Kalasfina och kalasugna två. Jag och min ettåring, vi var taggade till tänderna. Pappan,Mannen, också såklart, men hans taggande är lite lugnare i kanterna så att säga.
Det plingade på dörren, om och om igen. Vännerna sjöng och gav paket och kramar och vi, hela Lillafamiljen, var så himla glada över alla som kom. Det är så fantastiskt att vara Miniman och omsvärmad av människor som tycker om en så.
Lyan var pimpad med ballonger och serpentiner och köksbordet helt bombat med massa kalasgott.
Det fanns kanelsnurror och chokladbollar och kolastänger.
Och hallongrottor och vaniljhjärtan.
Och tårta, såklart. Både en stor för oss vuxna och såklart en Minimannen-tårta med banan- och hallonmousse inuti.
En utav dagens höjdpunkter var helt klart att se på när Liten fick äta tårta helt själv.
(Bilden ovan, på tre tårtljusutblåsare: Fotograf Cecilia Lundmark. ).
Den enda rätta kostymen var bar överkropp. Och några bestick, det behövdes verkligen inte.. Kolla lyckan!
Han fick äta precis hur mycket han ville. Det var ju ändå bara bäbisbra saker där i. Jag och mannen övervägde ifall han skulle få smaka något sockrigt, men det känns liksom bara onödigt när han inte ber om det. Han har tidigare enbart fått smaka någon fikasmula här och där, men inte mer än så. Han tycker vatten är godast i glaset och nöjer sig så med banan- och hallonmousse istället för söt vaniljkräm.
Hela gänget satt vi och bara kollade på när han åt och skrattade för sig själv, för att det var så gott.
Till slut var han så mätt, så mätt. Och det var istället våran tur att äta tårta! En tårta med hemkokt vaniljkräm på ett lager (mitt önskade lager). Och ett lager med enbart skogshallon (mannens önskade lager!). Allt gifte sig bra och den blev så god!
Och sedan högg vi in på sista paketen…
Han fick så himla, himla mycket fint!
Vi kalasade sedan, hela dagen lång. Efter lite eftermiddagsvila och middag så knackade det åter på dörren. Det var Litens kompis och hennes päron. Vi hade en världsmysig kväll tillsammans, åt tårta tillsammans med barnen och njöt av att bara se på dom två liven som lekte tillsammans.
Bättre 1-årsdag kunde inte Minimannen tänka sig. Han är så tacksam, för alla gratulationer, paket och kärlek.
(Fotograf bilden ovan: Cecilia Lundmark. Tack för två bilder att direkt sätta in i familjealbumet!! <3 ).
Tänk att vi har en ettåring här hemma nu. Så häftigt!
Och det där, var Sixtens 1-årsdag, det.
Vilket fint kalas 🙂 Tänk att de redan gått ett år. Tiden går fooooooort!
Jag gillar ert sätt att tänka ang. sötsaker.
Vad var det för tårta som du hade gjort istället för vanlig tårta?
Grattis till Liten
/M
Tack snälla! 😀 Ja, det är helt galet!!
Ja, det känns bra, liksom. Så länge han inte ber om det själv, så känns det ju bara dumt att introducera.
Jag gjorde helt enkelt en vanlig sockerkaksbotten, fast utan socker. Några få, få gryn bara för att kunna vispa äggen. Men socker är det ju i leverpastejen man köper i affären också, så. Sen fyllde jag minitårtan med banan och hallon som jag mixat ihop med lite grädde. Det blev succcé hos dom små! 🙂 Bananen sötar ju bra liksom 🙂
Tack så mycket hälsar han!
Åh så himla spännande.. snart BF 😉 Lycka till med allt!!!
Vilka underbara kalasbilder!
O bilden på er tre är så såååå fin<3
Kram Anna
Tack, tack, tack!! 😀 <3 <3
KRAM
Vilka härliga kalasbilder. Blev så inspirerad av minimannens fina kalaskläder så nu har jag varit ner på polarn och köpt samma till min pojke i födelsedagspresent. Han fyller i slutet på maj 🙂 Men fin kommer han att vara även om vi måste vänta en stund, hihi.
TACK! 😀
Åh, vad roligt att höra! Det är ju verkligen en riktig karamellstass det där. Så bra kvalla och så skönt allting också! 😀
Din prins kommer vara så fin!!
Hahaha alltså bilden på Sixten då han äter tårta. Sällan beskådat ngn så lycklig, oj oj det är bra fint att fylla år :).
Ge lillen en stor kram från mig <3
Vilket kalas ni fixat, världen bästa trio är ni 🙂
Kram från en solstol i Thailand
Haha 😛 Nä, eller hur 😉
Han hälsar KRAM tillbaka!
Du är så rar, Nilla.TACK! <3
KRAM.... från en soffa i Norrnorr ,) såå fancypancy 😉