Hej, det är jag. 

Oj, oj , oj. Vilken helg det varit alltså. En sån jag aaaaldrig kommer att glömma. Idag är jag trött. Det tar på krafterna att ha främmande…

IMG_1700

På fredag förmiddag kom det två människor in genom dörren. Dom hade intensivbäbismys med mig, åt gott tillsammans med mina päron, drog mig i vagnen på en promenad och kramade på mig i massor. Jag  fastnade direkt för dom där två. Dom heter  Farmor och Farfar, tydligen.

Vips blev det lördag, pappa åkte iväg och jobbade och mamma var kvar här hemma med mig och svärisarna. Mammsen fick känna på att för första gången med bäbis, vara utan pappsen. Hon viskade i mitt öra att hon tyckte det kändes lite jobbigt, som om hon blev halv på något vis. Han är en sån trygghet, den där älskade… ”mannen”, eller vad det nu är hon brukar kalla honom. Han heter ju Pappa, så jag fattar inte riktigt vad hon svamlar i!?

Nåja. Allt gick bra i alla fall, jag är ju en klippa! Mamma förberedde varma mackor med kantarellstuvning till lunch, vi väntade ännu mer främmande nämligen. Precis när hon fixat och dukat och grejat, så ringde det på dörren- det var min Mormor och Morfar. Åh så glad jag och mamma blev av att se dom. (Att krama sin egen mamma och pappa… efter något helt obeskrivligt himlastormande, som det är att ha fött fram ett barn. Då kommer det tårar. Mamma grät. Och Mormor grät).  Och sen stod dom där, mina mor- och farföräldrar, och tittade på mig… tills det ringde på dörren- igen!?

Morsan öppnar. Vem står där?

– STORAN!  

IMG_1482

Med världens asgarv och ett Halllllojj! och den vackraste blombuketten man kan tänka sig… ifrån henne och mina två andra megaälskade mostrar.  Mamma stortjöt och blev alldeles skakis i kroppen. Chockad, helt enkelt. Vilken grej.

Farmor och Farfar åkte hem, mot vackra höga kusten och kvar blev vi; Taikonsfamiljen. Vad har jag hamnat i för familj egentligen; är dom alltid sådär galna? Skrattar, pratar högt, gör yviga rörelser, är heeeelt tokig i bäbisar!? Helgen har varit såå mysig. Och emellanåt, har en nyförlöst, hormonbombad morsa som haft svårt att sortera på känslorna, tagit steget fram. Tur att Mormor och Storan varit där själva, 4 respektive 5 gånger var…

Så. Där fortsatte helgen. Med Mormor-, Morfar- och Storanmys. Ja pappa kom ju hem någongång där också, så han har också pussat sönder hela världen. Mina kinder är snaaart utnötta. Dom där, dom vuxna, har ätit och ätit (jag med), varit ute och gått med mig, skrattat ihjäl sig mer än tusen gånger och bara njutit av att ha varit med varandra. Och igår, på söndagen, kom pappas storkusin och hälsade också, så då bäbisfikade dom.

Min första helg här hemma i lyan, har varit såå fin.

IMG_1490

HurtbulleMorfar.

IMG_1494

VackerMormor.

IMG_1691

morMoster och jag <3

IMG_1531IMG_1533IMG_1555

Familjemiddag och familjefrukost.

IMG_1646IMG_1655IMG_1605

Bäbisfika. Bullar och hembakt bröd och hallonsmoothie och ”mannens” goda kaffe…. det är minsann ett evigt ätande nu. Mamma är hungrig konstant,typ. Ja, jag med!


IMG_1795

Mormor och morMoster håller mina händer. Jag är såååå söt! 
IMG_1738

Intensiva dagar. Mysigt och lite, lite jobbigt. Det är skönt att bara vara Jag och Mamma och Pappa nu.

Men alltså. Vilken helg. Många nya människor. Och tänk, att Storan kom, vilken överraskning. Men ja, idag är vi minsann lite trötta. Så vi tar det lite piano. Jag har besiktigats idag… hade gått upp till födelsevikten plus 100 gram. Hejja mig!

Hejdå.

/Liten

 

G-VMBJT57ZE4