2025 skulle bli 2026. Årets sista dag var fortfarande snöfattig men ändå så vacker.
Vi firade Nyårsafton med vänner halva dagen och familjen andra halvan. Lillan var urgullig i sin julklapp från sin farmor, en farmorstickad romper. Vid tolvslaget, var vi näranära hästarna, precis som vanligt.
Julovsdagar på rad.. i det där alldeles makalöst härliga tempot efter jul och nyår, där vi bara låter julen vara kvar, omfamna oss med värme och ljus och vi tar varje dag som den kommer.
En utav favoritjulklapparna.. Vildkatten! Så himla roligt spel!
Dra iväg och bowla med kompisar, också så festligt.
Duka i Salskammaren dag för dag, bjuda hem Farfars och Morfars. Älskade, alltid så efterlängtade vänner från norrnorr. Och goa byavänner.
(I bild, toscapäron… till vaniljglass. En favorit-efterrätt. Och ja, vi bjöd våra päron, på päron).
Gosiga, långa morgnar.
..för att sedan klä sig för olika utebestyr.
Där i syn, en stycke skäggig fembarnspappa som också njutit av jullov som varat prick lika länge som skolbarnens. Otroligt mysigt! Här skulle han nog ut och fodra djuren, eller spola lilla isen han gjort tillsammans med barnen eller kanske fylla velårn eller något annat viktigt. Men först…. försöka slita sig från hon som flinar så gulligt att man smälter.
Och i slutet av lovet, var det ofantligt gott att få åka hem till min mamma och pappa.
Basta. Pusta ut. Och inta finmiddag i pyjamas. Lillan, hon höll dock festkänslan uppe med sin röda juleklänning, så fascinerad av elden. En fin Trettondag.
Vi har haft ett gäng riktigt kalla dagar. Hästarna har pysslats om med extra mat och lilla ponnyn med dubbla täcken. Här inne har någon fyrbent levt kungligt.. Sivert ääälskar golvvärmen inne i Badrumstvättstugan.
Så när vardagen just skulle dra igång, kom snöstormen och hem från skolan ungarna skickades, efter bara någon skoltimme. ”Håll era barn hemma imorn, om möjligt”. Jo jag tackar, såklart vi gjorde.. bonuslångt jullov det blev! Kompisövernattning och varm chokladfrulle fastän det skulle varit skoldag. Ni anar peppen hos ungarna!
Helgen var iskall och solig… och barnen har åkt och åkt på sin alldeles egna lilla is. Vilket lifehack alltså, med en egen liten is hemma på gårn!
Jag tycker så mycket om att tjava promenad med min bäbisflicka, så jag går och går och får både vila och skön motion på samma gång.
Tända brasan till kvällen är fortfarande en så nymodig och älskad stund.
Och nu är vardagen här och det känns att ljuset har vänt.. det är inte längre tvärmörkt med ens det blir eftermiddag… nej inte ens klockan tre är det mörkt. Och med ljuset känns det gott att tacka julen för den här gången. Tjugondedag knut blev vårt startskott för utstuvandet, i vanlig ordning.
Barnen har varit så himla taggade på att ha julgransplundring så ikväll har vi dansat ringdans och plundrat granen på alla karamellfyllda smällkarameller. Det kändes rätt fräsigt att vi är så många i familjen nu att vi räckte till en hel ring runt granen, haha!
Vi glodde på granen in i det längsta. Oj, vad Lillan tyckt om den… lillhjärtat…
…
Tack för den här gången, Julen! Lillasysters första. Nu ska vi fortsätta vintra oss, åka skridskor och leka i snön. Och vintervila färdigt, förstås! Kanske målar vi hallen färdig… i år.. igen? Sedan någon gång, börja rota fram fröer, möta smygvärmande solstrålar och samtidigt vakna till igen, efter lång tid i ide. Lyssna på vårfåglar och vara med när lilla femman upplever livets första vår. Ha Sommarlov. Ta in hö. Och skörda. Fira sju födelsedagar. Någons allra första. Omfamnas av hösten och möta naturens nedvarvning igen. Sen, så möts vi ju igen, julen! För det har du lovat! Och det löftet, är mer än gott!
