Måndagshälsningen!

Hej på er! Veckostart med tillbakablick innan ny veckans planer, kommer här!

Veckan som gick!

Jag fyllde dagarna med älskat HemmaMammaliv. Allt mellan lekande, kivande, skrattande, kramande syskon till en känsla av ”dubbelknuten mor” som jobbar på, smått flämtande.. till lugna stunder på sofflocket, tvättberg, småarmar kring min hals och oändligt många ”mamma, jag ÄLSKAR dig!”. Jag bara vet, och känner så, att det här är så förbenat rätt investerat i livet. För oss.

Juni hade (om vi inte räknar inskolningen) premiär, på Förskolan! ..några timmar att knyta trygghet på annat håll än inom familjen. Och allt gick som hejsan. Coola J!

.. .sen satt det så fint att vara hemma och leka och pyssla med Lillebror resten av veckan. Träffa kompisar här hemma eller bortbjudet också, sådär lagom. Älskar att vi kan välja och skapa dagarna utefter dagsform.

Bertilen hjälpte sin mamma att börja hösta i trädgården. Och så skördade han dom allra, allra sista sockerärterna.

Jag fyllde själen med sånt där; Löpturer med snusande ungar i vagnen. Hästande. Och doftande av höstlöv, förstås!

Plockade också ett fång med oktoberblommande trädgårdsblommor, drog iväg till Idan och hade en världmysig kväll!

Så kom frosten. Det ingav ett så lugn och härlig känsla..bara så, så vackert!!

Vi sörplade blåbär- och hallonsmoothie till mellis. Så enkelt att göra och så jättegott. Lite yoghurt, en skvätt juice, ett par bananer.. och flera nävar med mumsiga bär. Mixa! Klart!

Sixten fick sitt lystmäte. Att kratta prassliga höstlöv. Lillvännen… lik sin mor i mycket. Bland annat när det gäller krattningsiver!

För snart ett år sedan flyttade Ikran hit till oss. Tillsammans med sin vän Chippen. Båda var bort-, och nyinflyttade och med rötterna på svaj. Varken hästar eller människor var hemma med den nya situationen. Vi började att dra ut på tur, med båda hästarna samtidigt. Sen provade vi med bara Ikran, själv… men jag hade på känn hela tiden, att den här killen.. han vill ha sin trygge ledare med sig, och någon sådan hade han inte ännu. …. mycket riktigt kom vi, jag och M, hem efter Ikran ett par gånger.. Ikran sprang hem till sin enda trygghet, lilla ponnyn. Nu, ett år senare, är M och Ikran ute på timmestur, (ändå med en radie så Ikran tydligt känner vad som är hemma), utan problem. Så himla, himla häftigt! Häromdagen var han på väg upp på verandan också, som ni ser.

Gården var i vanlig ordning ett kreativt kaos. Här i bild hivas saker ut från övervåningen. Och pärlspont är på väg in till samma våning.

Jag plockade den allra sista trädgårdsbuketten. Så vemodigt och vackert på samma gång.

Juni plockade dom allra sista luktärterna och gav till sin Farmor och Farfar när vi var dit på Fredagsmys.

Det blev lördag och den var så himla härlig. Samma sköna gäng som vi dagarna innan ”matlagat” med. Ungar och päron som umgicks, jobbade, ponnyred, åt mat, fikade och bara hade det så gott, tillsammans. Kvällen avslutades i lilla byn, hos mamma och pappa. M hjälper pappa med ett projekt som far har där hemma och vi fick god middag och bastu av bara farten.. inte klokt så härlig dag!!

Veckans sista dag, yrde den allra första snön i luften och vi plockade fram vintermunderingarna innan vi gav oss ut. Vi jobbade vidare med höstande i trädgården. S klippte ner pionerna, så bra! Vi drog upp sista sommarblommorna, grävde upp dahliaknölar och täckte rabatterna med löv. Körde hem vinterns första höbal till hästarna, ordnade vintervattnet i lagårn (vi har en uppvärmd vattenbalja så hästarna sörplar ljummet vatten om vintern) och så vidare. Massa gårdpyssel! Till kvällen somnade vi gott efter en mycket innehållsrik vecka, fylld med massor av livet-gott.

