Sköljde en så hejdlöst god känsla över detta hem; en vanlig måndag. Alla var åter där dom skulle. Nu är allt är som vanligt igen, efter ett gäng veckor där älskade vardagen varit lite på sned. Puh. Så njutbart nu.
Nu var det redan tisdagkväll och medan pappan var på brandövning, tog jag alla barnen med mig på tisdagsbad i lilla badhuset i grannbyn. Kvällsfikat, varm choklad och ostmackor att doppa i koppen, smakar så gott därefter. Skrållan hade inte hunnit komma hem här, hon åkte i bilen strax efter oss, tillsammans med kusinerna och Farmor. Alla är vi så överens om att dessa tisdagkvällarna är så himmelens trevliga tillsammans.
Veckan bjöd på diverse andra småbestyr. Som här, där jag och Lillen ordnat en redig 1-årspresent-julklapp till en älskad liten plutt. Alltsammans, sånt vi hade på lagret. Okej pallen har vi loppat, men i övrigt, bara sånt som ärvts från oss. Känns så rikt att kunna ge. Dessutom helt utan att nöta på jordens resurser. Och joo.. det är himla fint att ge vidare, men nog kniper det i hjärtat att säga hejdå till pluttiga småttingkläder..
Vi julbakade lite också. Mors mjuka pepparkaka är kanske min absoluta favorit på julfikabordet.
Vi dukade gofika i Salskammaren och så kom darlingar och förgyllde en eftermiddag mitt i veckan.
I byns lilla bönhus hölls i sedvanlig i-luciatid-ordning en julig kväll med allsång, andakt och maakalöst gott fika… pappan lämnades åter hemma medan mor och barn drog iväg på mys..
..för den här hjälten jobbade inom räddningstjänsten denna vecka förstår ni. Och så slet han på för att ta oss i mål med allt fix som varit med murstocken..
..alla hål som tagits upp i murstocken i höst, för slangen som också dragits ner i skorstenen, .. dessa hål behövdes muras igen för att sotaren nu ska kunna komma och slutbesiktiga alltsammans. I mål den skäggige kom… men ännu har sotaren inte hunnit vara här, vi hoppas såå hen hinner… så vi kan få börja smygelda i jul…annars får vi längta lite till, helt sonika.
Under torsdagen lussade Storebror med sin klass runtom på byn.. jag och Lillen fick äran att följa med som sidekicks under dagen. En ynnest. Himla trevligt också då barnens musikfröken råkar vara min Storan. Det var en så fin dag.
Till kvällen avslutades lusse-turnén, i kyrkan.. kära hjärtanes, så vackert.
Vaknade till fredag, luciamorgon och sjukstuga. Tack och lov en mildare variant så vilan kunde varvas med småpåtande.
Pyntande av små pepparkakshus och pepparkakorna vi bakade hos Mormor och Morfar.
Och nu var det lördag! Den lilla febern som smugit, var borta.. och ungarna fick öppna tredje adventspaketet.. en dag för tidigt. Vad som fanns sig där i?
TID. Till barnen, från och med sina föräldrar. En hel dag, att råda över själva. Bestämma, barnen tillsammans, vad vi skulle göra. Äta. När. Hur. Förutom att ta hand om djuren, fanns inga andra måsten eller tider att passa på.
Efter frukost gav vi oss ut för dagens första önskning; alla tillsammans-snöbollskrig. De två päronen gick absolut in för saken till 100%. Spejade på småskitarna från sitt fort.. totalt överens om att ”nu klår vi dom!”.
Snön yrde och snöbollar flög. Gapskratt varvat med en del svinsura miner. Möra gav vi oss sedan in för lunch. Pannkakslunch, förstås. Med vispgrädde och nykokt hallonsylt.
Därefter önskades julpyssel. Precis hur vi makar degen osv, får ni reda på HÄR.
Storebror varvade pyssel med att hjälpa till och slipa den där vita byrån som stått och dammat i gula huset.. byrån som S önskade upp på sitt rum. Tjoff, tjoff.. upp på rummet med nyslipade byrån och fram med önskad färgburk.. vi hjälptes åt att måla och byrån blev så fin i sin nya färg.
