En lördag.

När Liten sov sin förmiddagslur, passade mannen och jag på att plåga oss igenom det där pyramidpasset jag satte ihop förra veckan (finns här). Det var minst lika jobbigt idag, som för en vecka sedan. Solen sken till en början, sedan mulnade det på. Vi körde på och precis när vi var klara, så öppnade himlen sig. Vi som hade tänkt hänga ute i fina vädret idag. Ibland blir det ju inte som man har tänkt. Men, det kan ju bli himla bra ändå.

Vi kröp oss inåt. Liten sov vidare och jag och mannen hamnade i ett sånt där samtal som vi gör rätt ofta; ett drömmande sådant. Samtidigt som vi åt mellis (det här) toppat med riktiga sommarbär. Vi fick lite sommarregns-feeling. Du vet, när man kurar inne, under en filt, samtidigt som regnet smattrar på taket utanför. Sånt där varmt regn som man, om man vill, kan springa rakt ut i och bara gå bananas.Så. Ja, bara det att det idag inte var regn. Utan snö. Men det var ju skit samma. Den där myskänslan var där.

Vi piffade sedan till oss och drog iväg på en urbra konsert. Rytmisk vokalensemle där ett gäng av våra vänner medverkade. Vi var stolta som tuppar. Liten morrade till en endaste gång… det var en sån där hög ton, du vet. Allt under pappa-registret är högt för lilla prinsen. Gullhjärtat, vårat.

Och nu, är vi hemma igen. Efter en promenad där grillkol inhandlades. En grillmiddag väntar, med halloumi och sånt där gotttt!  Mannen stökar i köket och Liten sitter storögt i babysittern och tittar på sin idol. Tänk att jag ska få spendera kvällen tillsammans med dom där två. Ikväll, igen. Min favoriter!

En goding-dag. En till- det är inte klokt så bra vi har det. Jag har aldrig njutit så av varje dag, som jag gör nu. Bäbislivet. Det bästa jag vet.

Allt gott!

…och nu skiner solen igen. Wow!

Kram/lillafrun