Måndag! 

Vi vaknar efter bästa natten på flera nätter, nästan-utvilade och rätt möra i kropparna. Packar ihop det sista för nu, gör matsäck och leker lite, mitt uppe i allt. Så hoppar vi till sist in i bilen, med det där stora, stora släpet bakom. Fullproppat av allt och lite till. Lyan lämnas till hälften som ett skal, och till häften rätt mysig för att det ändå ska vara beboeligt under en liten snutt till, kring examenstid.

Men nu?

Nu flyr vi fältet. 

Tar släpet med oss, dumpar det och magasinerar det tillsammans med resten av allt vi flyttat i helgen. Så får det vila tryggt under ett tag. Nu väntar en månad av annat. Vi packar med oss vad vi behöver just nu och några veckor framöver, så åker vi sedan hem till våra näranära som tar emot oss med öppna famnar.

Nu väntar först en lyxig vecka; tillsammanstid, lite lugnare tempo, bara några uppdrag för mannen. En megaefterlängtad klipptid för mig. Liten har också bokat Minimannen-vakt för att päronen ska få några timmar på tumanhand. Det är en fin vecka som väntar.

Och om en vecka den här tiden, är det helt klart en annan typ av dagar som väntar oss för ett tag…  men vi ska klara det också.

Älskade Lilla Familjen.

Ps. Jag förstår att det kanske är svårt att hänga med i svängarna nu. Jag känner detsamma, men vilar i att bara go with the flow , ta en sak i taget och njuta av nuet och våren och allt som väntar. Häng med så kommer saker räta ut sig med tiden, det tror jag att jag törs lova…Ds.

Lillafrun