Som ett trolleri hade det under natten hamnat en hel hoper paket under granen, kristyrhjärtan till varje familjemedlem vid tallrikarna och röda JULMATTAN låg på köksgolvet. Barnen vaknade sådär förväntansfulla och ljuvligt bekymmersfria som man bara önskar att alla barn i hela världen skulle få vara. Vi åt tomtegröt och såg sista avsnittet av julkalendern, så bra den var i år! I år, också!
Sen hjälptes vi åt att göra oss julfina! Kusinärvda skjortan på Lillalillebror.. samma skjorta som hans kusin hade på vårt bröllop för 13 år sedan.
Vi dukade sedan fram andra halvan julfrukosten. Jullimpa, Astrids mandelbröd, saffransbröd och pepparkakor. Julskinkan förstås! Och knäcken och Tant Sagas Möra Chokladkarameller! Kristyrhjärtat nämndes ingen äta upp, förutom Lillen!
Lilla pakethögen med egenpysslade julklappar från barnen till sina syskon och päron.. sannerligen en pakethög som bara osar av kärlek.
Så knackade det på dörren och Morfar kom tillsammans med TOMTEN! Så galet!
Liten människa som koncentrerat öppnade julklapp… och allt han fick var något han ”aalltid har önskat sig”, sa han. Lillvännen.
Mitt i dagen var vi sedan ute och tog hand om djuren. Lillberget var gossugen som vanligt.
Sen räsermakande av ett gäng ägghalvor. Innan vi myste ner oss i soffan igen framför Kalle.
Fast först..
..ställde vi upp oss för att ta årets julbild. Eniga om att bästa julklappen till familjen, är hon där i pappans famn. Just det! .. här delade vi sedan ut paketen till barnen, från oss.
Julaftonskvällen spenderades hos barnens Farmor och Farfar tillsammans med barnens Faster med familj. Som småttingpäron är det ofantligt lyxigt att bara ta små knytisbidragen med sig och gå lilla vägen från oss och hem till mannens barndomshem där Svärmor dukat upp med så himla mycket gott. Barnen lekte med sina jämngamla kusiner och vi hade det sådär oförskämt bra allihopa!
Juldagen. Ingen julotta var det i byn i år så juldagen blev en otroligt soft sådan utan minsta tidspassning. Vi sov länge, lekte med nya julklapparna tillsammans, åkte en sväng till Morfars för fika tillsammans med Moster och storkusinerna från söder ..
Och sen bara hem för mera prinskorv, sällskapsspel och mys. Får inte nog av detta bäbisgos. Våran lilla tjej som nu är tre stora små månader.
Tredjedag Jul och vi dukade för julbaluns här i Drömgården. Det har blivit tradition nu, att det lagas palt i vårt opraktiska, älskade gammkök… det spelar liksom ingen roll att det blåser total storm utanför, paltafton det skulle bli i år också!
Vi handlar och dukar och skalar pärer och hackar fläsk och förbereder i minsta detalj. Därefter tar ”Moster Mia”, familjens paltproffs över och snor ihop smeten tillsammans med min svåger.. sen rullar Mia paltar på löpande band på precis samma vis såsom Mormor Syrena gjorde när jag var liten. När palten ligger i kittlarna och kokar liksom bara RINNER tandvattnet från oss.. ”ääär det maat snart!?”…
Det är så magiskt gott, den godaste maten vi vet om. Vi som tycker om den, alltså. Den lilla skaran som inte tycker om, var sååå nöjda över att slippa och kalasade istället på den kulinariska rätten; korv och pommes, haha!
Här i syn osar hemmet av värme, doftar palt, är fyllt av sorlet från alla människor. Här känner jag mig prick hur rik som helst.
Någon var tjusig i skjorta och fluga och älskade att få dricka ur mjölken ur ”storglas”. Lilla Lillasyster avskyr när hon blir för varm och bars nöjt runt i juleklänningen med gosse-armarna och småfötterna bara. Pappans min avslöjar lätt hur kär han är i sin lilla femma.
