Det är söndag idag. Vart tog helgen vägen? Vad hände? Var det mardröm?

Det var en verklig mardröm som trots allt och hittills ser ut att ha gått fantastiskt bra. Men jag är så slut, jag känner mig som ett litet spöke som tassar runt här hemma.
Mamma och syster har precis börjat åka hemåt, söderut. Pappa kommer troligtvis förflyttas med ambulansflyg idag eller i morgon.

Denna helg som skulle bli lugn och mysig och vara fylld av goda middagar och massa skratt och ja, vara sådär som man önskar och som vi brukar ha det.
Det blev någonting annat.
Vi har istället hängt på sjukan och kramat om en megaälskad superstark pappa.

Men jag känner mig så ledsen, rädd, tom, hjälplös. Som en liten plutt som inte har en gnutta makt över livet. Det är liksom bara följa med. Ibland är det med pirr i magen, ibland med livrädsla.
Livet.

/lillafrun

G-VMBJT57ZE4