MFF.

Idag har morsan varit på vift.

Alldeles ensam.

Det märktes på pappan att han tyckte att det skulle bli mysigt. Ska vi ha MFF, Sixten? (Mamma-Fru-Fritt).

 Om än bara en timme, så var det ändå en timme. Bara dom. Dom där två blåögda, som tittar på varandra med blickar som är omöjliga att missförstå.

Innan jag drog iväg så såg det ut såhär. Dom skulle ut på promenad.

 Morsan på vift, alltså. För första gången, utan Liten. Det krävdes ett litet bit-ihop för att klara det. En timme visste jag att jag skulle vara iväg. Redan sisådär 500 meter hemifrån började tänka åh, undra hur han mår? och några minuter senare var jag tvungen att ringa och fråga går det bra? sover han?Allt hade såklart gått bra. När jag kom hem, in genom dörren, så fullkomligt flög jag på den där sovande prinsen. Tryckte näsan mot hans kinder och kramade om det där knytet som gör mig till en skör, och samtidigt lika stark, människa.

Kram/lillafrun