Till efterrätt mumsade vi saffrans-cheesecake. ”Med Berry-häst eller Pelle-traktor på toppen”, pepparkaka alltså. Enkel men så julig och god efterrätt.
Fjärdedag jul, en dag med hästande följt av häng med pappas kusin, sambo och barnens så gulliga tremänning. Alla barnen var trötta och myste ihop sig framför en film medan vi päron kunde pladdra på. Värdefullt alltihopa.
Idag är det en riktig mellandag.. vi sörplar kaffe, hänger med hästarna, bygger lego, målar en vägg, går en promenad, planerar för nyårsafton… och kikar in här.. allt i en salig blandning. Det är så himla skönt att ha ett långt jullov tillsammans, där alla är lediga prick lika länge. En god julklapp, sannerligen!
Och det var julen 2025…och jag är bara så himla tacksam för allt. Att vi fick vara tillsammans, friska, trygga, varma, äta gott, sova gott (nåväl, om inte lillskruttan drar till med sina jollriga nattatimmar där hon säger att ”jag glömde vara vaken tillräckligt på dagen så nuu tänkte jag snacka lite istället, morsan, VAKNAA!!”.
Och nu hänger vi som vanligt kvar bland stjärnor och julegran i många dagar till… nu är det ju så evinnerligt mysigt att bara i lugnan ro, jullova vidare…inte ta bort en endaste julpinal. Landa, summera året.. fundera lite drömmande på nästa…
Hoppas att ni haft en god julhelg! Önskar er goda mellandagar nu!
Det blev tredje advent. Följt av nedräkning, allra sista veckan.. innan jullovet tog vid. Vi firade med gofika och kompisar.
Fjärde adventshelgen. Snöfattig men solig. Årets mörkaste dag, blev en ljus sådan! Koka knäck och pyssla julklappar till nära och kära. Ofantligt skönt med lov. Stora och små pustar ut. Katten också.
Så blev det sista dagarna innan jul. Donande och fejande av hjärtans lust! Och granen kläddes av ett gäng ivriga små. Någon, var mer än nöjd att bara titta på…!
Se barnen åka skridskor. Baka ännu mera pepparkakor. Pussa mular och slå in julklappar. Kuta i granngårdarna med julhälsningar. Prata med moster och farbror i telefonen och möta en utav de finaste människorna jag vet, mitt på långpromenaden.
Och nu är det kvällen innan jul…
Jag tänker: ta hand om er, allt ni kan. Och kom ihåg, att livet pågår, bakom allas juledörrar. Någon är lättad, någon känner hopplöshet. Några har sorg. Någon är nyskild. Någon nykär. Några gammkära. Någon är sjuk. Någon saknar. Några längtar. Någon fattas för första julen. Och någon, firar sin livets första jul. Allt ryms.
Här kommer ett pärlband av glimtar från ett jullov som var som en endaste lisa för allas våra själar. Må låta exakt hur klyschigt som helst. Men det var så.
Julaftonen berättade jag om HÄR. Fortsättningen kommer nu;
Juldagsmorgon glimmar… Julotta i kyrkan. En kär tradition. I år fick jag sällis utav TorparFrun. En höjdare, hela alltet.
Juldagen hemma hos Mamma och Pappa. Helt fantastiskt god mammalagad julmat följt av en lång sån där stund jag vill spara i minnet för alltid.. den, där jag satt vid pianot jag spelat vid sedan liten, pappa vid gitarren och den skäggige hakade på oss i sång och vi bara spelade och sjöng av hjärtats lust. Musik alltså..
Mellandagshäng.
Leka med nya leksakerna, bygga nytt lego, häng med kompisar, elda i kakelugnen.. starta garderobsprojekt… vända på dygnet..
Magnifikt vackra Midvintern.
Liten treåring på hal is. Så gulligt!! Skridskopremiär för lillen alltså!
Tredejadag jul och hemmet fyllt med älskade små och stora vänner.