Efter tacomiddag (med glass INNAN maten….) tjavade vi sedan över till Farmor och Farfar för att avsluta dagen med bastumys. Allt enligt barnens önskan. Kära hjärtanes, den där adventsluckan var så god, för oss alla.
Rosa decemberhimmel…
Nu var det adventsmorgon på riktigt. Men största pojkarna i familjen var sedan innan gryningen, iväg på hockey.
Ja den tredje adventssöndagen var så vacker att jag inte kunde låta bli att fota den genom både sovrumsfönstret och köksfönstret. Äntligen mycket snö!
Vi som var här hemma donade med lite av varje under dagen. Som att måla de nu torkade trolldegsalstren. Sörpla kaffe på sofflocket. Gosa hästar..
Och maka storstöpa av den där ostkakeliknande saffranskakan som jag sedan premiären förra året, beslöt skulle få bli en tradition att ha till jul här hemma. Den är helt otroligt god! Att den dessutom är gjord på vår zucchini från sommarens skörd, är bara så häftigt. Receptet finner du HÄR.
…
Tacksam för en himla fin luciavecka. Nu är sista veckan innan jullovet här. Som vi alla längtar.
Önskeplaner för vecka 51
-Pysslande HemmaMammadagar. Sista skoldagarna. Ett sista litet-fröken-inhopp.
-Inhandlande av sista julklapparna och julmaten.
-Skicka julkort och strössla små julgåvor till människor som betyder mycket för oss.
-Sakta av, känna in, här-och-nu:a..
-Möta J U L L O V!
…
Den här tiden… alldeles innan jul.. den är något alldeles särskilt, tycker jag. Och allra särskilt njutbar blir den, om jag tillåter mig att plocka bort hittepå-måsten och istället bara ta den här tiden, utifrån hur livet faktiskt ser ut, här och nu. Att välja är att välja bort… finns inte tid och ork till ”alllllt”.. så plockar jag mycket hellre bort något hittepå-måste och slår mig ner på sofflocket och spelar juliga memoryt med ungarna med spisande julmusik intill.. än att jäkta, jäkta, jäkta..bara för… att?
Att må gott tillsammans, är kanske det juligaste vi kan finna? En trasig, sönderstressad mor däremot? Nej det tänker jag inte är något härligt för barnen att minnas från deras barndom.. och jag, ja jag slipper det gärna jag också.
Men tro mig, livet har pågått här ”bakom kulisserna” sedan sist vi hördes. Ja, för fullt, faktiskt. Allt kan jag inte dela med mig av. Allt vill jag inte dela med mig av. Men vet om, att vår novembermånad blev tuffare än vi ens var minsta beredda på, ..på en front av livet. Tillsammans har vi tagit en dag i sänder och dimman som drog in över oss för ett gäng veckor sedan, har så sakteligen börjat lätta. Känslan är obeskrivlig.
Här kommer ett gäng glimtar från senaste tidens gårdsliv!
Första adventsveckan. Skola, arbete och Hemmaliv.. och en himla massa mysigt fix inför första advent.
Vissa dagar har varit andäktigt vackra. Andra, så regnkalla och hala att det inte varit klokt.
Djuren har tagits om hand, dag för dag.
Den ilskne tuppen är nu enbart ett minne blott och det är återigen ett sådant lugn i hönshuset. Sommarens kycklingar har vuxit på sig så fint, ser ni? En brun höna och en grå-vit liten tupp.
Fina hönapöne-gänget vårat, inte ångrat ens en halv gång, att vi skaffade höns! De äter våra rester och vi får ägg av dom. Typ så. Jo, okej.. att behöva ta beslutet att tuppen inte längre skulle leva, var ur-tufft. Vi har gått och tryckt på detta beslut sedan han i våras började göra små utfall mot oss.. men nu var det inget att fundera över längre, han blev för farlig, helt enkelt.
