Det blev ännu en sommarmånad. Juli! Och min älskade M fyllde år i alldeles vanlig ordning. Kalas det blev, såklart!

Vi som njöt sommarlov dagarna i ända, roade oss med att göra glass man kunde äta till frukost om man så ville.

 Det blev fira-in-semester-fredag, en förbenat efterlängtad sådan. Mannen och jag firade uppe på balkongen med ljuvlig utsikt. Nya livet, liksom. Det där att träffas varje dag, inte behöva säga hejdå för flera dygn, varje vecka. Underbart! Det var en riktigt varm sommardag sedan. 

… nä, förresten. Två, kanske. Den där, när jag tog barnen och åkte till härlig strand tillsammans med storfamiljen, medan mannen stod på ställningen och spikade hemma på gården. Den dagen, var fasligt varm och härlig. Thailandssyster med familj var hemma i Sverige och vi firade med paltfest! … och min älskade Taikonsfamilj överraskade mig och M med att dagen innan dom kom, säga ”imorn kommer vi, vad vill ni ha hjälp med?”. Vi var typ hur många människor som helst den dagen och tacksamheten kunde inte vara större från mig och M.  Check! 
Jag och Storan ordnade Sommarfest för våra män och kände oss som världens bästa fruar (ha!).

Lillan höll sin mosters hand, och orden ”vi ses om ett år” kändes alldeles förfärliga.  Om morgnarna hade vi mysig ritual. Cykla och traska längs lillväg. Med mössa och fleece… ingen varm sommar, som sagt. Pappsen hjälpte oss att måla. Stunder jag älskar att ha i hjärteasken. Hela familjen var involverade i brädfodringen.  Men vi tog oss pauser också. Med nybakta kubb och rabarbersaft i trädgården, till exempel. Mamman njöt löpturer om morgnarna. … för att inte tala om njutningen av luktärtorna. Magiskt!! Hon och Han. Firade femårig bröllopsdag och drog iväg på vift, till Ulvön, över dagen.  … Svärfar var hos oss otaligt många timmar. Ovärderligt! Vi hade kusinfika och åt jordgubbar så det stod ut genom öronen på oss.Vännen C kom på besök och vi vågade oss upp på höga höjder tillsammans.I slutet av månaden fick jag äran att spela på Stora flygeln i grannkyrkan, när min syster och mannens kusin hade konsert där. Alla var vi finklädda och saliga över kvällen. Lillan iklädd sin mammas klänning från tidigt nittiotal. 
Till sist packade vi väskorna.

Det blev Augusti och vi drog till älskad Ö. Vårt paradis på jorden.  Och det var njutning på hög nivå.  Vi badade, solade, åt glass. Hälsade på Pippi, strosade i Visby, sprang i klinten och cyklade längs slingriga vägar. Mannen och jag på date. Och det var så lyckliga dagar så! Barnen älskade ö-livet lika mycket som vi.

När vi kom hem älskade vi hemmalivet ännu lite mer. Älskade gård, alltså. Ännu en färgburk öppnades. Vi var på gång igen. Fulla av energi efter resan.

Men plötsligt vändes livet upp och ner kändes det som. Luften gick ur oss. Sådär som när livet knackar på, på det där sättet man aldrig önskar, men som ju tillhör livet. Tillsammans gjorde vi det allra bästa vi kunde av det hela. Och ännu en gång, var vi så lyckliga. Över att vi hade varandra. Och dom som älskar och stöttar oss i allt, lätt som svårt.  Storan och jag tillbringade timmar i hallonskog. Vi hade kräftskiva. Barnen och jag kokade saft på egna vinbär, som vi plockat tillsammans. Helt och hållet drömmigt för mig.  En helg tillbringade jag och barnen i Sommarstugan, tillsammans med mina päron, Morbror S och Moster G. Jag och pappa plockade blåbär och pratade livet.  Någon kände lugnet. Min älskade lilla pojke.  Vi sov middag.

Och knöt handduken om oss för att gå och tvaga oss. 

Någon började Föris efter ett låååångt sommarlov. Han firade med nya Snabbskor och undrade en eftermiddag om det inte var glassväder. Såklart det var!

Det blev September!

Och vi firade in hösten. Med Pannkakstårta á la Pettson och Findus. Och chokladiga cupcakes till efterrätt!  Äpplen, morötter, sockerörtor. V i skördade och åt allt vi bara orkade. Till sena kvällar jobbade vi med huset. Mörkret började komma.
Dagarna ägnade vi åt att leka kurragömma. Börja hösta ute i trädgården.

Någon vågade sig upp på högsta höjden. Lite skakis i benen bara. 