Barnen hade önskat taco-middag och glassbuffé till efterrätt. Det kändes nymodigt efter all julmat. Till oss vuxna hade jag gjort någon slags kolamousse.. god och väldigt enkel att göra. Receptet fann jag HÄR.
Och det här är Jullov så det förslår, tycker jag.
När jag får servera varm choklad och saffransbullar till ett dagvillt (stavas det så?), småtrött-efter-kompisövernattning- gäng.. rödblommiga efter ännu ett skridskoröj nere på byn…
Här nånstans finner ni mig blöt på ögat.
Promenerande varvat med springande turer. Den här turen, med pärlemormoln på himlen, var särskilt vacker.
Slappande litet gäng i soffan. Minsting sover i störstens famn.
Jullov… mm.. och också bara såsom livet med fyra barn som är födda rätt så tätt och liksom alllltid har varandra. Det är röjigt, det tjivas, det är full rulle på alla fronter. Det är så mycket skratt, lek och kärlek.
Här var det dags för att fylla hemmet med älskade människor igen. Nu, min stora älskade familj.. ja tyvärr kunde inte prick alla komma.. vi var ”bara 19” av oss (rikedomen!!). Jag dukade härsan tvärsan och skalade potatis så det bara skvatt om det.
Förberedde än det ena än det andra. För nu skulle det bli årets Paltafton här hemma. En dag jag kan längta till redan i oktober.
Lyxigt och världsmysigt är det också, att vi hjälps åt. Jag ordnar med allt, till punkten när självaste potatisen ska börja malas, då ramlar de som har möjlighet in och då framförallt ”Mostes Mia”, min näst äldsta syrra, som är feeeenomenal på att göra palt på vår Mormor Syrenas vis.
Jag minns så väl, den där eftermiddagen när jag var lill-liten och Mia och jag var nere hos Mormor och såg på hur det gick till när Mormor gjorde palt. Både jag och Mia skrev då våra paltrecept som vi använder oss av än idag. Det står saker som ”Mycket potatis, två ägg”… och ”he i mjöl, tills det blir bra..”. Klockrent.
Toppade paltkomat med vaniljpannacotta med syrliga hallon med limesocker på. Det är alltid en hit! Lite annat sött fanns också att välja på. Och trots att alla höll på att försmäkta i värmeslag, så skulle vi förstås prompt elda. Minnesvärd kväll!
2024-årets sista dag. Vi var bjudna på brunch i Drömtorpet med drömtorparna. Såå gott på alla sätt. En ljuv prommis sedan.
Fantastisk första del av Nyårsaftonen. <3
Och medan den skäggige och barnen drog iväg till skridskoplanen nere på byn för femtioelfte gången under lovet (så underbart ju!!) så dukade jag och gjorde fint hemmavid. Ordnade med vår del av aftonens knytkalas osv. För till kvällen kom Martins föräldrar och hans syster med familj.. nu skulle vi fira ut det gamla och in det nya.
Barnen firade sitt alldeles egna tolvslag med tomtebloss.. fast alllla våra barn var vakna till rätta tolvslaget också, haha!
Det var en trött och så otroligt vacker Nyårsdag. Sovmorgon följt av utehäng med djuren. Vi tog en tur uppåt byn, med hela familjen och två utav hästpojkarna.
Mysa och umgås med djuren är bland det bästa som finns. Bläää säger Kolabönan, men menar tvärtom!
Garderobsbygget har M jobbat på med medan jag gått loss med färgburkarna och försökt blanda fram ”den rättttta hallfärgen”.. målat ett varv runtom men nja, ännu ej i mål. Fortsättning följer..
Och som alltid har det fejats och grejats i köket. Lillens min är efter frågan ”får jag också vara med och göra pannkaka!?” och svaret ”ja självklart!”. Men när det var dags för själva stekandet, då fick ”stora världsvana (6 och 8 år gamla) kockarna” spisa själva. Så härligt att se hur barnen blir mer och mer kapabla, tar för sig, löser saker, vågar, tillsammans.
