Och helt plötsligt var det tisdag.

Knappt så att jag hängde med alltså! Dagen startade i ett trassel bland alla varma täcken och med ett fånleende. Trasslet, på grund av att jag försöker bädda om mig själv på kvällarna så att ryggen får avlastning och dessutom som lur för hjärnan. Ja, lur så att jag tror att det är M som ligger och håller om mig, då sover jag ju bättre liksom. Man får inte vara dum! Och fånleendet, det hade med en utav nattens drömmar att göra.

Jag har ju, som du vet, drömt helt crazy bananas-konstiga drömmar under hela graviditeten. Det har hängt creme fraiche-burkar under tuttarna, för att chilibearnaisen ska ha haft någonstans att ta vägen. Och det har öppnats luckor och ut har bäbisar liksom bara anlänt, utan att göra minsta lilla ont. Och i natt drömde jag om hur jag hanterade värkarbetet…. låg i ett badkar (inte konstigt). Och vispade en aaaas-stor smet, som skulle bli en kaka av någon slag. Jag var så himla nöjd över hur bra vispen var och hur tyst den gick. Och som den hjälpte topparna på värkarna alltså…!

Jag börjar undra på riktigt, om det står helt rätt till där uppe….men, vi säger det.

Morgonrundan var raggsocksgrå med snö som piskade i ansiktet. Friskt minsann!

Näpp, nu måste jag kila!

– under dagen kommer något önskat upp här inne!

Kram/lillafrun