizzasås. Klaaart!
Och nånstans här, hade jag gjort mitt genom allt förberedande och fram klev lilla rastaurangchefen, aka Servetrisen. Ritplattan och förklädet i högsta hugg! Så fort käraste torparna ramlade in genom dörren, kunde kvällen börja och pizzabeställningar tas, på löpande band.
Sju ungar och fyra vuxna där alla skulle ha minst varsin pizza. Lägg till att vi, oavbrutet, spelade smått hysterisk, italiensk pizza-musik. Det var fräs i Drömgården den där kvällen, så var det!
Och här, ser ni självaste Pizzabagaren!
Vi gräddar pizzorna på ett så kallat ”gourmetstål” och det blir så otroligt gott! Verkligen en ny nivå av hemmapizzeria.
Det doftar liksom nästan lite stenugnsbageri…bottnarna blir så himla gott gräddade!
Nu var det bara sista pizzan kvar. En av flera ”Drömgårdens special”. Pizzan med tillbehören (lagda, enligt ordningen som följer:) tomatsås, riven ost (jaa ni vet väl att den INTE är som godast om den ligger på toppen av allt.. näst underst ska den va ;)), salami, färska champinjoner, gul lök, paprika och mozarella, salt och peppar.. in i ugnen någon minut och här var pizzan uttagen för att få några bitar färsk grönkål över sig.. och sedan skjuts in i ugnen igen tills pizzan är färdiggräddad. Det blev en himla trevlig smak-kombo.
Nånstans här, när alla pizzor var färdiggräddade och alla mätta.. drösade vi ihop.. skickade sedan ut barnen med ficklampor i mörkret.. klassisk mörkerspårning följde och undertecknad var nostalgisk och tänkte tillbaka på scout-tiden. Lysa med lampor efter små reflexer.. vid reflexerna fann barnen små godispåsar. Uppskattat och väldigt enkelt fixat!
Vitchokladgratinerade skogshallon (så fräsigt det låter.. men det äär ju verkligen bara hackad vitchoklad som strösslats ovan bär och sedan skjutsats in i ugnen till chokladen smält och bären är varma).. tillsammans med vaniljglass. Så vansinnigt gott!!
Låt säga att alla var proppmätta och mat-koma-trötta nu… redo för vila… typiskt härligt sätt att inleda Höstlovet på!
Senaste kommentarer