Efter långpromenaden i morse, gick vi till bvc och vägde Liten. Han trampar på, uppåt och uppåt. Älskade barn. Han låg där på vågen, nakenfis och höll sig i tårna. Han är helt fantastisk, så trygg i sig själv, redan nu. Tack gode Gud för att han verkar ha ärvt sin fars filbunke-mage.

Ja, och sen har det rullat på; jag har städat huset och M har klippt gräset. Liten har badat och gjort sig snygg inför helgen. Och sen har vi sjungit och spelat, det vankas ett kärt uppträdande inom kort. Och nu sitter jag här ute. Vid det där vita bordet som har en rosig vaxduk på sig och som står sådär bra till, så man ser mina älskade vidder. Det doftar nyklippt gräs här. Och går jag in, då doftar det såpa.

Jag gick en sväng genom huset, med kameran. Och jag fastnade med ögat på vissa ställen.

IMG_4774

Först här, i sovrummet. På nattduksbordet; den gulliga lampan, fotot på vår brudvals och så den där lilla, lilla nyinplockade blombuketten.IMG_4754Och sen här. I köket, vid ena köksfönstret. Här kan jag sitta på pallen, och bara titta.

IMG_4752

Och så här, förstås. Den där kökssoffan som jag inte riktigt vet hur jag ska klara mig utan. Och det där köksfönstret som är fullt att välmående blommor som bara blommar om och om och om igen.

IMG_4783Och vips var jag här. Inne på lilla lilltoan. En nystädad sådan, med ännu en minibukett som jag plockat ute på bron.

IMG_4801Och sen var jag ute igen. På den där bron som jag suttit på, jag vet inte hur många timmar, denna sommar. Frukosten smakar som bäst där. Eller under äppelträdet. Eller på den där kökssoffan.

Åh. Ja, jag har nog lite vemod i hjärtat och en smärre separationsångest. Den här vandringen genom huset. Huset som jag fått kalla för mitt sommarhemma, i flera månader nu. Det här huset, alltså. Jag älskar det. Och att gå igenom det, vifta på armarna och känna frihet.  Det är njutbart för mig. Jag drömmer mig bort. Och önskar.

Kram/lillafrun