Ponnygos, lilla farbrorn som varit extra stel i ena bakbenet/smått halt har pysslats om lite extra, extra. Behöver nog inte förklara hur älskad det där djuret är. Med barnen dagligen.. mitt bland uteleken, ute på liten tur eller inne i lagårdsstallet för ompysslande.
Vardagsglimt av vackraste sort. Tycker jag, alltså.
Helt otroligt att vi haft hästarna i fem år nu. Kolabönan kom någon månad senare än dom andra två. Men ett sammansvetsat gäng, det är dom nu, sannerligen. Vi, både människor och hästar. Vinterskodda, broddade hästpojkar.. jag längtar till jullov.. och långritt.
Kreativ röra har det varit (är, konstant, i mer eller mindre grad) också.
Det har pysslats adventskalendrar… och murats murstock. Det sistnämnda, ett måste att hinna med innan jul om vi vill kunna elda då (vilket vi självklart vill!!). Muraren gör allt han kan för att hinna med… det är ju bara det att muraren också är fyrbarnsfarsan, har ett.. två.. tre..arbetsbollar att jonglera, är hockeytränare.. osv osv. Beundrar den där människan så. Vi teamar bra.
Här, en annan människa jag beundrar så. Min Pappa, som här just matat småfåglarna ute på gården.
Han ingår i det där företaget vi inte skulle klara oss utan; LL AB. … helt sonika de fyra initialerna till mina och mannens föräldrar. Barnens Morfars och Farfars. Som ställer upp för oss så fort vi behöver. Och tro mig, senaste veckorna har vi verkligen behövt det och rikedomskänslan i det stödet, är så stor.
Adventstiden är här.. första advent firades på sedvanligt vis. Till morgonen möttes barnen av de fyra paketen som hängde i deras adventskalender. Småpaket innehållandes familje-hittepå. Pepparkakshuspyssel ( det var det i första paketet) till exempel.
Adventsfrukost innan vi kammade till oss och drog till kyrkan för första adventsgudstjänst.
Kyrk-kaffe i Salskammaren därefter, tillsammans med Farmor och Farfar.
Och som det har poppats gran-kalendrar sedan första decemberdagen. Idogt pysslande under november som till sist blev till dessa granar…alla fyra barnen har varsin. Så trevligt pyssel som ni kan se mer av HÄR.
Gammköket har doftat nybakt och lussebagarna har jobbat på inte bara en utan redan två gånger. Våra barn är som tokiga i lussekatter.. ”vaaanliga”.. enligt det HÄR receptet.
En småttingmor som stannat upp under barnvagsturen för att blunda mot mjuka vintersolen..
..en småttingmor som är så noga med att göra sånt som tankar kraft, som så väl vet, att det inte aaalls är egoistiskt att som mamma ta tid till just det. Tvärtom! Att ta hand om mor, är att samtidigt ta hand om hela familjen. Att motionera på olika vis, är en utav sakerna jag gör för att tanka superkrafter, krafterna som gör att jag sedan orkar vara den mamman jag önskar vara, från morgon, till kväll. Sova björnmorssömn, är ett annat knep..
I blurrig syn ser ni sju småvänner som mumsar mellisfika och därefter fortsatte ”bondgårdsfritids” tillsammans, med snickrande av träkojan, ponnygos, en tur ute i hönsgården osv. Lyckans mig som får vara en fluga på väggen mitt i allt.
I fredags tog vi helg med sådan firarkänsla.. det som känts tungt ett längre tag, hade nu tydligt börjat kännas lättare igen. Peppen späddes på när vi drog på Modo-match under lördagen.. livets första för Storebror och Lilla Storebror.. och favvislaget slog till med vinst.
Andra advent.. tillsammans-pysslande, målning av juliga gipsfigurer och stickande.. julskyltning nere på byn och somna i ett trött trassel till kvällen. Uppladdning inför näst sista vardagsveckan innan jullov…
Idag är det måndag..
Önskeplaner för vecka 50
-Omfamna en decemberdag i sänder! .. Hemmaliv…fix för skolans föräldraförening… avslut av sista skriv- och fotouppdraget innan jul… susa på hockeyträning med Lillebror..njuta avslutning av Skrållans musikalskola.. Lucia i kyrkan… osv. osv. En ynnest hela alltet.
