Ni trodde kanske att det var över med spänningen nu?
Eller nä, det gjorde ni ju inte förstås. Det är väl nu den ska dra igång på riktigt snart. Men den där spänningen gällande att mannen är för långt bort för att hinna hem… den spänningen är över. Men M kan ju liksom inte sitta hemma och vänta med mig, på Liten alltså. Så han är iväg på jobb redan idag igen. Inga konstigheter alls.
Vi, ja särskilt jag, hade en så mysig förmiddag. Ögonfransarna blev så fina och jag var såå nära på att somna där jag låg, och blev ompysslad; fick huvudmassage och enbart behövde fokusera på att vara. Vi fredagshandlade, jag helt dingdong och halvsovandes, så sen åkte vi hem. Bytte om för en promenad i solen tillsammans. Så himla, himla skönt. Ja, sen drog han iväg, den där älskade. Kändes lite som jag var ett barn som hade fått en godispåse viftandes framför ögonen, ett varsågod-du-får-äta-så-mycket-du-vill och sedan blivit frånryckt den där godispåsen. Nåväl. Fin förmiddag….
…Förutom att jag sedan vi kom hem, har mått småilla, plötsligt är så förbenat trött att jag inte vet var jag ska he mig och känner mig lite småknasig i kroppen. Igår när M kom hem så kände jag liksom hur hela jag slappnade av och ett fyrverkeri med orden ååh, du är hemma och nu kan jag slappna av, sken runtomkring mig.
Grejen är den, att M till största delen jobbar med livesändningar och att det inte är sådär superlätt att bara säga hejdå! och dra. Så jag med min fantasi, ser framför mig att jag måste smsa till honom och säga Det är på g nu. Vad är det det brukar stå i tv-rutan- ”tillfälligt avbrott”? …. ”tillfälligt avbrott, Liten ska faktiskt födas nu!!!!”. Den får vi köra på! haha!
Kära nån. Varför göra livet lite spännande… när man kan göra det mycket spännande, menar jag?
Men inte har du väl tänkt komma ikväll, Liten? Jag är bara trött och mår lite småilla för att jag slappat av, för att vår älskade M är närmare, visst?
TREVLIG HELG, ALLIHOPA!
Senaste kommentarer