2024 lider mot sitt slut..

Jag tittar bakåt och försöker mig på en summering.. fylls med värme. Och blir alldeles i efterhand-pirrig i magen. Årets början var alldeles otroligt ovanlig till viss del och innehöll massor av fjärilar i magarna. Äsch, vi tar det från början….

Här kommer en Resumé av 2024;

…

JANUARI

Årets allra första månad. Lugnt Hemmaliv, snöpulsande upp på berget med Kolabönan, många timmar på isen med barnen.. varvades, med visst stormande ikring .. storm och uppståndelse, i media, kring vårt liv? Vårt sätt att leva? Tänk va, att det 2024 är så uppseendeväckande att två föräldrar väljer bort barnomsorg under barnens första år? Så uppseendeväckande, att vi vill ta hand om våra barn själva, att nu till och med stortidningen knackade på dörren…

…

Februari

Det blev februari och visst kände vi oss stolta, på ett sätt. Tacksamma över värmen som strömmade. Den där stora uppståndelsen gjorde oss också blyga. Inte blev det bättre när Tv4 hörde av sig och önskade att vi skulle gästa dom under vårvintern. Vi tänkte inte mer på det, hade februari för hela slanten här hemma. Vardagslivet. Skidåkande ute på lägdan. Smått livsviktigt skrot-lyftande för mamman, för att hålla februari-själen lugn och fin. Att rensa och röja är också februari en perfekt tid för, och behovet finns alltid här hemma, nu var inget undantag. Att dela vardagen med torparna, som en spontan tager vad vi haver-måndagmiddag tillsammans, förgyllde hela alltet

…

Mars

Årets tredje månad var sannerligen en hejjig sådan!

En kväll hade en lite för trött hästägare glömt stänga hästhagen efter storfodring varpå vi hade småroligt besök ute på bron morgonen efter. Tacksamt att hästpojkarna bara drog dit och inte längre. Familjens Storebror fyllde 10 år. Herr och Fru Vi Kör På Feeling, rev en lördagsförmiddag ner innertaket i köket och fann ett otrooligt locktak sedan, ja högst troligt från 1800-talet…

Och innan vi firade påsk, hann vi susa ner till Huvudstaden för det smågalna äventyret att gästa Nyhetsmorgon och lördagssoffan… så tokigt hela alltet och i efterhand sköljdes vi återigen av känslan av stolthet.. och mega-blyghet. Jag ville nu efter all uppståndelse bara stoppa huvudet i sanden, ärligt talat. Men ni var världens finaste och överöste oss med sådan pepp. Tack, tack, tack!

”Den här tiden i livet, barnens barndom, den är så kort… och vi vill inte jäkta bort den”, sa en nervös fyrbarnsmorsa under sin tv-debut. Och så är det.

Hem till lugnet sedan, det nygräddade surdegsbrödet och äggjakten ute i lagårn! Puh.

…

April

Nu började våren viska kring hörnet. Snön låg bestämt kvar och kylan höll i, den längsta vintern vi upplevt.. som pågått med snö och kyla sedan i mitten av oktober. Vi längtade vår nu. Ljuset var där, det jobbades för fullt i odlingsrummet med förodlingarna och kattmamman var tjock om magen. Fem små lurviga kattungar föddes och vi föll pladask allihopa. Köket kläddes delvis i pärlspont och Jakten På Den Rätta Gulfärgen tog sin början. Och som för att gå emot min inre Jante, sa jag ”ja, okej!” på frågan om att publiceras ”i ett litet reportage i den tryckta Expressen också”… hej och hå, satte kaffet i vrångstrupen över uppslaget, haha! Men nu fick det vara nog på publicitet och brus! Hade vi inte spridit budskapet om att andra vägar än ”femdagars-ekorrhjulet” finns genom vardagen nog nu, då vet jag inte.

…

Maj

En ivrig men ljuv, ljuv majmånad följde. Arbete, skola och Hemmalivet.. och vårbruket var igång på alla fronter. Det mockades hästhagar, frästes land och skolades plant. Köksträdgården väcktes efter vintervila och övningen med surdegsbakandet pågick för fullt. Morsdagsfirandet på toppen av allt…med en så vacker snickrad morsdagsgåva från min älskade Martin.

Troo om andra delen till denna otroliga tvättställning, kanske leveras till Morsdag 2025? Vad tror ni?

…

Juni

Och så blev det den i särklass vackraste månaden jag vet om.

Tiden när allt är så nygrönt och vackert så det liksom värker lite. Vi bakade kalasbullar, till födelsedagskalasen för familjens två junibarn som fyllde år. Mamman och Pappan drog också iväg till Jämtland och sjöng och spelade på dop, en sådan ära! Vi vilade bland all iver, under det blommande äppelträdet eller inne i mjuka fåtöljen. Lillsjön blev snabbt varm och badandet var igång. Vi hade guldhjälp att ta ner byns bibliotekstak som skulle kasseras och drömmen om ett rött tegeltak började genast kännas närmre. De sista fröna sattes ner i köksträdgården. Och när ljuset stod som vackrast, plockade en hoper älskade småbarn sina midsommarbuketter ute på ängen.

…

Juli

Högsommar det nu var!