Här höggs det ved och stapplades sedan in i velårn ute på bron. För nu eldas det morgon och kväll och alla pratar vi drömmande om när vi ska ut och slita på med veden.. den vi kommer hugga i vår egen skog. Tänk att vi är där nu, att vi behöver ved, för att vi nu kan elda… som vi längtat!
Dop av det allra vackraste slag när Martins ena kusinbarn döptes. Å puh.. jag skulle agera fotograf och hade fullt sjå att torka tårarna. Glimtarna som blev får familjen hålla för sig själv. Men jag fångade också min lille slipover-klädde plutt… som hade fullt upp även då det kanske var tänkt att alla skulle sitta stilla…
Trettonhelgen och efter flera veckors uppehåll från ”Mammabröd” var det nu dags och trots att det funnits annat hembakt bröd så hurras det tusan aldrig så mycket som när detta så otroligt enkla bröd serveras. Har du missat receptet så finns det HÄR.
Snöstormen drog in över byn och medan någon slumrade gott i vagnen, lekte andra för fullt i sina snögrottor. Jullovet tog tvärt slut och vi tog oss storgäspandes in i vardagen igen… tröttsamt men också helt underbart.. vardagen är det finaste vi har. Nu landar vi i fredag med hela helgen framför oss och det känns ju aldrig så härligt med helg som efter en vardagsvecka, eller hur?
Hoppas att ni alla mår bra och har en god start på det nya året!
Så blev det Julafton.. söker man lite, så finner en fyra ungar i denna bild. Och en mor, mitt ibland.
Hela Julafton låg oss framför. Pirret.
Och med en redig hoper kallgrader ute, var det som en dröm att nu kunna tända julaftons-eld i kakelugnen och känna go-värmen sprida sig i gamla timmerhuset.
Medan dagen grydde, åt vi frukost framför julkalendern. Vilken heelt otroligt julkalender det varit igår. Minns inte att jag någonsin gråtit under en julkalender tidigare… men barnen hann sannerligen vänja sig vid det denna gång…”okej, nu gråter mamma igen.. glada tårar alltså”.
Rosa decemberhimmel..
Och precis som alla andra dagar på året, gav vi oss ut. Några, för att prov-åka stjärtlapparna som snälla Nissen hade lämnat som hejdå-jul-gåva.
Andra, för att ta hand om djuren.
Hästarna fick hö serverat, utanför sitt foderbord där de alltid får jobba lite extra för maten, med ätandet genom slowfeed-nätet. Men nu var det faktiskt julafton och svinkallt. Hö strösslat och lite extra gottis.
Det gällde även för detta lilla gäng.
När vi tagit hand om djuren och barnen lekt, så gav vi oss in och nu blev det full cirkus för klockan hade visst dragit iväg och alla skulle nu tvärt kammas och kläs och risgrynsgröten kokas färdig och skinkan skivas och lilla pepparrotssåsen till varmrökta laxen snos ihop osv osv osv..
Men se vi hann! Nu var klockan 11.00 och Morfars stod ääntligen på bron och hojtade ”ho ho!”.
Älskade Mamma och Pappa.
Och älskade, väntande småungar.
Jullunch serverad! Med fika och allt på en gång. Som det ska vara på jul!
Fast när vi ätit gröten och mackor av olika slag, så pausade vi ätandet.. till fördel för julklapparna…
Och nu blev det fullt ös med tjoande och envetet pappersprassel.
Finaste julklapparna vi päron kan tänka oss, (förutom att barnen mår bra), är förstås sånt som småhänderna skapat själva med iver och av stor kärlek.
Tänk att vi fick Junis första broderade lilla tavla. Så tålmodigt små broderade korsstygn, hennes allra första. Lilla tavlan kommer att tas fram hela livets jular från och med nu.
Min älskade dotter. Coola sessan, bland gänget av bröder. Ja puh, det går att älska så hjärtat värker, det gör det.
Och nog är klänningarna alldeles förskräckligt fina? Den jag bär är från min mor, som bar den i samma ålder som jag är i nu, för sisådär fyrtio år sedan… och Junis klänning, har jag fyndat för knappt inga kronor alls, på tradera.
