IMG_6791

Precis innan jag skulle gå ut genom dörren och hoppa på min racer-cykel för att trampa till skolan, så sneglade jag lite snabbt ut genom köksfönstret och titta, titta, TiTTttta!!! … hur det såg ut. Under några sekunder kändes det som att jag åkte snökarusell. Lapphandskar, stora, stora snöflingor som bestämt yrade i ett tokhögt tempo och bara vräkte sig ner över marken. Usch,försvinn! tänkte jag.

Med väskan och ena handen på ena sidan styret och med ett paraply i den andra handen, trampade jag mot skolan. Jag vara miiinst lika bestämd som snön kan jag säga. Om det var vingligt? Näpp…

Det är faktiskt den andra maj idag och det där med snö känner jag mig överfärdig med för denna vinter.

Men i alla fall. Jag kom fram till skolan och puttade in mig själv i ett övningsrum. Det gick bra. Jag var förvånad själv. Och sedan har hela dagen bara blivit oväntat bra. Jag har haft lektioner i både piano och fiol, och båda lektionerna var så himla roliga!  Och mitt i allt fick jag ett sms ifrån min favvo-butik nere på stan. ”Madame Filurs lilla krypin”. Dom hade fått tag på en sak som jag frågade om för några veckor sedan, i den perfekta färgen denna gång. Hur gulligt!?

Så efter jag var färdig på skolan tog jag cykeln ner på stan, i uppehåll (tackaaarr!), för att kvista dit.
IMG_6800Jag skulle vilja köpa i princip allt som finns i denna butik. Men, det går ju inte såklart. Tycker man om shabby chic, vilket jag gör, så är det en riktigt dröm-affär. Fin färg på kassarna har dom också…. bara en sån sak!
IMG_6796

Så vad var det då i den där kassen?

IMG_6806

Jo. En termos, såklart! I ljusturkos färg. Jag är kär.

Och sedan kuuunde jag bara inte hålla händerna borta ifrån denna lilla rosa-prickiga dröm…

IMG_6811Burkar. Finns det något roligare att samla på!? Och dom får gärna vara olika varandra i både form och färg. Höga, runda, fyrkantiga, smala, stora, små… finast tillammans. Burkar- lite som vi människor.

En torsdag som startade med snöstorm men slutade i burk- och termoslycka. Att vakna och känna sig opepp på att överhuvudtaget kliva upp ur sängen och sedan få en dag som bara blir så mycket bättre än man tänkt sig. När man förväntar sig att det kommer gå åt skogen och sedan går det precis tvärtom. Då känns det bara så…makalöst bra.

KRAM/lillafrun