Knip i hjärtat vi hade. För nu skulle skaran kattungar som vi nu knutit ann till något oerhört, sägas hejdå till. Hujedamig. Vi drog också iväg från gården, lämnade den och alla djuren i trygga händer medan vi landade på sötaste gården vi vet om, på Gotland. Dagar att fylla med vila och semester. Torparna anslöt och Kollektivet var fullbordat. Ännu en sommarsemester där både barn och vuxna mår så gott tillsammans. Jag fick sjunga på bröllop med den skäggige också om med nu plötsligt två gig på två månader, fick riktiga flashbacks tillbaka till tiden för tio år sedan när vi spelade mycket, mycket. Julimånaden var fräsig för hela vårt Höga Kusten också, då ”Höga Kusten”, Bygdespelet av Tomas Ledin hade sin premiär och vidare föreställningar månaden ut. Vi var två utav alla tusentals som avnjöt denna OTROLIGA föreställning (som om ni har möjlighet, bara mååste gå och se i sommar när den kommer spelas om igen!). Julimånaden avslutades med näst intill oliiiidlig ”hö-ångest”. Gode Gud, giv oss nååågra dagar av stabilt, torrt väder. Amen, Löd böndernas bön.

…

Augusti

Här tåras ögonen. När jag tänker tillbaka på augusti.

Bönen blev hörd och vi lyckades, med nöd och näppe ta in årets hö (hela slåtter-hitorien finns HÄR. Det VAR en RYSARE!!) med hjälp utav älskade vänner och familj. Ovärderligt! Köksträdgården prunkade. Fina vännen från norr kom på besök. Vi blev med två söta kycklingar. Timmar spenderades i skogen, med fika och korvgrillande… och bärplockande, i massor! Min älskade systerdotter gifte sig och jag fick låtsas vara bröllopsfotograf för en dag (förstår ni vilken ära!). Sommarlovet gick mot sitt slut och det, långt förutan separationsångest för undertecknad. Men den känslosamme modern, höll tårarna till natten och på dagen syntes bara modet till.. allt för min lille vän, Prins B, som släppte taget om fulltid Hemmaliv och nu började sitt allra första år i skolan. Pepp och trygg sa han hejdå till ett livskapitel och hej till ett annat. Succé, och med dagarna som gick, slappande det fladdrande mammahjärtat av, stolt, så stolt.

…

September

Skördetiden med full fart! En frostnatt sen en mild tidig-höst. Vi höll i vanlig ordning samtidigt som allting annat, på med diverse renoveringsbestyr.. den här månaden blev hallen med pärlspont och två ”nya” dörrar, varav den ena är en pardörr och krävde lite motorsågande.. men mest ägnade vi oss åt att skörda. Ta upp potatis. Plocka svamp. Pressa årets äppelmust. Osv. Och mitt ibland alla sysslor, dimpa ner med gofika.. amning, om ni frågade snart-treåringen….

…

Oktober

Vi pustade höst. Njöt av värmen och snöfritt. Saktade in i takt med naturen. Slutskördade och vintrade in köksträdgården. Satte vitlök för första gången. Och firade lillen, familjens oktoberbarn. Oktobers sista dag, stod våran runda kakelugn i Salskammaren färdig, något som fortfarande känns så overkligt.

Jag lät också mig själv ännu en gång lyssna inåt. Tackade nej till fler storfräsar-tidningar, tackade nej till mer brus, tackade nej till samarbeten som inte kändes 100% rätt. Tackade ja… till fortsatt fullt fokus på HemmaMammande och Hemmalivet och också till att hylla det hela, genom att vara ifrån det någon dag här och där. Jag tackade helt enkelt ja, till möjligheten att så smått väcka fröknandet till liv igen, i den grad livet önskar just, just nu. Nämligen, en frökendag nu och då, nere på byaskolan, när det behövs och passar mig/oss. Det visade sig bli något som förgyllt hösten så fint. Lillen som då fått mysa extra med Farfars, Morfars och sin farsa. Win-win-win.

…

November

Höstlovet var underbart och något vi alla så behövde. Utflykten till rotsidan med kompisarna var en utav höjdpunkterna. November fortsatte sedan. Tungt. Vissa delar av flocken var låg i energi och hela familjen kämpade på, tillsammans. Jag tankade kraft nere i lagårn och bland djuren. Mitt i allt, späddes tyngden på med att vi miste ännu en katt detta år. I somras hade vi fyra katter. Nu har vi bara Sivert kvar. Vilken himmelens tur att vi behöll den lilla kattungen från kullen i våras, vi som inte skulle.. men inte kunde låta bli. November, avslutades med full vinterkänsla, trots att snön vacklade om den skulle ligga kvar eller ej.

…

December

Denna årets sista månad, har varit som en varm kram.

Det jobbiga i november, dimades ut bland lussekatter och änglaspels-pling. Och återigen tog jag fasta på att lyssna till livet och inte haka på minsta julestress. Det. Är. Succé! Vi har påtat, bakat, lagat och pysslat, såsom vi älskar.. men inte utefter några hittepå-måsten, ingen hets över att hinna en massa. Istället, har vi njutit av det vi har gjort och också prioriterat lugn, vila, bus och mys tillsammans. Att få avsluta året med jullov, att få vara friska och kunna fylla hemmet med älskad familj och vänner, varvat med dagar vi tar som dom kommer. Tid att varva ner och ladda om. Det känns så otroligt gott.

Blickar med stor tacksamhet tillbaka på året som gått. Tacksam, över alla dagar vi fått fylla med liv av det slag vi älskar. Tacksam över att få dela detta livet-äventyr med denna människa ovan och våra fyra skatter.

Nu väntar årets allra, allra sista dag. Därefter, ett orört, alldeles nytt år. Vilken nåd, att få vara med!

…

Tack alla ni som hängt med oss på vårt hörn av internet ännu ett år, tack för all er värme och era hejjarop, i allt. Och välkomna alla ni nya som hittat hit under året.

Önskar er alla ett gott slut på 2024 och ett

Gott nytt år!

…

Emmeli