Så är vi på väg.

Har sagt hejdå och kramat om, både älskade människor och älskat Sommarhemma. Vilken juletid det har varit. Rent himmelsk. Och nu, helt plötsligt, är den över. Så snöpligt, liksom.

Men vi är tillbaka snart igen. Ska bara upp till norrnorr och arbeta lite, ha opponering av uppsats och njuta av att tempot kommer vara lägre. Än om tempot är högt, högt hela dagarna nu. Vår lilla Miniman, alltså. Hur kan man ens ha så mycket energi? Oerhört fashinerande. En frisk fläkt som gör livet underbart, precis så.

Så nu sitter vi i bilen. S sover alldeles strax och jag och mannen är i full gång med vårat marathonprat som vi alltid har när vi åker långa bilresor. Då hinner man prata, länge och mycket. Avsluta meningar, drömma och låta tankarna sväva iväg. 40 mil i bil. En fin stund.

Nu är vi taggade på det nya året och möta våren 2015 med allt vad den har att erbjuda.

Tack älskade familj, släkt och vänner för en så fin juletid. Och tack alla ni läsare som hänger med här inne var evigaste dag. Lämnar rara spår och aldrig sinande pepp! TACK.

Kram/lillafrun