Sista sommarblommorna plockades, första frosten kom, trädgården höststädades och plötsliga snöfallet toppade hela alltet. Allt, på samma gång. Lite smått vimmelkantig måndag, vilken årstid är det? Sommar-Höst-Vinter. Men vi närmar oss, vinter, helt klart. Och i smyyg har jag idag haft sån juuuulkänsla.. och barnen var helt lyckliga i morse över lilla snötäcket! ”HÖR du mamma!? Det KNARRAR under fötterna!”

Önskeplaner vecka 43

-Ta en dag i taget! Forma dagen efter allas dagsform. Det är det lyxigaste vi vet.

Småjobba! Ja, som jag ju alltid gör på småstunder under veckorna. Väldigt roligt och förstås också en pusselbit i vårt ekonomiska snurr.

-Gräva ner vårlökar! Det får bli ett fint avslut på trädgårdssäsongen.

-Tuffa på med övervåningen!

-Sända Er hälsningar! Tänker mig lite av varje som vanligt. Hoppas ni hänger med!

-Hänga med vännerna!

Andas friskluft, motionera och pussa hästmular! Kan knappt tro, att det är på riktigt att jag får fylla själen med allt det där. Lyx.

Önskar er alla en fin vecka, med lagom mycket sjå och många små sköna stunder av höstmys!

Emmeli

När makarna L 30 år, firades här på Drömgården!

(Inlägget innehåller reklam för Norrmejerier!)

Det var en helt fantastisk oktoberlördag här på gamla gården i norr.

Efter det ena regnvädret och innan det kommande.. hade vi den ljuvaste av dagar. Så himla lyckosamt, att vi bjudit in till 30-årsfir just denna dag!

Vi tände brasan, för självklart så var det Utekalas på gång! Såklart, med tanke på pandemin som råder.. men också, för att vi ÄLSKAR att vara ute. Stickesockar i kängorna och storeld att värma sig vid, en kombination som får hjärtat att slå volter för oss.

Gullungarna väntade och väntade. Ja, förutom han som sov så gott i vagnen och vaknade precis när gästerna anlände. Smart B!

Vi bjöd på hemgjord äppelglögg när alla kom.

Äppelglögg som vi gjort på äppelmust som vi tillverkat av egna äpplen. Förståår ni så härlig känsla!?

Och som tilltugg, hade älskade mor ordnat så himla goda tunnbrödrullar. Tack älskade mamma!<3

Mannen stod och serverade i udda, loppade små kaffekoppar.

Gården fylldes med än mer liv än vanligt och älskas så. Dessa stunder. Att få träffa våra nära och kära.

Till lunch, en rykande varm, krämig Potatis- och purjolökssoppa och hembakt bröd.

Tack bästa Storan för hjälpen med ena stöpan soppa! <3

Självklart var soppan gjord på grädden från Norrmejerier och klicken Creme fraiche som toppade kåsans innehåll, likaså.

Alla gäster hade i inbjudan fått en önskan om att ta med sig egen kåsa, vi hade helt enkelt inte 20 kåsor.. men så himla läckert, när alla kom med sina äta-ute-kärl!

Att vi allllltid handlar våra mejeriprodukter från norrländska bönder, Norrmejerier, är helt och hållet självklart. Lokalproducerat bidrar till ett mer levande Norrland och det önskar vi såklart! Tillsammans med Norrmejerier delar jag här min tolkning av att ”göra något gott för Norrland”. Vårt 30-årsfir. På enkelt men gott vis. Vi stöttade våra idolbönder, värmdes av en ljuv soppa och fick på kuppen se varandra igen, vår familjeklan och vi!

Så maffig syn med Storfamiljen samlad, i varma utekläder och sina soppfyllda kåsor. Katten Boris kom också på besök, ser ni honom smyga förbi i bild?

Kusiner lekte och lekte och lekte. Kurragömma, studsmattan, lekstugan…

.. och så skulle det förstås hälsas på dessa, våra guldpojkar på fyra ben.

Och vi fick så enormt generösa presenter av alla. Kära hjärtanes!

Så tändes 30 ljus och födelsedagstårta serverades.

Både M och mins favorit. Morotskaka. Med limesyrlig frosting. I runda former blev kakan som en tårta. Så enkelt och så otroligt gott!

