Nu är det på riktigt.

Det var inte vilken onsdag som helst igår.

 

Efter att jag tränat mitt monsterpass, under både regn och solsken, så gjorde vi oss snygga och fräscha, hela högen. Liten plockade fram snyggbrallan, pappan rakade kinderna från det där sommar på landet- förväxta skägget och morsan rosade kinderna och sprutade ett sprut med sommarparfymen. Syrénerna på diskbänken i köket, lovade att hålla ställningarna en stund.

Sedan gick vi iväg till kyrkan, på skolavslutning. Mötte hela Storan-familjen, mamma, pappa, syrran, svärfar och ett gäng vänner. Lyssnade på glada barn som sjöng drömmande om sommarlov. ”Och jag ska sova ut var morgon i min sköna säng… För vi har pluggat färdigt och skolan den är slut. Och sommarlovet börjar, om bara någon minut..” Tillsammans sjöng vi den blomstertid och prästen pratade om bautastora havsöringar som fastnat i dammar. Fastnat och inte kunde komma någon vart, inte utvecklas, fortplantas, på grund av dammarna. Hinderna. Så han uppmanade oss: ”bygg inga dammar. Er emellan. Ta hand om och var snälla mot varandra. Möts över gränser och bygg inga dammar”. Jag håller med honom.

Lilllebror hade farrrt i benen.

Och var så gullig att man small av. Precis som vanligt. Och jag och mamma, vi hade likadana skor. Älsklingsmamma. 

Sedan kramade vi den sjuåring som fått sitt livs första sommarlov. Och moster- och gudmorshjärtat vet inga gränser. Som jag älskar den där lilla R.

Vi travade sedan hemåt igen. Jag och M och Liten. Det var kallt och vi frös lite.

Men väl inne på vår lillväg så blev vi varma, på något sätt. Inte utifrån kanske. Men inifrån.

Det. Är. Så. Mysigt. Här.

Och vi mår så bra här.

Vi kurade inne i huset. Spelade onsdagsmysig, lagomsvår jazz. Mixade mangosmoothie och värmde bröd i ugnen och åt med mycket smör och ost på. Vi konstaterade att vi hade det bra. Fullständigt, makalöst, bra. Det blev kväll, sen kväll. Och jag låg där, mitt i den ljusa sommarnatten, mellan mina två hjärtan. Det enda som hördes var ett svagt, evigt tickande ljud ifrån köksklockan. Och så S och M. Som sov.

Och jag kände mig, så rik. Min familj, både den som jag är född i och den jag bildar tillsammans med M och S- det är min stoltaste ägodel.

Idag är det torsdag. Och nu är det sommarlov, på riktigt. Vi har massssor att göra idag och det är mer än dags att sätta igång!

På återseende!

Kram/lillafrun