Jag hittar inte orden.
Orden som skulle passa nog bra, för att beskriva hur det känns. Att få vara tillbaka i huset vi fortfarande kallar för vårt Sommarhemma.
Vi rullade in på gården, sent igårkväll. Resan gick så himla bra, absolut den bästa någonsin och då har dom andra resorna ändå gått bra, förutom den i somras på väg till Gotland, då. Och än fast det var kolsvart, hurviga minusgrader och vi knappt såg någonting, så kände vi. Den den där känslan, som viskar om hur bra vi mår, här.
Och medan mannen och jag stökade in oss, nattfikade, bäddade sänghavet, tände ljus, spelade mysmusik och rejsade runt med såphinken i högsta hugg. Så sov han. Lillprinsen som ju faktiskt bott halva sitt liv här och tycker att det känns som att komma hem. Jag förstår honom.
Vi har sovit så gott i natt. Och idag vaknar vi till en onsdag-mitt-i-veckan, så frostig och vacker.
Nära våra hemmahemma, nära våra älskade familjer. Nära Storan (!) (jag och S ska dit på stuberten!). Och nära det där lugnet, stora vidderna, fönsterutsikten, sänghavet, det stora köksgolvet, där jag och Liten älskar att dansar tillsammans.
Här inne är det varmt och gott. Där ute är det kyligt och luften är så frisk. Jag var ute med kameran tidigt i morse. Gick mest runt runt och gjorde spår i gräset, spåren viskade om att någon lycklig gott där och filosoferat och liksom klappat om, något som hon älskar. Stegen var inte stora. Innehöll ingen som helst fart. Var bara där och njutande. Och det är precis så vi ska ha det här nu, några dagar. Bara vara här och njuta. Och älskade mannen har förstås ett gäng jobbuppdrag. Men han ska förhoppningsvis kunna hålla sig lite ledig han också. Han är så duktig och vi är så stolta över honom, jag och Minimannen.
Vi ska bara äta och sova och vila och träna och vara ute i friska luften och umgås med Litens mormor och morfar och hans farmor och farfar. Och så ska vi dansa på köksgolvet, mysa i den där stora sängen som är så stor att vi kan rulla runt åt alla håll och kanter. Och bara, bara vara-vara.
I huset, vi älskar och kallar för vårt Sommarhemma.
Åh så härligt för er att vara där igen och OJ vilka vackra foton. Sommar är ju härligt men höst är magiskt. Tycker jag iaf 🙂
Kram <3 /ia
Ja det har varit och är helt underbart!! Jag håller med dig, hösten är magisk!
Kram till Dig!
Men åååå är ni hemma i sommarhemmet. Faaantastiska bilder:). Jag har haft hektiska sista dagar, men nu ska jag sätta mig ner här med en kopp te och bara vara, bara vara som i att läsa ikapp här inne ;).
Skrattade så då jag läste din kommentar till då jag skrev gumman till dig, bra att vi är tydliga med varandra <3. Det är inget jag kommer tilltala dig med igen då det verkligen inte är ngt du tycker om, ha ha.
KRAM
Jaa!!! 😀 😀 Helt fantastiskt! Vad gullig du är, läs på! 😉
Haha, ja jag är ju sån; säger vad jag tycker. Försöker ibland linda in orden, men det är ju bäst med rakt på sak, tycker jag! 😉 haha
KRAM