Ska den där drömmen bli sann? ..Drömgården väntar fler familjemedlemmar..

Det här är fortfarande så otroligt overkligt.

Och jag kommer inte att tro mina ögon förrän den dagen det är definitivt.

Så overkligt. Så känslosamt.

Ska min flickedröm bli sann? Inväntar vi två hästar hit till Drömgården inom några veckor? ..som kommer ströva precis utanför husknuten och förgylla vårt liv precis varje dag? Är det sant att jag ska få öppna mitt hjärtas efterlängtade kapitel, tillsammans med dom där fyra människorna jag älskar mest?

Ja, det sägs så.

-Nyp. Mig. I. Armen.

Det blev så definitivt den där lördagen för ett par veckor sedan, när mannen spettade och jag slog ner. Stolpar. För Vinterhage. Hela familjen var delaktig.

Drömgården väntar fler familjemedlemmar. Och exakt alla här på gården är så peppade.

På ett sätt är det här en sån sagolik kärleksförklaring från M till hans fru. Han vet hur mycket det här betyder för mig. HAN, har i flera år skickat hästannonser till mig. Men JAG, har sagt nej. Inte tyckt att vi skulle ro det i land.. jag som varit gravid, en masse, senaste 5 åren liksom. Så tidigare i höst, kom det ännu en hästannons till mig från M. Och då gick det liksom inte att stoppa längre. Hästabstinensen. Plötsligt var vi i norrnorr, en söndag för några veckor sedan, hästhjärtat bultade och inte bara jag, utan också mannen och Bertilen blev kära. Storasyskonen har ännu inte träffat krakarna men är så glada redan nu… hoppas det håller i sig!

Ställer i ordning, röjer, rustar, läser på, funderar, spånar, löser, fixar… mycket sånt har vi gjort och gör just nu. Men snart är det nog tusan bara att ringa Bonden om första höbalen, tappa upp vattnet i värmebaljan och insupa en alldeles ny resa i livet. Med hästar vid husknuten.


Och ni får hänga med, förstås!



Emmeli

Chokladbrownie med svarta bönor!

Vill ni baka något enkelt, chokladigt och vansinnigt gott?

Som dessutom råkar vara gluten- och sockerfritt och med andra ord är gott på flera sätt.

Denna chokladbrownie med svarta bönor blev stor succé här hemma. Omfamnar höstmörker och novembertröttheten så gott!

Vispa lite grädde till. Piffa med bär eller frukt om så önskas. En varm kopp kaffe. Eller iskall mjölk.

Vi njöt.

Och nu ska ni få receptet. Som blev till utav att vi, jag och min lilla trio, sökte och fann en hop olika recept. Vi gjorde en skön blandning av receptfynden.

Chokladbrownie med svarta bönor!

Du behöver:

1 pkt förkokta svarta bönor (ca 300 gram typ?)

13 urkärnade färska dadlar

1 dl kallpressad kokosolja

3 ägg

4 msk kakao

2-3 msk honung

2 tsk bakpulver

1 tsk vaniljpulver

100 g mörk choklad, minst 70 %

Gör så här: 

  1. Sätt ugnen på 175 grader.
  2. Skölj bönorna
  3. Smält chokladen.
  4. Mixa samtliga ingredienser till en jämn smet.. gasa på någon minut så smeten blir lite fluffig.
  5. Klä en liten ugnsform med bakplåtspaper och häll i smeten, om du vill toppar du kakan med till exempel hackade nötter och/eller kokos
  6. Skjutsa in i ugnen i cirka 20-25 minuter. Känn efter med en sticka och avgör själv hur kladdig du vill ha kakan. Dag två är den om möjligt ännu godare när den liksom stannat ordentligt.

Bara lova mig att prova detta recept! Chokladbrownie med svarta bönor!

Nu väntar kvällen här i gamla gården i norr. Det är kyligt där ute, men här inne är det varmt. Njuter av extravärmen från middagen i ugnen och alla tända ljusen… längtar lite extra en sån här dag, till att kunna elda själva. Drömmer mig bort till den där järnspisen i köket, hoppas få uppleva den en vacker, gråkall novemberdag. Men tills dess, har vi det himla gott nu också.

Ta hand om er, så hörs vi snart igen! Tänkte berätta för er imorn om vad som är så drömmigt, enligt mig, och vad som upptar väldigt mycket tankeverksamhet just nu…

Emmeli

Min alldeles egna Arbetshörna!

