Vi fick se en vacker solnedgång igårkväll.

Uppe på berget som är typ det enda berget här på ön. Jag blir osäker om det  finns fler berg här… tror inte det. Och står man där uppe, så ser man till kyrkan. Du vet, där Pippi Långstrump fastnade med sin luftballong.

Det var vackert, myggigt och alldeles underbart.

Och idag vaknar vi till lördag.

Jag hade ställt väckaren på 07 och var ut och sprang. Nä, inte riktigt. Väckaren slogs av i sömnen och vi vaknade strax innan 09, efter en natt av himlasömn. Jag sover som en klubbad säl här.

Men, man kan ju inte bara dissa en löptur på det där viset. Jag var springsugen och bad mannen släppa av mig på vägen till stranden. 7 km transportlöpning i galen hetta..  behöver jag säga att det var makalöst skönt att hoppa i havet sedan? Jag älskar ”transportlöpning”, känslan att ta sig någonstans, inte bara springa en runda liksom. Det gillar jag ju också, men det här med att förena nytta med nöje… helfestligt!

Något annat helfestligt?

Att hänga på stranden, höra vågornas skvalp, Litens snusande i vagnen. Och koppla av med ett riktigt mormors-broderi. Haha, tant Emmeli trivs! Svärmor säger att jag nog är den första som suttit och broderat där, i bikini och allt. Och det har hon nog rätt i. Yes! Jag var först!

Och den här grejen med att vara på semester med bäbis, det går så himla bra och är så mysigt att det inte är sant. Han trivs och mår som en prins. Sover så gott av havsluften, sörplar gärna så mycket vattenmelon har erbjuds och kepan, det är hans nya bästa vän!

Kvällsbus.

Pyjamaspojke med kepan på snedden. Mamman, med nya Bondelid-mysshorts (haha, ja, shoppingen på Lager 157, häromdagen, den var bra alltså!) en nyans brunare idag än igår. Och så dom där fåren, betandes i hagen, alldeles precis vis huset.

Hur härligt är det egentligen lov att ha det?

– Bättre än såhär, det blir det inte.

Kram/lillafrun