Vår största skatt i livet, hjälpte sin mamma och pappa att blåsa ut alla ljusen!

Tack Lillis A för att du förevigade detta ögonblick. Det betyder mycket för oss!

En 30-årsfest att minnas för evigt! … 6-åringen förevigade sina päron!

Tack alla ni som var med och förgyllde vår dag. Och ni som inte kunde komma, som älskade storstadspinglor till storasystrar, ja ni var med i alla fall. I hjärtat.

Så så gick det till, när makarna L 30 år, firades här på Drömgården! Vi kunde inte önska oss ett härligare firande. Med raggsockor, storeld och älskade människor. Friskluft, hästkompisar intill och alltsammans på Vår plats på jorden.

psst! Ni ska självklart få recept på allt vi åt! Kommer som ett pärlband snart!



Emmeli

Måndagshälsningen!

God morgon oktobermåndagen och alla ni!

Nu kickar vi igång veckan med en rykande färsk måndagshälsning. Innan nya veckan får ta fart; Veckans som gick!

Det regnade och regnade och regnade.

Och regnade lite till. Men tänk va, friskluft är alltid gott. Vi hoppade i vattenpölar, promenerade och sprang. ”Alltså, jag gillar verkligen friskluft!”, sa lilla Skrållan. Mammas älsklingstjej.

Vi kände kreativiteten i oss, både stora och små. Att pärla är fantastiskt mysigt tycker vi. Jag fick ett armband av Storebroren med texten ”Supermorsa”. Bästa peppen.

När S var på skolan hade vi annat för oss här hemma.

Som att hälsa på Tant G tvärs över lillåkern. Och dra iväg på lååång (med små minimänniskors mått mätt) cykeltur, till Lillskogen. Så himla mysigt, för oss alla. Väl framme i skogen åt vi äpplen och lekte kurragömma. Innan vi hojjade hemåt igen. Ett litet äventyr som kändes stort, i hjärtat.

Jag gympade på vårt sovrumsgolv där uppe.

Tipsar om ”Min Mammas gympa” som hon kört hela Coronatiden och lovordat. För ett tag sedan provade jag ett styrkepass från SVT:s gympa-Sofia, mors rekommendation, och älskade det. Korta, 20-minuterspass som passar ypperligt mitt i hemmamammalivet. Jag väljer styrke/konditionspassen. Eller corepassen. Ni finner dom HÄR om ni är sugna på att prova! Perfekt tycker jag, att blanda upp med alla löpturer, prommisar, ridturer och mina egna gympapass. Så skönt att bli ledd genom träningen ibland!

Vi fejade i köket. Bakade och bakade. Bertilen var så himmelens god hjälp. Lilla vännen. Och jag känner mig så ödmjuk och tacksam som får vara här hemma med dessa små liv, ännu en höst. Ge allt kraft, energi och tålamod till dom jag älskar mest.

Vi slutskördade harrisar. Mums, mums, mums!

Hästade!

Bara gosade. Pysslade om. Tränade. Kommunicerade. Skithäftigt alltihopa! Att göra det här hästlivet med tanken att det är på allas våra villkor.. hästarna är inga redskap för oss. Dom är våra älskade hästpojkar. Som både har rätt att säga ja och nej.

”After school” hade vi på olika vis. Plocka löv på vägen hem och gå till bibblan och låna nya böcker och spendera eftermiddagen med bästa N och barnen. Guldstunder!

Så blev det fredag och regnet bara öste ner. Jag kände mig lite vimmelkantig av trötthet, med all rätt tror jag faktiskt att jag törs säga. Plockade en trädgårdsbukett som lyste fantastiskt bland alla gula löv från äppelträdet. Tanken slog mig; ”kommer vi verkligen kunna ha ute-30-årsfir imorn?”..

Tacksamheten att få vakna till den där lördagen då. Så vacker oktoberlördag. Från början till slut.

På toppen av allt, en lugn hemmaskrotarsöndag. Men ännu mera regn! Manikyr, fix inför kommande veckan..

Renoveringjobb (äckligt sådant också.. kika in på min story vetja..! .. jag tycker att vi hittat något som liknar larver, medan många tror det är näbbmusbajs… jag hoppas INNERLIGT att jag har fel och ni andra har rätt!!) och söndagmiddag.