Baka morotsbröd. Och jag hyllade rörelse av kropp.  På verandan börjades det smyghöstas. Jag satte lökar rekordtidigt tydligen….. Och hösten började visa sig i trädtopparna. Så vackert!

Det blev Oktober!

Vi bakade morotskaka och åkte på picknick till Mäjasjön. Höstbarnen förevigades och päronhjärtan smalt. En mor fyllde år och blev uppvaktad med sång, paket och frukost på säng av dom hon älskar mest. I vanlig ordning, på Kanelbullens dag. Jag och barnen bakade bullar och hade litet kalas. För MammaMormor, PappaMorfar och Storan. Mannen? Han hade beställt sån där tårta han vet att hans fru älskar. Och dessutom.. .. strösslade han med fina presenter. Och pojkarna, kom med den vackraste rosenbuketten och födelsedagssång, ännu en gång. Till helgen hade vi Det Stora Höstkalaset. Firade födelsedagsmamma och att i var i mål med Brädfodringsresan Del 1. Det var middag, tårtor, tacktal och paket till våra familjer… men inget tack i världen räcker!!Ännu en dag att spara i hjärteasken.

Om dagarna denna höst, pysslade jag om mina barn allt och lite till. Vårt allt, alltså. S tog Storebrorsledigt och vi myste alla tre hemma prick varendaste dag.  Huset, som fått en massa nya fönster och klätts med nya brädor och färg, stod klart. För denna del. Magiskt skönt!Vi tränade i vanlig ordning.
Första frosten kom och gjorde världens så sagolik. Mamman köpte pyjamas och kände sig lycklig. Som att livet återvänt lite. Inte bara på grund av en nyköpt pyjamas. Såklart.

Höstlovet tillbringade vi bland annat med kusinerna. Den där turen till skogen, med kanelbullar och varm choklad. Den uppskattades, av både stora och små.

Det blev November!

Vi började julepysslet. Liten är ju pysselpojken nummer ett och har absolut det som en av favoritsysslorna.
Allhelgonahelgen, och vi åkte kyrkrunda och tände ljus. Syskonen, mer och mer tighta för var dag. Helt fantastiskt att få vara med om som mamma (och pappa!).

Vackerpappan och hans varannan-måndagar som päronledig. Ljuvliga! En av dessa åkte vi och badade. Succé!

Det blev farsdag och vi uppvaktade finaste pappan på jorden. Det bakades tekakor. Och köket blev vinterfint.  Plötsligt kom snön och alla blev glada! Det bakades Saffransbullar och godfikades. Världen var vacker!

…men jorden fick en mindre vandrare. Till himlen, vår Morbror S. 

På dörren. Årets julekrans.

Och så årets sista månad. December. Och äntligen fick man börja öppna dom där spännande paketen som hängde i Adventskalendern.Adventskök! Och det blev den Första Advent. … med adventsgudstjänst och det nu traditionsenliga fikat hemma hos oss efteråt.  Det kom spännande saker på posten, från älskade till lille Minimannen. Snölycka! Julepyssel i massor. Pyssel, pyssel, pyssel.  En dag packade vi kavel och förkläden och åkte till Lilla byn, Mormor och Morfar, och bakade pepparkakor. Älskad Mamma-Sixten-tid, vilket den dagen resulterade i en snögubbe.
Någon fick en storsäng. Maffigt! Vi åkte på julmarknad tillsammans med Idan och F.  Och jag och barnen hade så drömmig luciamorgon.  Luciadagen som i år var så speciell. Så vacker och glad till en början. Så vacker och sorglig i slutet, eftersom vi tog farväl av den älskade som lämnat oss.  Vi skickade julekort! Kokade karameller och gjorde smällkarameller och kristyränglar. Någon gjorde vad han älskar; skrev och skrev och pysslade kort till älskade.
Och så började Julafton närma sig. Hemmet blev så juligt så och granen kläddes.  Det blev Julafton. Vi firade i Mäjadalen och det var en så fin dag.

Jullovsdagar. Med hela familjen. Massor av familjehäng. Till och med så vi uppfann ännu en dag i julhelgen; Tredjedag Jul. 

Och så blev det årets allra sista dagar.

Jag tänker tillbaka på det här året som ett år som innehållit lycka, oro, hjärteont, sorg, glädje. Lättnad, trötthet, över-livet-pirr. Och massor, massor, massor av kärlek. Livet.

Tack År 2017. Jag känner mig faktiskt mer än klar med detta år och längtar så efter nystart, nytt år och den där pirriga känslan över ett oskrivet blad, som jag liksom känner på mig kan bli hur, hur fint som helst.

Önskar er alla som kikar in här, ett Gott Slut på året, så hörs vi snart igen…. År 2018!

Lillafrun