(Inlägget innehåller en reklamlänk!)

Titta!

Min alldeles egna Arbetshörna.

Jag är så glad för den. Så mycket mer värt att jag får en egen hörna för allt mitt skrivande och fotofixande, istället för att en alltid-tom spjälsäng står där. Alla ungarna sover ju hos oss och vi tänker njuta av det tills den dagen dom själva inte vill sova så. Sådetså.

Alltså hur fint är det inte med ådringsmålat?

Det här skrivbordet loppade jag här på gården. Vi hittade det på ”tredje vind” när vi rensade inför den renovering som pågår och pågår. Ett så fint fynd att finna, visst?

Jag har precis flyttat in, men trivs redan. Ser ni mina små pluttis-Emmeli-skor där på bordet? Jag veeet, … ”inga skor på bordet”, så säger skrocken. Men, jag tänker tro att dom bringar mig tur där.

Och i lådorna?

Finaste anteckningsböckerna jag vet om (finns HÄR).

Och en bild. Från typ 1991/1992. På mig och Pappa.

När jag sitter där vid gamla skrivbordet om kvällarna. Författar texter och funderar över livet. Känner jag mig ömsom som en liten flicka, med fötterna på jorden och också med drömmar så svävande stora. Ömsom, som en novembertrött trebarnsmor som fyller i barnens dagböcker, med ord från Livet. Trött. Men så lycklig. Alltsammans stämmer.

Så nu vet ni, hur min alldeles egna lilla Arbetshörna ser ut!

Nu ska vi ta tisdag här hemma. Drömgården är inbäddad i frostig kristyr. Det ser rackarns kallt ut. Vi tassar runt i ullkläder och Farmorstickat. Tänder ljus, brygger kaffe och kokar gröt. Ännu en lugn morgon.


Önskar er alla en god tisdag!

Emmeli

Måndagshälsningen!

Veckan, då oktober mötte november .. och vi hade Höstlov, som ni vet. Och förutom Höstlovsmys, några fler glimtar?

Jag krattade löv under äppelträdet och spridde på rabatter och kompost.

Bertilen sussade sött i vagnen. Och förutom vid sömn och ammemys, var han knappt stilla en sekund. Stundvis flåsade jag som en gammal urlakad hund.

Jag bjöd på Husmans av bästa (tycker vi) kvalisort. Som köttgryta, som fått puttra och puttra och puttra..

Jag sände er en hop filmsnuttar och bilder på instagram stories. Fullkomligt älskar det, ofiltrerat och härligt. Just med denna bild handlade det om pepp till att röra på sig… den peppen vill jag alltid försöka låta hamna hos er alla.

Vi åkte och hämtade Drömtrappan på snickeriet!! Tjohoo! Och på plats hamnade den också, av mannen och Svärfar (så enormt tacksamma för såna där guld värda-timmar, med extrahänder som hjälp!!).

Vi var på det allra mysigaste och sötaste halloweenpartyt som någonsin existerat. Det törs jag lova!

Det blev Allhelgonahelg och jag och barnen och MammaMormor susade kyrkrundan och tände ljus hos våra älskade som inte längre vandrar här på jorden men som vi tänker på jämt och jämt. Dom där människorna som varit så stor del i att jag är den jag är idag.

Alltid i mitt hjärta.

Så gott att efter ljuständning få åka hem till Mamma och Pappa och bara umgås, äta Mammalagad mat och värma sig framför Pappaeldad brasa. Dom stunderna känner jag mig så hutlöst bortskämd. Till kvällen rullade jag och barnen hemåt Drömgården och mötte så småningom en Brandispappa som snickrat under dagen, men varit på otäckt larm under kvällen.

… kände mig än mer bortskämd när det blir söndag och jag kände mig så fransig i kanten, urtrött och kommer på att mor skickade med köttbullar från gårdagens middag som vi kan äta till lunch. Så himmelens lyxigt! (och gott!!).

Juniflickan avslutade veckan med att önska fräsig färg på naglarna. Såklart hon fick.

Och så bjöd vi hem Världens snällaste Farmor och Farfar på söndagmiddag. Så väldans mysigt avslut på veckan!

Den allra första hela novemberveckan väntar nu, och jag tänker i vanlig ordning att Livet styr men önskar veckan lite såhär;

VECKANS PLANER:

Ta dagen som den kommer tillsammans med älskade barnen. Förhoppningsvis är Förkylningsbasiluskan på väg att dra sin kos, för den här gången!