Tack för dig, första hela oktoberveckan!

Jag ser så fram emot den nya veckan vi möter nu!

Veckans önskeplaner V.42

-Hemmamysa med småttingar!

-Träffa bästis som jag inte träffat på E V I G H E T. … mamman ska åka iväg SJÄLV. Hur ska det gå!? Bra såklart. Vi ska stallmysa och hänga ”som vi gjorde för 15 år sedan”.. bara hon och jag och samtal som aldrig tar slut. Längtar, längtar, längtar.

-Höstfixa lite ute i trädgården!

Matlag! – tjohoo!

-Sända er hälsningar! Bland annat ett samarbete som är lite extra stolt över. Som ALLTID, gör jag bara samarbeten som känns 100 % rätt, ärligt och genuint.. det hoppas jag ni märker!

-Älskade Skrållan ska premiärsusa iväg på eget äventyr en dag och hälsa på kompisarna på förskolan! Spännande!

-Små kvällsaktiviteter, som ”hockeyträning” och söta Äventyret! (Äventyret- typ söndagsskola.. fast på torsdagkvällar!)

-Fredagsmys med Svärfamiljen! <3

– Helgpåhitt med vännerna!

Önskeplaner. Livet styr. Vi tar en dag i taget. Visst? Glöm in att unna er friskluftturer, det ska jag unna mig. Sån ofantlig må-bra-gåva. Rörelse. Och för sjutton, kom ihåg att krama ihop ett par nävar blöta höstlöv som ligger på marken… och dofta…. Man känner liksom livet i sig då, jag lovar!

Emmeli

Måndagshälsningen!

Å, Jag ville aldrig att den där veckan skulle ta slut.

Idag är jag helt slut, ja sådär ”wow, vilken vecka! -tröttnöjd. Därför tänker jag vältra mig i den, ett varv till. Landa. Så vi tar en återblick.. på det jag inte redan delat med mig av.. som Matlag, Junis inflytt i sitt rum, Utflyktande ”baka knuten”, Paltkok…!

Min födelsedagsvecka!

Tillsammans med småungar, tillika hjälpsamma pyttebagare, fyllde vi frysen med gott. En av baguetterna provsmakades direkt till mellis. ”Hem ljuva hem”, pustade skolpojken och njöt mamma och småsyskonens nybakta bröd. En sån där stund som livet känns lite extra gott, ni vet.

Jag trädgårdspysslade lite. Samlade mer fröer och efter torkning la jag allesammans i små kaffefilter. Att höststäda trädgården vette katten om jag gör i år… inte än i alla fall. Det blommar och blommar och jag vill liksom bara ”låta det vara”, än om det ser oktobervisset ut på sina håll, också. Vilsam känsla i trädgården nu, mao.

Det här var matlistan.. som pusslades om lite, men ändå. Ni är många som undrat, hur vi gör med mathandel och matplanering.. och det här är vanligast; matlistekrivande och handling för måndag till torsdag, tidigt på veckan (eller på söndagen för den delen). Helgen får trilla på lite. Tipsar er om Linsgrytan/pastasåsen (receptet finns HÄR), den är så god tycker jag. Med mycket parmesan på toppen!

Vi pysslade vid köksbordet…. och vissa sörplade kaffe samtidigt.

Och varje morgon möttes vi av denna syn. Dessa maagiska djur alltså!! En utav ridturerna var det bara jag och den där Kolabönan.. smått euforisk känsla. Tölta fram på åkern, genom dimman… sagolikt var det!

En dag var StoraLillasyster på eget äventyr. Mormor och Morfar kom och hämtade henne för mys i lilla byn. Samma dag hade Storebror date direkt efter skolan med gullvän… vilket gjorde att jag bara hade en unge under en hop timmar. SÅ KONSTIG KÄNSLA. Men vi gjorde massa mys. Som att vara ute på tur med Chippen… tröttsamt, tyckte Lillebroren. Den kvällen avslutades med samlad familj hemma hos mor och far.. vi hjälpte till med lite fix där hemma och blev bortskämda med middag.

