Litens första julafton.

Det var igår. Och hela dagen kändes så himla speciell. Med den där snön som fallit och gjort landskapet till ett att passa in i disney-sagornas värld, gjorde inte känslan sämre, om jag säger så. Sockervit, puderlätt snö, i mängder. Vi började dagen i huset. Åkte sedan till Litens mormor och morfar, åt tomtegröt och såg julkalendern tillsammans med hela stora klanen. Vi vandrade långpromenad runt tommelmon, på oplogad. Vilket äventyr!

Rödblommiga blev vi.

Senare åkte vi vidare till vår Sommarhemma-by och huset. Jag och mannen fixade oss, lilla nissen var ju liksom redan klar. Jag kände mig så lyxig som fick hoppa i en alldeles sprillans ny klänning, som jag fick av mannen häromdagen. Han är bara för snäll.

Så gjorde oss så julefina vi bara kunde och traskade sedan till Litens farmor och farfar. Och det var där, som vi hade vårt julefirande i år. Så otroligt mysigt och gott. Vi såg på Kalle, åt julmat och saffranscheesecake (den blev så gooood! hade helt enkelt bara använt ett vanligt froze-cheesecake-recept och adderat en påset saffrani varje cheesecak!). Umgicks, blev som vildingar i julklappsleken och på toppen av kvällen delade vi julklappar. Bäbisarna, Liten och han super-jämna-gamla kusse, nattsuddade i kapp och var med in i det längsta. Liten lekte med klossar och snören och läste böcker och grejsade. Han, min älskade genom-livet-bästa-julklapp, som jag älskar honom!!!

Åh, kära nån. Så många och fina julklappar jag och vi har fått. Jag är helt häpen. Min man? Ja, i år måste han sannerligen tyckt att jag varit snäll. Så fina, genomtänkta, vackra, julklappar. Och åhåå, han har till och med lackat paketen. Han är bäst.

Så till sist, gick vi hem i den kalla, kalla, magiskt stjärnklara natten. Traskade genom snön, under en himmel med ett himlavalv så vackert av det dansande norrskenet.

Det där, det var en julafton jag sent kommer att glömma. Litens första. Min och M´s första sov päron. Så häftigt!

Hoppas, hoppas, att Ni hade en fin julafton, ni med!

Och nu? Nu är klockan tidigt, tidigt. Jag sitter här i köket och försöker vakna till, efter några få nattimmar. Liten har fått mat i sömnen och ligger nu bredvid sin pappa, dom sover, båda två. Den vackraste synen jag vet. Och jag, jag ska på julotta. Det är 17 grader kallt och så läckert ute.

Kram/lillafrun