-Träffa efterlängtade darlingar <3
-Julfeja! .. har inga julfix-måsten, viljan finns till massor men vi gör utefter ork, tidsutrymme och feeling.. men några julklappar till barnen, en julgran.. och ”Mors juliga rågsiktslimpor” (recept HÄR)… det är högt upp på priolistan.
…
Jag knäpper händerna för en fin tredje adventsvecka, för oss alla. Det gör mig himla varm i hjärtat när ni efterlyser mina ord här inne när det blir lite radioskugga nu och då. Tack fina ni för er aldrig sinande värme. Ta hand om er allt vad ni bara kan, så hörs vi snart igen!
..och idag sa vi hej till vardagen! Låt oss blicka tillbaka till vad vi fått fylla jullovsdagarna med efter den fantastiska julveckan som ni ju redan fått läsa om …
Kan vi börja här? V ä d r e t. Har vi någonsin haft ett så vackert jullovsväder? Långturer i detta vackra. Och min själ har jublat.
Nyårsmiddag på ”Ristorante Mama Birgit”. Med inledning av firandet i PappaMorfars vedeldade bastu. Hallelujah!
Hejdå 2023, hej 2024! Någon timme innan tolvslaget var vi hemmavid igen, hos djuren. Jag kutade i numer sedan fem vintrar tillbaka vanlig ordning, ut till hästarna. Pojkarna är så coola men tycker det är gott med ”hästmamma” som har gottigheter med sig, nära… då går det enklare att tänka bort dom där nedrans raketerna.
Just det! Vår diskmaskin sa tack och godnatt för evigt också. Men äsch. Handdiska kan vara himla trevligt om man får ta det i godan ro!
Vi har haft sådant disk-teamwork så ni anar inte. Allt går så lätt om man leker sig fram.. här hade vi disk-fabrik.. bråttom hade vi också. Att ha bråttom på riktigt är fruktansvärt. Men att leka bråttom, är vansinnigt roligt!
Vi har lekt ute i timtals också förstås. Barnen har gjort varsina snögrottor. Vilket väckt sådan utelek-iver att inget lockat mer än att få ge sig ut och fortsätta i kojan… även kvällstid, när snön yrde och femton kallgrader härjade. Fantastiskt ju! Exakt såsom jag minns min egen barndoms vintrar.
.. och att få komma in till värmen sedan, sörpla varm choklad till kvällsfika.
Vi har lagat och bakat för fullt, perfekt sysselsättning OCH gott med lite extravärme….. burr så kallt vi haft. Tre lager ull har känts lämpligt. Här inne, alltså….
Fylla hemmet med Hjärtevännerna från norrnorr, värmde också på det godaste vis, både hjärta och hurven kropp.
Vi hade som jullovs-mål, den skäggige och jag, att barnen skulle få åka skridskor så det stod ut genom öronen på dom under lovet. Barnen äälskar att åka skridskor. Och tack Gode Gud för att vi fått vara friska, kunna träffa älskade människor som vi önskat och göra allt det vi önskade…som att åka skridskor gång efter annan. Här på isen har jag tappat räkningen på hur många gånger vi varit. Sån lyx att bara ha denna fina is några minuter hemifrån. Nu är frågan om tvååringen ska få prova på skrillor också..han verkar redo, visst?
Strax innan den allra värsta kölden slog till, mötte vi upp Familjen B ännu en gång under lovet, pappor och ungar lämnades hemma efter skridskoåkande medan mammorna tjavade promenad tillsammans. Sen blev det limpa-fika för hela slanten när vi kom hem. Lycka att ha så fina vänner här i byn!
Lite sånt här har vi hunnit också! Heja M som gjort att bergvärmen jobbar på i ännu ett rum nu. En redig radiator är satt i köket nu.
Denna röra ovan…
… var som borttrollad några timmar senare, då vi bjudit över Svärisarna på trettondagsaftonsmiddag. Lilla MiniMe var med och hjälpte mig fixa och greja, såsom hon älskar.