En dag klädde jag ett gammalt skåp med hyllpapper som jag köpt för en tia på loppis. Dock räckte inte pappret helt men äsch, lite presentpapper med hyllpapper i ändarna blev ju tjusigt. Jag gillar när det ”stör” lite.. assymetri.. fina grejer. Hur är du? Symmetriskt eller assymetriskt helst?

Vi letade hösttecken och fann många, många, många. Fåglarna som sa hejdå… gula löven som föll till marken..jag fyllde näven full med löv från marken och doftade. För det doftar ju såå gott!!

Det blev fredag och födelsedagshelgen inleddes med att öppna finpost. Älskade Vännen C. Jag blev så himla överraskad. Och glad! Jag sa ju det; världens bästa vänner har vi!!

Lördagen hade sån otrolig fira livet-känsla. Solen sken, Svärmor hade hand om våra barn så att jag och M fick ge oss ut tillsammans med stora hästpojkarna. Den turen var helt otrolig. Vissa turer är härligare än andra, och det här var en sån pangtur! Ikran har varit lite öm i sina barfota fötter under någon vecka och bara velat gå på mjukt, mjukt.. men nu var det som bortblåst. Så skönt tyckte både häst och hästpäron!

Ett solbadande kök. En lördag. Med fikat redo inför utflykt. Drömsyn.

Och så avslutades då veckan med att mamman fyllde 30 år(!!). Känns lite overkligt och helt superOkonstigt på samma gång. Dagen fylldes med födelsedagsmorgon version supersöt där liten kör kom insjungande tiidigt på morgonen. En springtur sedan följt av hästande (barnen red sin ponny och M jobbade med Ikran= bland det bästa jag vet!), fikabesök av svärmor massa massa gratulationer hittan och dittan (TACK för varendaste en!!) och till kvällen..

Middag med våra föräldrar (ja förutom svärmor då som hade sång-gig!<3). Ett litet, naggande gott, kalas… där älskade Lillis (systerdotter) och Lillsvågge och Storan kikade in spontant och överraskade. Allt det där, sånt som jag blir en blöt fläck av.

”Mamma är så rik”, sa jag till barnen innan vi somnade. ”Men inte på pengar, vet ni på vad?”KÄRLEK! , svarade Storebroren på en gång. Ja, vad är materiella ting och pengar? .. Jag är så ofantligt rik, men inte på det…utan på tid med dom jag älskar och alltid med alla dessa människor i kring, som en kärleksfallskärm…det är det dyrbaraste jag kan tänka mig.

Ja.. alla veckor kan inte vara hejsansvejsan, men lägligt nog så var förra veckan en enda härlig resa från ”20-nånting” till ”nya tider”. Ser fram emot 30 och framåt!

Och nu är det måndag igen, en regntung sådan och jag känner mig som en lyxknös där jag får ge både minstingbarnen och mig möjligheten att ta varje dag utifrån allas våra dagsformer, Storebroren har också lyxdagar med korta dagar varje dag. Här hemma har vi tagit det lugnt, myst framför barnprogram med äppelbitar, donat inne på Junis rum och tagit en lång tur ute i regnet.. hoppat i vattenpölar och sprungit. Efter skolhämt är skolvägen hemåt så mysig och idag vi stannade för att plocka med oss några lönnlöv hem. Eftermiddag med en hög busungar, lässtund på storsängen, badande av skitungar och nu väntar kvällen. Pappan har brandisjour den här veckan och susar strax iväg på övning. Mor tar kvällsruljangsen, men det går oftast som hejsan. Lilla trion är ett så sammansvetsat gäng nu, så går enen och borstar tänderna gör dom två andra det också…. samma sak gäller förstås om den ena börjar tvärbusa… holy macaroni!


Planerna för denna vecka?

Önskeplaner V.41

Hitta på mysiga bestyr med ungarna! Det behövs så lite för att det ska kännas så mycket i hjärtat.

-Kalasbaka lite!

Greja på övervåningen! .. med lite allt möjligt. Mycket ”småfix” som vi betar av.. ”ett skurvarv till i sovrummet sen fattas bara taklisten där.. men den linoljefärgen går ej att få tag på just nu”.. ptjaa, sånt där småfix. ”Måla alla lister och smygar i Storebrors rum”.. sen väntar såpskurande i hans rum och sen är även det rummet klart.

