Att ta kväll med lättnad.

Lilla bagarkockmyssen hänger på kroken och viskar om en så himla fin helg.

Åh.

Jag har gruvat mig i dagar för denna måndag.

Kombinationen Första riktigt tiiidiga morgonen på typ en liten evighet, Rikligt med snö, Mannen är borta, Liten kommer vara en svårväckt björn- Ja och så lite mer snö på det….. den kombinationen, kändes bara lite halvbra, helt enkelt. Men igår förberedde vi så gott vi kunde, bilen packades med vagn och allt redan igårkväll. Mannen skottade det sista han gjorde innan han la sig på kudden och det första han gjorde i morse (04.30. Det är Kärlek) innan han åkte iväg på ett utav veckans långuppdrag.

Och jag klev upp svintidigt och gjorde mig själv klar innan jag gick in på operation Väcka Liten. Han gäspade och vände sig om, gång på gång. Men, så lyckades jag locka honom med alla traktorer som cirkulerade kring Gården och plogade för fullt. Och Jordgubbs- och mangosmooothie och varm tekaka.

På med vintermundering och in i bilen och väg. Första lättnadssucken drog jag när vi inte körde fast, utan faktiskt tog oss ut på storvägen. Och väl på Förskolan så visste jag att jag var i hamn. Liten hade inte ens tid att krama mamma hejdå utan drog på sig sina snygga mockasiner och började leka.

Första Riktiga Arbetsdagen? Ptja, den har gått fint alltså. Men vojne vad trött jag var innan dagen var över och jag åkte hemåt och hämtade hem min lilla snögubbe. Han som då först inte skulle hem, han var ju mitt uppe i nån världsrolig lek. Sen visade han morsan det coola skötbordet med knappar att trycka på för att åka upp och ner. Sen kunde vi gå hem.

Väl hemma är det en ängel som skottat vår gård, och ingen blev gladare än Morsan och Sisse. Vi gick in och åt mellis och ritade lite. Och kastade av mig frökenkläderna, drog på mig dubbla långkallingar och snörade ihop håret i en knut. Sen klädde vi på oss igen. Liten hoppade i vagnen och jag styrde oss runt med mina apostlahästar. Otroligt jobbigt på sina ställen, men så himla skönt med motion och friskluft efter en dag inomhus. Dessutom tycker jag alltid att det är lite smygcharmigt att vara ute i busväder, Liten myste i vagnen och gosade med trasan- dessutom är det extra skönt att komma in igen när man varit ute i lite fräsigare väder. Och snöyran som är nu, den är faktiskt väldigt fräsig!

Nu väntar kväll. Och det med lättnad. Liten ska få sig ett bad. Han har en ljuuuv doft av messmör och härliga kluttar med trolldeg i håret. Allt talar för en strålande måndag på bästaste Förskolan!

Lillafrun