Hönsiga Hästmamman har kutat ut till hästarna och hönsen och pysslat om lite extra när det under några dygn var som allra iskallast… sett till så det varma vattnet hålls i schack, strösslat ut extra lös-hö i småtussar i hagen så hästpojkarna har kunnat äta sig varma och goa..och småhönorna har också bäddats om extra. Här var jag påväg in efter en kvällstur ute hos djuren. 25 kallgrader och så vackert. Tänkte på lyxen att få gå in i ett tryggt och varmt hem.
Trettonhelgen blev en lugn variant för oss som var på hemmaplan. Vi tog hand om gård och djur i svinkylan. Tog oss också en mysig tur till bibblan. Familjens storpojkar var iväg på hockey-cup hela helgen.
Jullovsavslut i syn! Pussel på rad och ännu mera snölek. Så otroligt tacksamma för detta helt sanslöst njutbara jullov. Så tacksam att vi nu också ser fram emot vardagen. <3
…
Önskeplaner för vecka 2
-Låta jullovet kroka arm med vardagen! .. med allt vad det innebär och i det schvung/o-schvung livet önskar… ingen riv-start i sikte, nej.
-Gå på ”tyg-loppis!” med barnen! … jo förstår ni; var det möjligtvis så, att jag och M fick en symaskin i julklapp!? Att sy-peppen är större än någonsin!? .. –JA! Tänker att på loppis kan vi hitta tyg att övnings-sy olika grejer utav.
– Försöka masa igång jobbhjärnan!.. ta tag i den där efter-jullov-röriga mailen, tacka ja/tacka nej till samarbetsförfrågningar, svara på den där intervjun till tidningen som vill uppmärksamma Drömgårdslivet.. och så vidare. KUL! … känner bara att orden är i januari-mode… lite gömda sådär. Det kommer, det kommer….
-Ha hovis på besök!
-Tacka och dansa ut julen för den här gången!
-Möta januarihelg med hockeymatcher och annat.
….
Jag hoppas så att ni haft det gott, fått ladda batterierna lite extra. Önskar er nu en fortsatt god januarivecka! Ta det varligt, känn in naturen.. inte är det vår än, inte!? Tror inte det är meningen att vi bara ska kasta oss från julens iver och försöka sjåa igång någon slags vår som är månader bort. Ta´t lugnt vill jag säga. Eller för tusan, gör som du vill! Men känn att det är okej att starta januari i sakta mak, med djupa andetagen, lagom fart och fortsatt vintervila.. känna in läget, liksom. Du vet.
Ta hand om er, allt ni kan. Så hörs vi snart igen!
och i minnet jag hör, sådär väldigt hemtamt och värmande, Farmor Gertruds sägning om att nu är Trettonhelgen här. Vi håller i Julen och njutandet av den, till fullo. Tar en jullovsdag i sänder. Sällan minns vi ett så sagolikt vackert midvinterväder som nu. Vi varvar friskluftande med påtande inne. Tinar saffranskrans efter saffranskrans från frysen och tänder ljus högt och lågt. Är inte ens nära att hiva ut julgranen, den håller ju på att bli sitt allra vackraste i detta nu.. snart skjuter den små illgröna skott. Ur granngårdarnas skorstenar bolmar rök och är det något vi önskar oss, så mycket, så är det att kunna elda här i gamla drömgården. Det går ingen nöd på oss nu heller, inte alls. Men tänk, så otroligt trevligt och gott det hade varit att kunna tända en eld idag. En dag, då tusan ska röken bolma ur vår skorsten också!
Januarisolen gör vinterlandskapet så otroligt vackert. Vi pysslar om hönsen lite extra, sticker åt hästarna extra mycket hö. Det är tjugofem kallgrader här i Höga Kusten idag. Värmebölja ju, om man jämför med fyrtio minus som norrnorr- vännerna hade härom morgonen.
Vilken julbubbla vi hamnade i. Vilken jul det blev! Hoppas att ni också haft det gott!
Här kommer några glimtar, närmare bestämt 39 stycken, från Julen 2023… håll tillgodo, många bilder, några ord!