Vila och bara-vara-vara! Älskvärda, viktiga små stunder!

-Vara ute i friska luften! .. alltså, det utlovas fortsatt ”surväder” här .. men luften är ändå så, så god. Om det inte stormar förskräckligt (just det vädret är inte vår grej), så är det ändå så gott att vara ute. Eller hur?

30-årsfira båda makarna L med Storfamiljen samlad! .. ja, om vädret tillåter, så blir det kalas här på gården till helgen! Hoppas, hoppas. Ser så fram emot att ha gänget samlat.

Vi tar en dag i taget. Och vi hörs under veckan eller hur? Ta hand om er. Allt ni bara kan!


Emmeli

En minnesvärd oktoberbörjan!

Höstens mysigaste påfund,

-Fäller ut hela stora slagbordet. Skjutsar in enkla middagen i ugnen. Sopar vardagsskiten under mattan. Låter tvätten fortsätta hänga kvar mitt i hallen. Öppnar dörren. För människor vi har äran att kalla våra vänner. Delar en alldeles vanlig vardagskväll tillsammans. Småungar och päron i salig blandning. En kväll som tillsammans förvandlas till fest. – Matlag! Höstens mysigaste påfund❤️ .

Med vardagens enkla finess, samlas vi kring middagsbordet. Den enen kommer direkt från jobbet, den andre har varit pappaledig, den tredje slutade tidigt, ett par har varit på skolan, någon har HemmaMammat, några har lekt med sina småsyskon och varandra under dagen.. så möts vi. Och delar livet tillsammans för ett slag. Helt, helt underbart. I all sin enkelhet.

Den HÄR fiskgratängen togs ur ugnen och på bordet stod en alldeles färsk bukett från trädgården… det trodde jag väl inte, i början av oktober! Lön för mödan detta trädgårdsår, minst sagt!

Och Nathalie känner mig och vet vad jag tycker om. Ni anar min lycka när jag överraskades med detta. ”Nu ska vi fira, man fyller bara 30 år en gång!”, sa hon. Räckte över grönkål från landet, en gudomlig äpple- och kaneltårta som måste varit hur besvärlig som helst att göra men som N aldrig skulle kalla besvärligt. Det sitter liksom aldrig fast där, det gillar jag!

Första oktoberkvällen till ära.. var vi också med om något vi lääängtat så efter.

Där vi päron stod blöta på ögonen och log från kind till kind. Juniflickan och vännen H tog den där förberedda packningen och invigde Lillans alldeles eeegna rum. Denna syn var helt ljuvlig. Juni varvade att andäktigt plocka upp pinal för pinal och sprida ut lite här och där och att liksom stå och studsa på stället och säga ”Mamma!! Jag är så PEPP!”.

Drömstund två små vänner emellan.

Ni ska förstås få ser mer. Men först ska J få boa in sig lite.

Vi åt middag med varenda sida av stora slagbordet, fyllt. Dukade upp för ljuvliga tårtan och åt så det stod ut genom öronen på oss. Jagade busig tvååring och skitgullig ettåring. Gosade kattungen på sofflocket som vi har lite ”delad vårdnad” om tillsammans med Farmor och Farfar (vi bor ju grannar så det är såhär våra katter har det!). Avhandlade ena samtalsämnet efter det andra och plötsligt var klockan läggdags och barnen rödblommiga efter lek och vi skildes åt i hallen efter en så fin kväll.

Och just det, vad fanns i paketet?

Jag tappar andan. Förstå att N broderat den här!?.. till mig. Blir gråtig nu igen. Och orden sen då, så sanna och några jag säger ofta, ofta.

Jag kan inte tänka mig något finare än att omges av människor som vi tycker om och som tycker om oss, allt ömsesidigt för dom vi är. Och ni vet, vissa människor klickar man liksom med? Sådär nästan löjligt bra. Såna människor är det här. Vi hjälps åt med allt möjligt. Hämtar och lämnar ungar på skolan, planerar in arbetsdagar på våra gårdar, möts under vardagarna för matlag och stunder med lek/kaffesörpel, peppar och stöttar. Mer värt än guld. Så lycklig att våra vägar korsats.