Bertil dök in i sitt lego med ens.
Och Lillen, var så lycklig över sina fordon av olika slag.
Två päron förevigade av en liten människa.
Nu sörplades det kaffe, åts Tant Sagas möra karameller, Astrids mandelbröd, saffranslängd och pepparkakor. Och tacksamheten över att få befinna oss i ett varmt och tryggt hem tillsammans, sköljde återigen över oss. I en drömvärld, har alla barn det varmt och tryggt alltjämt, är mätta och omringade av kärlek och beskydd. Så ser inte världen ut. Men vi ger oss inte eller hur? Det finns många välgörenhetsorganisationer vi kan swisha små (och stora förstås) slantar till. Och känner du till exempel att ni har alldeles föör mycket inne- och/eller utekläder hemmavid, till små och stora människor.. så går det ju ypperligt att skänka bort. Det finns så mycket vi faktiskt kan göra, för varandra.
Julgänget!
.. förevigat, efter att vi kramat älskade morfars hejdå och innan någon kutade till granngårn och kompis för att ha Kalle Anka-dejt och vi andra varvade Kalle-tittande med fix i köket. Till aftonen tjavade vi lillvägen över till Farmor och Farfar och avnjöt ännu en så god Julaftonskväll tillsammans med Svärisarna och Sväggan med familj.
En kylslagen, hjärtevarm Julafton. Evigt tacksamma.
Hoppas, hoppas, hoppas att Du också hade en fin Julafton<3
Det är några dagar kvar till jul och i köket spisas, bakas och karamellkokas det för fullt.
Nyss nattades ett gäng pirriga små.. imorn tar vi jullov tillsammans. Något vi alla behöver så, eller hur?
Och just det! Ni undrar över hur jag gör våra julköttbullar. Faktiskt, på precis samma vis som alla andra gånger under året. På min mamma Birgits vis. Jag har inget prick och precist recept, har gått köttbulleskola hos mor och där handlar matlagningen mycket om att gå på känn.. men kanske, kan jag i alla fall förmedla något slags grundrecept till er.
Håll tillgodo!
Köttbullar, på mamma birgits vis.
(av 1 kg blandfärs)
Ta fram en redig bunke, häll i 2 dl grädde, strössla i en knapp dl ströbröd och låt alltsammans svälla för ett slag. Under tiden, fin-river du en gul lök. Blanda sedan i löken med ströbrödssmeten.
Nu, ska smaken på köttbullarna sättas och det, med massor av goda kryddor och örter. Det blir aldrig aldrig prick likt, två gånger i rad. Men i runda slängar; ett par matskedar dijonsenap, redigt med någon god ört (oregano och /eller timjan), malen kryddpeppar (våga ös på, den här gör massor för goda smaken!), en dutt paprikapulver, svartpeppar och så salt förstås. Blanda nu i 1 kg köttfärs och två ägg och blanda till du har en fin och slät smet.
Nu är smeten klar och här låter jag den gärna stå, åtminstone någon timme, men gärna från ena dagen till den andra. I kylskåp, givetvis!
Trillar sedan tålmodigt små köttbullar som steks.. i smör, förstås!
Antingen steker jag färdigt köttbullarna i stekpannan eller som idag, när det handlade om en smet av cirkus 2,5 kilo.. då trillades köttbullar, som sedan stektes för god yta i stekpannan och sen skjutsades gänget in i ugnen och fick gå klart där i 175 grader. Supersmidigt och blir jättegott!
Och nej, jag iddes inte (pga att ”jag råkade börja måla hallen mitt i alltihopa”….) trilla av hela smeten, utan gjorde en köttfärslimpa av en del som fick bli till dagens middag. Köttbullarna fryses nu in och under jullovet kan vi plocka fram och njuta..
Såå i runda slängar så, går det till när jag gör köttbullar (biffar eller köttfärslimpa) på Mamma Birgit-vis. Målet är att det ska smaka som mammas. Godast så.
Senaste kommentarer