Julaftonsmorgonen! Med småungar som vaknar i iver och fann varsitt paket under lillgranen.
Barnens pirriga småmagar och stora iver bara osade genom hemmet. Vi gladdes åt avslutet på julkalendern och suckade lite vemodigt åt att lilla Nissen hade flyttat ut.. så fint att han avslutade med ha förberett kaffebryggaren till mamman och pappans morgon-julekaffe..
Nu var hela gänget i sina julstassar (den ena köpt på secondhand, resten ärves från syskon, eller kusiner, fina va!? .. utbrister morsan, hundra procent partisk).
Gottebordet fick flyttas upp på höga skänken i Salskammaren.
Väntan.. ”kommer dom snart….?”
En koncentrerad finfarsa fixade nytt kaffe!
Jag bar min mors klänning… och min Lillminsting i famn.
Tjohoo! Nu kom MammaMormor och PappaMorfar, med klappar i säck och stora kramar.
Nu var det dukat och klart i Salskammaren!
Innan vi högg in på kakor och sötebröd, åts julgröten och skinka på ”Mors juliga rågsiktslimpa”, ni vet.
Efter ivrigt paketbytande tog vi oss ut. För i år var det Bertils tur att finna en alldeles egen spark, som stod med rött snöre där nere i lagårdsstallet. Hästarna fick sitt julgodis av PappaMorfar också. Sen susade vi en snabbsväng till lillbyn på andra sidan vattnet. För att önska fler familjemedlemmar God Jul.
1800 eller 2000-tal… det vet man inte riktigt. Tacksamhet så det förslår, det råder det inga tvivel om, i alla fall!
9-åringen förevigade sina päron som stod och halvfrös ute. Vi vinkade Morfars hejdå.. och gav visst varandra årets julkyss. Hoppsan!
Nu var det dags för en ivrig timme för husfolket. Barnen önskade förstås att vi skulle haft tid att slå oss ner med nya leksakerna och bygga och greja.. men se, det hade vi inte. Det hade däremot vår älskade Pinglan-granne… som vi ringde upp för lite fika och häng med barnen, uppskattat av samtliga parter.
Husbonden tog hand om djuren..
Och Husmor donade i köket med maten som skulle tas med till aftonens knytiskalas. Nu började klockan närma sig tre och vi bylsade på oss…
för att gå lilla vägen hem till Farmor och Farfar..
Kramar och Kalle Anka, Dignande julbord och en hel klase med småkusiner och dess päron samlades hemma hos mina fina Svärföräldrar.
Farmor läste och spred Julens budskap och stora barnen lyssnade igenkännande…
..ni må tro att det fnissades högljutt när ena lillungen mitt i läsningen av Julevangeliet, tittade storögdt på sitt ena storasyskon och med sin minsta, ändå väldigt tydliga röst viskade; ”Viiissst äre tjåkigt!?”.
Störst och minst i vår familj, i lika julstassar, sittandes på prick samma vis, ser ni? Jag kolavippar.
Ätandes efterrätt, den där kakan jag gjorde som experiment av årets sista succhini, ni minns? Falsk ostkaka, med saffran och extra mycket mandel.. en sådan otroligt god kaka det blev. Till nykokt hallonsylt och vispgrädde.
Vi tjavade hemåt till kvällen. Med en så otroligt bortskämd och rik känsla.
När juldagsmorgon glimmar… i ottan Emmeli till kyrkan gå. Så är det. Min julestund. Från mig själv, till mig själv. Övriga flocken snusade gott medan jag susade iväg.
Och sen, var det Juldag hemma med barnen, för hela slanten. Bygga, sörpla kaffe, leka. Lite friskluft och djurfix.
För att till kvällen åka hem till min barndomsby och mina föräldrar, få äta Mammas julmat… jag blir helt rörd bara jag tänker på det. Dela kvällen tillsammans, med mina ena Storasyster med familj också.
Annandag Jul!
En timme med barnompysslande av Farmor blev till en timmes prommis med den skäggige. Otroligt härligt!
Så blev det Tredjedag Jul!
