Ja, det är där vi varit i tiiiimmar idag. Utomhus, alltså.
Ni ser ju. Lägg då till att det är vindstilla, tyst och med enbart fågelkvitter som hörs och jag och Minimannen har en världstrevlig tommelmorunda tillsammans, där vi pratar med världens finaste man i telefonen. Vi gick ut tidigare än vanligt, så Liten var inte sovtrött förrän vi gått nästan hela långrundan. Mysigt att ha honom vaken i vagnen för en gångs skull. Vi kikade på hästarna och pippifåglarna och konstaterade att det går fort nu;
… det blir bara grönare och grönare för varje dag.
Där har ni början av tommelmobacken. Sen fortsätter den i två och en halv evighet.
Den är fin, den där backen.
Just nu full av små vårlökar som blommar precis vid vägen. En vägkant som gör en glad, helt enkelt.
Och den där långbacken, är alllltid så förbenat skön att komma upp på toppen av. Så möts man av den finaste bokstaven också.
Jag och Liten drog till med ett familjefoto. Vi var helt sonika så jädrans nöjda när vi var där uppe på toppen. Håll tillgodo
…… klockrent.
Lilla Familjen L.
Alla samlade. Ni ser väl? Spökmorsan nere till vänster, suddigare-än-suddigast-Liten där i mitten. Och så mannen. M!
Ja, så det är där vi varit idag. I världens största rum;
Motionerat, sovit, ätit grus, suttit en halv evighet i sandlådan, sörplat kaffe, dragit på oss inte mindre än två bulor. Åkt skrinda, krattat grus och så har vi varit vansinnigt trötta också. Jag var uppe och nattsuddade till alldeles-för-sent och har enbart mig själv att skylla. Liten har varit som ett åskmoln för att han blev väckt i förmiddags mitt i sin skönhetssömn.. jag vet inte vad som väckte honom. Det enda jag vet är att både jag och Liten är i stort behov av mycket sömn och skattar oss lyckliga som får sova så gott och mycket hela tiden, men idag har vi legat lite på minus både han och jag. Det blir en tidig kväll, med andra ord.
Har ni haft en bra måndag?
Hoppas det.
Senaste kommentarer