Till slut så blev dom mina.
Tullisarna.
Rosa dessutom.
…En färg jag älskar och som jag, som vanligt efter jul och allt rött, blivit nyförälskad i.
Salen, som vi säger. Min farmor sa så, om sitt vardagsrum. Hon lever kvar, i oss. Salen, har fått lite nytt. En ljusare matta, hemklickad ifrån Jotex för lite och alldeles perfekt nu-fick-jag-ett-infall-och-vill-byta-matta-pris. Och ett par nya kuddar, ifrån h&m home. Också till finfina priser. Sånt gillas!
Nu är lyan nöjd för ett tag.
Jag älskar lyan. Men som jag längtar, tills vi bor i vårt eget hus. Där det finns en lagom knarrande, vitmålad, trappa. Ett stort kök, med kökssoffa och järnspis. En stor trädgård. Och betande hästar som jag ser ifrån köksbänken. Jag får grejsa hur mycket jag vill, Liten stapplar runt, barfota över den maskrosblommande gräsmattan. Och mannen, får bo i sitt drömgarage, med ständigt nya uppfinningar och projekt runtomkring sig. Okej, han får inte bo där. Det går ju inte.
Jag njuter av nuet och drömmer och fantiserar om min framtidsdröm. Kanske blir den sann, någon gång.
Kram/lillafrun
Så fantastiskt fint! Älskar nyansen på tulpanerna 🙂 Uttrycket ”salen” kanske är lite norrländskt? Vi har också alltid sagt det hemma, och mamma är norrlänning!
TACK snälla! 😀
Jamen, kanske det? 🙂 Så kan det kanske vara!