Och jag dukade i hela hemmet, för nu skulle det bli julebaluns här i gamla gården!
Assistenten åkte fram. Rimmat fläsk inhandlades, ja för någon gris har vi inte (ännu). Men pärkällaren leverade potatis som skalades.
.. och stora Paltkitteln fylldes med vatten som saltades väl.
Hemmet fylldes med älskade Storfamiljen. Nästan alla mina syskon med näästan alla i sina familjer. Och så mina päron, förstås. Vi var cirka tjoget människor. Bästa jag vet! Att få samlas och må gott tillsammans.
Medan det makades palt i köket, spelade några gitarr i Salen. Småttingar lekte och värmen osade från både ljus och människor… vem saknade radiatorer i något rum då? Ingen.
”Mostes Mia” (som Olof säger till sin Moster), min Mellanstorayster, är helt feeeeenomenal på att maka palt likt vår Mormor Syrena gjorde. Det är alltså inte blodpalt vi pratar utan pärpalt med vete- och kornmjöl i och rejält med tärnat rimmat fläsk. Smörklickar, Mors lingonsylt och redigt med iskall mjölk..
Det blir inte godare än såhär. Och ni ska höra hur vi låter och mår när detta inmundigas. Löjligt mm-ande!
Efteråt har vi sånt paltkoma att det knäpps upp brallor och pustas… jag hade förberett små mini-pannacotta med syrliga skoghallon och limesocker på toppen. Sen följde en hop timmar av det ljuvligaste slag.. när samtalen avlöser varandra och när klockan slog midnatt och fullmånen lyste så kraftigt, så kramades vi hejdå och stöp i säng.
Fjärdedag Jul! Och detta ljuvliga gästande. Vår senaste familjemedlem. Ännu en liten stjärna att älska. Så rikt. Om jag njöt av att få gosa bäbis, få lilla M att somna i famn? VAD får dig att tro det!? …. 😉
Till kvällen lämnade jag man och barn hemma, drog på mig kappan jag inte haft sedan Bertil låg hemligt i magen.. susade till grannbyn med Mor, syrror och syskonbarn.. till kyrkan, för en sagolikt vacker Julkonsert.
Idag är det Femtedag Jul… och jag går bara runt här hemma och gottar mig, i känslan av denna jul. Enorm tacksamhet. ”Tänk, att vi fick en jul där alla bara äntligen fick ses, kramas och umgås”. Sannerligen årets största julklapp!
Hoppas så att ni haft det gott i julen, att ni har en liten stund över att bara slå er ned och sakta in lite nu.. knyta ihop 2023-säcken och våga drömma, inför det nya året.. det är något jag lägger lite extra krut på just nu.
Det är bara tre dagar kvar till julafton och dessa dagar är ju bara för ofantligt trevliga. Vi donar på med så mycket mys, pyssel och bakning mellan ompysslande av djur, sparkturer och vilor på sofflocket.
Vi jobbar för ett litet gottebord, ni vet. Tre små hemkokta karamellsorter får vara lagom i år. Enkla allihopa. Den första har vi gjort.
Tant Sagas Möra chokladkarameller. Ljuvliga, alltid. Receptet finner ni HÄR.
Mammans karamellönskan sedan, att sno ihop den där sagolikt goda kolafudgen med vanilj och havssalt som vi provade förra året och liksom fick goda dåndimpen utav.
Kolafudge med vanilj och havssalt. Receptet finner ni HÄR.
Och barnens högsta önskan, är att vi ska göra ”Grannfruns busenkla Julebräck!”. Åhåh, den är så otroligt god!
Receptet finner ni HÄR. … ni får dessutom ett bonusrecept om ni följer den länken <–, ”Astrids mandelbröd” finns på samma inlägg som julebräcken, nämligen. Två sorter som är otroligt enkla och lika goda!. Tips tips tips!
…
Så himla mysigt att kunna smyga förbi lilla skåpet där i Salskammaren… och norpa en liten julekaramell.
Önskar er en god dan före dan före dan före dopparedan-afton! Sa jag rätt nu? <3
Senaste kommentarer