Landa i november, njuta av naturens lugn på långa promenader och springturer. Jag och barnen gjorde ordning fågelbordet till småfåglarna igår och det, är ett härligt vintertecken vi börjar med denna vecka; att mata småfåglarna.

Gå på föräldramöte. Alltså, så ohyggligt vuxen grej, är jag ens vuxen, liksom!?

Träffa älskade, älskade vänner från norrnorr, som vi prick alltid längtar efter.

.. och börja smygdrömma om Advent.

Planera kommande samarbeten så att dom blir så inspirerande som möjligt för er.

Plita ihop en gäng inlägg till er, tänker att ni ska få se trappan, förstås. Så kan ni vänta er det där himlagoda, chokladiga receptet. Just det! Jag har ju heller inte visat er min alldeles egna lilla arbetsplats jag ordnat mig här hemma. Mjaa.. lite så. Sen till det allra, allra roligaste (tycker jag).. tänker jag berätta en hjärtans härlig hemlis, som (nästan) är för drömmig för att vara sann..

Och till sist, Fira älskade pappor!

Är så glad för att ni är med mig här och på instagram. Det vore inte ens en bråkdel så roligt annars! Vi gör den här platsen tillsammans, liksom. Tack. <3

Önskar er en god måndag och en fin novembervecka, kom ihåg och rå om er lite extra i dessa mörka tider!


Emmeli

Höstlovet 2019!

Frostiga, kyliga morgnar. Klarblå himmel och sol.

Vackra hösten är.

Där i hemmet är det full fart.

Mamman och barnen har Höstlov.

Vi bakar kaka med svarta bönor och mörk choklad, några ”diskar” och det är prick hur blött som helst överallt. Vi har sångstunder i Salen och Musikfrökenmamman nyper sig i armen där hon sitter och plinkar på pianot.

Stundvis låter det också som Hela Havet Stormar och prick ingen är sams och håller med någon annan, om något… dom stunderna hör till, dom också. Vilja är en drivkraft, mumlar mamman tyst för sig själv.

Till kvällen badas ungar i baljor och sen byter vi ut bokläsningen och ser en film tillsammans. Festligheten över det, kan ingen ta miste på. Ej heller tröttheten hos hela gänget… där även mamman gjort natt flera gånger barnatidigt.

Vi äter frukostar, luncher och mellis på löpande band.

En dag dukade vi upp till finmellis. På loppade favoritfat äter vi nybakt chokladkaka som smakar som en bit himmel. Sa vi att kakan både är socker- och glutenfri OCH helt otroligt god?

.. Vilda Babyn B ville aldrig sluta mumsa. En njutbar syn.

Att det just nyss hade sanerats från bakningsracet och nu åter fanns en massa chokladkladd att ta hand. Pjtaa, det kunde inte bry mig mindre. Det tillhör livet som HemmaMamma, det också. Även lyxen, att få sitta där med dom där tre små människorna vid köksbordet och fundera på storheter. Femåringen konstaterar bland annat att kärlek är bland det bästa som finns… samt att vi saknar Morbror S, fastän han varit död i snart två år nu. Att oktobermånaden är på vippen över och att november nu väntar. Det blir en festlig månad, hoppas vi.

Vi träffar småvänner och barnen leker. Hemma här på gården, och också borta där i lillbyn. Goda möten med människor är bland det bästa som finns. Barn som leker och två mammor som utbyter livet.. Mammor, som egentligen inte har råd med andetag mellan orden, för att det finns så mycket att säga. Sånt är fint.

Vi friskluftar i massor…

…innan vi går in och värmer oss.. slumrar på kökssoffan, sätter enris i vas för Allhelgonafint, spelar Fia med knuff. Tänder ljus, tittar ut på höstblåsten och försöker stångas med en Förkylningsbasiluska som vandrar sin första höstavandring bland syskonskaran.

Höstlovet 2019. Du värmde mitt hjärta. Och fyllde dagarna med tid för mina barn. Det bästa, mysigaste, mest arbetssamma, viktigaste och roligaste jag kan tänka mig.

Jag sparar dessa Höstlovsdagar i Hjärteasken.

Och nu är vi mäkta glada för att helgen tar vid och Tillsammanstid likaså.

Önskar er alla en god Allhelgonahelg!

Emmeli