Och så himla tacksam för alla våra vänner. Utspridda över landet, från norr till söder. Men bara guldklimpar hela högen. Tänk att just vi fick världens bästa vänner.

Å. Den här månaden kunde inte börja vackrare. Den där kvällen vill jag minnas lite extra. Matlag och en väldigt lycklig liten Juniflicka!

Nu väntar födelsedagshelg.. med precis inget särskilt alls inplanerat. Bara dagar att göra precis vad vi vill med. Helt, helt underbart!

Önskar er alla en god första oktoberhelg så hörs vi snart igen!



Emmeli

Om hur vi ordnar oss klassiska skurgolv på ”nya våningen”!

Om hur vi ordnar oss klassiska skurgolv på ”nya våningen”!

(Inlägget innehåller reklam för en lokal pärla; Klockestrands Såg & Hyvleri)

Många, många tänker nog nu; fy tusan vad drygt, ska dom hålla på och skura och skura stup i ett nu för att hålla golven i schack!?SOM FÖÖÖÖRR i tiden….!?

Men se, så fel. På 1800-talet var skurgolven mycket mer utsatta än vad dom är idag, vilket resulterade i mycket skitigare golv och därmed mycket tyngre jobb för den stackare som skulle skura dom. Man gick raka spåret från lagården och in i köket, med skorna på. Ptjaaa… det känns i och för sig igen här hemma också, men dom gångerna är förstås mer undantag än regel. Nä, snarare är det så att vi med dessa golv kommer undan tråkigt jobb som att vara rädd för att pinaler ramlar ner och pajar lacken, målade ytan etc. Vi kommer att skura kanske två gånger om året och vid dessa gånger kommer golvet att återförvandlas till ”som nytt” i fräschör med inslag av livet förstås, det kommer nötas och stötas.. men på ett vackert vis. Ingen lack, färg eller dylikt som kommer skavas bort. Träet kommer bara åldras och bli vackrare med tiden.

Känner jag mig själv rätt kommer jag nog vilja svabba av vid veckostädningen då och då också, men på övervåningen där det enbart är sovrum än så länge, kommer torkandet inte att behövas på samma sätt som nere med kök och hall och såna smutsigare, mer utsatta rum. I ett utav rummen på övervåningen fanns det ett golv, som vi har bevarat (det ska ni givetvis få se klart också!) men i övrigt har vi köpt alla rummens golv från Klockestrand Såg & Hyvleri. Ett massivt grangolv. Så otroligt fint och gott att gå på. Och finare kommer det bara att bli, med tiden som går.

Så hur ordnar vi oss våra 1800-talsaktiga skurgolv nu då?

-Skitenkelt. Kräver liten kraftansträngning bara. Svinkallt vatten. Och en bra linoljesåpa!

Jag använde vår Byggnadsvårdsbibel och där stod ”receptet” 2-3 dl såpa per 10 liter (svin)kallt vatten.

För att inte riskera att få några fläckar av intorkad såpa, så tog jag några plankor i taget och blötte med rent, kallt vatten med hjälp utav skurtrasan.

Sen körde jag igång. Skurade och skurade. I träets riktning gnodde jag på. Så gott jag orkade. Bra så.

Sen torkade jag bara av överflödet med kallvatten innan jag skurade andra halvan av rummet.

Hur många gånger man väljer att skura golvet innan det anses ”färdigt att användas”, är förstås upp till den som äger golvet… och förstås med tanken på vilket rum det handlar om. Skulle det nu vara köket där mat hamnar på golvet dagligen, ja då skulle jag nog gno på några fler varv än i ett sovrum, innan golvet fick sättas i bruk. Min make hade garanterat tänkt skura golven 17 gånger nu om jag känner honom rätt (haha, älskade M! Vet ingen så idog och noggrann!).. men, vi enades om att tre gånger får bli lagom för sovrummen där uppe.

Voilá! Här ser ni StoraLillasysters rum som är helt, helt klart. Idag har vi ”flyttpackat”, jag och min lilla flicka. Och imorn får pinalerna flytta in där.

Allt sker med sån andakt. Vårt hem växer fram, bit för bit. Vad roligt att ni vill vara med på resan! Tack för all er ständiga pepp!

Emmeli