Det är fredag och solen lyser in i sovrummet. Det är såå varmt, fastän klockan bara är efter sju.
En liten pojke ligger i sin säng och snusar gott. Han somnade så himla lycklig igår. Lycklig över att vara hemma igen. I storsängen sover en pappa och en mjölkmätt dotter.
Jag snörar på mig snabbskorna och ger mig ut i varma sommarmorgonen. Går, det snabbaste jag kan, på vägar jag känner som mina. Välkända och mycket omtyckta, med andra ord. Går längs grusväg, förbi kyrka. Längs åkrar med rosa klöverblom. Genom liten by, förbi bageriet och lilla affären. Till sist är jag hemma igen.
Sitta ute på trappen en stund. Och bara andas. Bland vansinnigt långt gräs och en full tvättkorg, med massa tvätt redo att hängas på strecket. Öppna dörr. Möta nyvaknade. Duka fram frukost. Äta ute på Veranda. Tillsammans.
Bästa morgonen. Det är den när man vaknar hemma.
God morgen. Så fint innlegg. Helt sant at det er best å våkne hjemme hos seg selv. Høres ut som en fin tur du hadde.
Ha en fin dag.
Klem Christina
Tack snälla du!
Hoppas att du nu får en fin första-augusti-dag! KRAM
Välkomna hem! ❤️
Taack! <3