Ja, shopaholicen…

…hon som varit lite Törnrosa-sovande under preggoteten. Hon har vaknat nu. 

Lindex har ett nytt samarbete tillsammans med Kate Hudson (finns HÄR) och jag skulle vilja ha allt. Men det gååår ju inte, såklart. Nä, nån måtta måste det ju vara, annars blir det bröd och vatten till middag och det känns sådär. Så, jag norpade dom godbitarna som jag tyckte var allra, allra finast. Typ chinos i två olika färger och en trio av dom finaste färgerna av den skönaste tishan jag någonsin haft. Perfekt att ha över amningslinnet….. ja, det är sånt att tänka på nuförtiden också. Med nöje!

Det är så förbaskat roligt med kläder tycker jag. Har alltid tyckt. Och ifrån att jag var jätteliten så har jag alltid velat göra mig lite extrafin på fredagarna, nu har det växt bort rätt mycket. Fast nä, det är fortfarande mysigt att göra sig lite extrafin då, inför helgen liksom. Jag kommer särskilt ihåg inför en fredag, på högstadiet. Typ i åttan. Lilla jag gjorde ju alla de möjliga försök att få napp, på den där M, du vet. Ett försök, måste varit desperat eller nåt, innebar att jag köpte en (asful, bajsbrun) tisha med en elgitarr på. Baaaara, baaara, för att jag hoppades att han skulle tycka om den och då kanske det ena skulle leda till det andra… men, ICKE!

… och tacksam är jag för det, att det inte var en tröja det satt i. För hur roligt det än är med kläder, så är det bara yta. Oviktig, men smygrolig. Yta. M, han föll för något annat. Något viktigare.

Och han är sig lik än idag. Oavsett om jag har svettiga träningskläder, solkigt amningsnattlinne eller den finaste klänningen på mig, så säger han- Du är så fin. 

Jag gillar det. För det är såklart insidan som är det som spelar roll. Men det är ju smygroligt ibland ändå, det där världsliga. Det kan inte hjälpas!

Kram/lillafrun