Vi är framme nu!

Och resan har gått så himla bra. Det tackar vi för!

Vi stannade i Umeå och åt lunch. Liten var i pannkakshimlen och visste inte till sig hur gott han tyckte det var. Sen drog vi på polarn och det storshoppades och Liten svängde runt där inne på affären med provade kläder på sig, som nån annan mannekäng.  Efter lite mat och benspring drog vi vidare.

Och varje, varje gång vi kommer hit..

Precis här. När man ser Skuleberget och alla berg och dalar och vi är hemma, i vackra, vackra Höga kusten. Det känns så gott i hjärtat.

Såklart stannade vi en snabbis hos Storan (som inte var hemma, men ändock en massa andra älskade familjemedlemmar och katter som S var helt galen i) och även Litens farmor och farfar. Och sen drog vi vidare, till lilla byn där jag är uppväxt. Till Litens mormor och morfar.

Vi möttes av påskpynt och stora kramar och ett kök som doftade himmelskt.

Mammalagad mat, helt vansinnigt god. Kreolskans gryta, med mammatouch. Det kan knappast bli bättre.

Och titt som tätt har det knackat på dörren..

Vi har haft ett gäng påskkärringar här, och nån cool påskgubbe i alldeles för stora träskor och en ljusrosa påskhare och den yngste i familjen har tyckt det varit mycket spännande.

Åh, det är samma känsla varje gång. Att vara hemmahemma.

En morsa som softar. Märk Minimannens leksaksgömma…

Nu är det lugn, lugn kväll som gäller. Brasan sprakar.  Minimannen knatar omkring. Han har suttit så mycket stilla idag så nu vill han bara gå och gå. Männen ser på hockey, hockey och hockey (tråååkigt!). Och jag sitter på min favoritplats, här i vardagsrummet och har det så himla bra.

Jag önskar er alla en riktigt fin påskhelg. Ta hand om er. <3

Lillafrun